Syskonförsök
Lösenordsskyddad: Julfirande – dagen före VUL
Tack för alla gratulationer!!
Så roligt att jag har några läsare fortfarande och att ni kommenterar. Det känns så himla otroligt alltihop. För bra för att vara sant.
Imorse tog jag ett nytt test med veckoindikator. Det blev inte så bra. Resultatet var i och för sig det rätta, men två konstiga symboler dök i displayen som inte skulle vara där, vilket betyder att testet inte funkat som det ska. Några sekunder blinkade det till och med ”Ej gravid”, innan det slog om till ”Gravid 2-3”. Så har köpt ett nytt som jag ska ta imorgon bitti. Självklart blev jag nervig och var tvungen att ta ett vanligt test också för att se att det blivit starkare, vilket det hade tack och lov.
Idag är det i alla fall ruvardag 11. Har några få symtom som egentligen inte sagt så mycket om det nu inte var så att jag redan hade vetat att jag var gravid. Dessa symtom har jag nämligen haft förut när jag ruvat och inte varit gravid. Halsbränna och trötthet. Tyvärr irriterar halsbrännan luftvägarna och min astma triggas igång. Hoppas det blir bättre snart. Har för mig det försvann efter ett tag sist jag var gravid för att komma tillbaka senare i graviditeten.
Nu tänkte jag helt enkelt gå och lägga mig. Är helt slut. Imorgon är det fredag och det ska bli så skönt med helg.
Förresten är jag i vecka 5 idag (4+2). Kan ni fatta?
Ruvardag 9 och testen visade……
Inga mer blödningar. Ont lite då och då. Åt julbord med jobbet igår och det var lite svårt att få ner maten och jag blev så mätt att jag mådde illa trots att jag åt ovanligt lite.
Imorse kunde vi inte hålla oss längre då jag ändå var övertygad om att det var kört. Och gissa om vi blev förvånade och chockade när det ganska snabbt blev två streck!! Var självklart tvungen att gå till Apoteket så fort de öppnat och köpa ännu ett test. Kunde ju inte tro att det var sant. Och det visade också positivt. Helt otroligt.
Vet inte riktigt vad blödningarna och det onda stått för och det är jättetidigt, men vi har valt att vara jäkligt glada just nu i alla fall. Något har i alla fall kunnat fästa där inne. Vi hoppas såklart att det/dem vill stanna kvar. Men fram till vi vet något annat så ska vi försöka njuta mer den här gången och inte bara oroa oss. Så säger jag just nu i alla fall. Känslor kan ju ändras fort.
Nu ska jag avsluta det här inlägget med två vackra bilder:
Ruvardag 6 och nu är det nog kört
Ännu en dag av huvudvärk. Tyvärr kom blödningen tillbaka idag vid middagstid. Mer än igår och pågår fortfarande. Har dessutom hugg och kramp i magen. Förstår att det inte tar sig, för så har det ju varit de flesta gånger för oss, men att det redan ballar ur. Det är ju en vecka minst kvar till mensen ska dyka upp. Och med allt progrsteron man trycker i sig borde den ju inte komma en vecka för tidigt i alla fall.
Nu deppar vi ihop här hemma ett tag. Känner mig helt slut i psyket. Fattar inte hur vi kunde köra på så många täta försök förut. Känner mig väldigt opepp på ett nytt försök på en stund nu.
Ruvardag 5 och blödning
Idag har jag knappt haft någon molvärk alls. Däremot huvudvärk Och nu på eftermiddagen fick jag en liten (röd) blödning. Undrar vad den står för? Magen har varit mer svullen idag, inte ond dock som den brukar vara av överstimuleringen. Haft lite rapningar och sura uppstötningar. När blödningen kom trodde jag först att det var slemhinnan som släppte och allt gick åt skogen. Nu vet jag inte, det verkar ha upphört lika fort som det kom.
Annars roar vi oss med att fortsätta den stora rensningen här hemma. Har bland annat gått igenom gamla papper som fyllts på kontinuerligt och sedan legat och samlat damm i en hög, de äldsta var från 2012. Skönt att det är gjort nu. I helgen ska vi borra upp de sista hyllorna och försöka få upp våra foton på väggarna. Ska bli så skönt när allt som hängt över oss så länge börjar bli klart.
En riktig liten drama queen
H (och många av hans vänner på dagis) verkar vara inne i någon period där allting är väldigt dramatiskt. När han blir arg eller något går emot honom så stortjuter han, när han blir glad för något så skrattar han så att han kiknar, när han gör illa sig så gör det ONT etc. Han kan låta riktigt bedrövlig till och från, samtidigt som han gärna kisar med ögonen för att se om man reagerar på hans skådespel. Det är nästan lite roande att se och ganska svårt att inte visa hur nära till skratt man har ibland.
H har varit hemma från dagis igår och idag. Han har någon lindrig variant av ögoninflammation. De sa på dagis att det varit tvungna att torka gegg ur hans ögon, men nu har han varit hemma i två dagar utan något gegg alls. Men han är lite röd och svullen runt ögonen. Imorgon ska han i alla fall dit i några timmar.
Själv har jag haft massvis av rejäl mol-/mensvärk idag. Lite huvudvärk också. Imorgon är ruvardag 5 och då borde överstimuleringen komma tillbaka om jag är gravid. Det måste inte bli så, men troligen. Så gissar att jag kommer va rätt deppig om det inte händer något.
Idag satte vi upp julgranen här hemma. Herregud vilken pers. H roade sig med att snabbt som tusan hälla ut alla julkulor över hela golvet. Sedan försökte han hänga upp dem utan att använda snörena, vilket såklart resulterade i att de ramlade ner fortare än kvickt. Men är man envis så är man. Sedan när vi vuxna lyckats hänga upp så många kulor som vi ville ha, började den tokiga lilla ungen att riva ner alla kulor igen och allt glitter han nådde. Efter ungefär en och en halv timme var vi så slut att vi var redo att slänga ut granen genom fönstret och skita i alltihopa. Vi får se hur många dagar den får stå kvar. En fight lär det bli. Och äntligen har vi satt upp vår TV på väggen. Skönt att slippa hålla koll så att inte H ska välta den.
Nu blev jag så trött så trött. Natti natti.
Mår bättre idag men sömnproblem
Igår var jag så less och ringde läkaren för att få sjukintyg som jag behöver från idag. Fick en tid idag på förmiddagen. Och gissa vad?! Jo, nu när jag vaknar känns det mycket bättre. Knappt svullen längre. Så himla typiskt. Men eftersom det varit lite varannan dag med måendet så åker jag dit ändå. Fortsätter jag må fint imorn är det ju bara åka och jobba ändå.
Alltså det är verkligen inte lätt att sova när man går på Prednisolon. Trots att jag tar hela dosen på morgonen så får liksom inte kroppen ro att sova och komma ner i varv. Känner mig helt slut i huvudet men kan ändå inte sova. Jag som alltid sover som en stock annars.
UPPDATERING: Har varit hos läkaren nu. Är sjukskriven denna vecka och hela nästa. Endast lite vätska i buken idag men äggstockarna är stora, speciellt vänster som är gigantisk. Ordinerad VILA. En felaktig rörelse kan få äggstockarna att vrida sig vilket är ett akut och farligt tillstånd. Om jag blir gravid finns stor risk att det blir värre igen. Vilket får mig att redan nu tänka att jag kommer deppa ihop om två-tre dagar från nu om inget händer. Inte för att jag vill ha ont, men jag vill ju va gravid. Usch, avskyr dessa dagar.
Så ligger man här igen då…..
Ruvardag 1. Idag är det mer svullet igen och gör ont i magen. Det har molt massvis i livmodertrakten inatt och nästan krampat i magen. Har varit lite trög i magen också och försökt gå på toa åtskilliga gånger inatt, har alltså inte sovit så mycket alls. Nu har det äntligen släppt och jag har skött magen några gånger i alla fall. Men det skaver sådär på insidan av buken och svider/moler i livmodern eller däromkring. Precis som det kändes sist jag var överstimulerad har jag lyckats läsa mig till i gamla inlägg. Det verkar vara lite varannan dag. Igår var det ju bättre och gjorde mindre ont. Idag värre igen. Tror jag måste ha sjukintyg imorgon om jag inte kan jobba då. Nu ligger jag hemma på soffan då det gör ont att röra sig. Mår illa av Pravidelen också.
Känner mig lite less för stunden och önskar verkligen att det här kan föra något positivt med sig OCH att tiden går fort. Det är inte min grej att inte kunna jobba.
Henning har drömt mardrömmar inatt också och har vaknat flera gånger om jätteledsen. Han hade en vakenperiod mitt i natten när han inte kunde somna om. Imorse var han lite röd i ögonen, hoppas han inte har en ögoninfektion på gång utan att det bara var den dåliga nattsömnen som syntes.
Uppdatering
Vi är lite chockade. För det första tog inte bedövningen. Hon sprutade in morfin flera gånger om men inget hände. Och självklart hade äggstockarna sjunkit ner djupt ner i buken så läkaren var tvungen att trycka och sticka rejält. Satan va ont det gjorde. Och efteråt blev det ännu värre. Det till och med krampade i ändtarmen och framåt. Hemskt. Kliniken hade bara Panodil och Diklofenak vilket inte hjälpte alls, gav mig bara magknip. Det slutade med att mannen fick springa ut till Apoteket och hämta Citodon som jag hade på recept för annat syfte. Av det blev det lite bättre och jag kunde i alla fall resa mig upp.
Nästa chock var resultatet. 15 ägg plockades ut. Från att ha hoppats på fem så kan man säga att vi blev snopna. Jag skulle bli ännu mer förvånad om alla dessa är mogna. Och tyvärr är det ju inte bara positivt att få många ägg. Nu riskerar jag att bli överstimulerad och om vi har otur får vi inte göra någon insättning.
Fick ta blodprover för att se om en överstimulering är på gång och jag måste medicinera mot det. En medicin man blir illamående av så hoppas jag slipper. I eftermiddag får jag veta.
TILLÄGG: Blodprovet var alldeles för högt. Nu blir det Pravidel och Fragmin. Och nu är jag skitnervös att inte återföringen blir av 😦
IVF-mamman 