Vilken skitdag!

En sån där dag som man bara vill radera ut. 

Maken lämnar hemmet för en jobbresa. Jag har stora planer på att försöka få ordning här hemma. Efter bara en liten stund ringer maken och ber om skjuts då pendeltåget inte går. När jag åter är hemma äter jag lunch med gnällig bebis vid sidan om och sedan är det amning som gäller i flera timmar ända tills det är dags att åka till förskolan. 

Hämtar min trötta son som bara gör allt tvärtemot vad jag säger. Får migrän, måste ta medicin. Lagar middag med skrikande bebis i bärselen och stora ungen som vill ”hälpa” mig. Köttbullar och makaroner överallt. När det äntligen är klart äter stora ungen två tuggor. 

Efter middagen blir det Barnkanalen för H och amning med missnöjd bebis. Bröstvårtorna gör ont igen och jag står inte ut. Hon snuttar och gnäller och biter mig. Blir desperat och känner att nu skiter jag i det här. Ger bebis lite ersättning. Bebis gråter och äter samtidigt. Till slut somnar hon en stund och jag ska passa på att duscha H. Precis när han ställt sig i duschen ser jag att han står och skakar på hyllan som hänger på väggen. Min rakhyvel som ligger längst upp ramlar ner. Innan jag hinner ta den ifrån honom tar han självklart på bladen och skär sig. Blodet sprutar och H skriker i panik. Herregud va dålig jag känner mig. Varför har jag den ens där? 

Det blir ingen dusch utan omplåstring, gråt och soffmys. H vägrar lägga sig men måste ju tyvärr för annars vet jag att han inte orkar med morgondagen. När jag tillslut burit in honom vill han sova ensam och jag får inte ens en godnattpuss. Nu sitter jag i soffan efter att ha ammat IGEN. Bebis sover i min famn och gallskriker så fort jag försöker lägga ner henne. Jag är kissnödig, bänken är full med disk och matrester och badrummet är nedstänkt med blod. Vilken jävla skitdag. Lika bra att gå och lägga sig.

En månad

Idag fyller L en månad. Känns som hon funnits länge samtidigt som det gått fort och att hon vuxit och utvecklats mycket redan. Hon är riktigt stark i nacken och väldigt vaken och följer en med blicken. Har börjat försöka ta på saker som fångar hennes blick och försöker ”prata” och får ibland fram små läten. Precis som brorsan så älskar hon att gosa in sig i pappas skägg och hon klämmer ibland fram små leenden, speciellt mot pappa eller när hon sover. Hon bajsar minst 20 gånger varje dag.

Fortsatta amningsproblem

Mjölkstockningen är kvar men är kanske inte lika akut längre. Jag lyckas hålla det i schack genom att pumpa och amma i alla möjliga konstiga ställningar. Men det finns några onda knölar kvar som inte riktigt går bort helt och som ibland även ger rodnad och värme på utsidan av huden. Det är vänsterbröstet som strular, höger är nästan problemfritt. Vänster bröstvårta är också hård och gör svinont hela tiden, även när jag inte ammar. Har även fått en white spot/milk blister där som jag inte får bort trots flera försök. Vill inte åka till amningsmottagningen på det sjukhus där jag födde då jag varken fick hjälp eller ett bra bemötande där när H var liten. Och för att få åka till en annan amningsmottagning på ett annat sjukhus så måste man först ha rådfrågat BVC. Om de inte kan hjälpa får man söka sig dit. Så ska troligen ringa BVC imorgon bitti och fråga om de kan göra något. Har även beställt Lecitin-tabletter på hälsokosten som eventuellt ska kunna lösa upp och sedan även förebygga white spots. Hoppas de kommer fort så jag inte hinner ge upp innan. Klarar inte att ha ont hela tiden.

Annars händer inte så värst mycket spännande. Jag sitter ju mest och ammar hela dagarna. H är fortfarande extremt pappig men börjar så smått acceptera att även jag får vara med och göra saker med honom ibland. Syrran vill han gärna vara nära, men han är både gosig och extremt hårdhänt så det går inte att lämna honom utan uppsyn när han är nära henne. Det kan vara en puss ena sekunden och ett ryck i ett ben eller slag i huvudet nästa sekund.

I helgen har min bästa vän och H:s gudmor varit här. Vi har inte gjort så värst mycket, mest myst. Hon bor tyvärr i Piteå nu för tiden. Önskar vi sågs oftare.

L har hunnit bli tre och en halv vecka. Förutom smärtsam amning så funkar allt väldigt bra. Hon ammar ofta, bajsar hela tiden. Sover hyfsat på nätterna, jag får i alla fall sova mellan två och fem timmar mellan amningarna på nätterna vilket känns som lyx om man jämför med hur det var när H var liten. Tror jag ammade hela tiden då, nätterna igenom. Ingen magknip än så länge har vi märkt av. Hon älskar närhet. Vill gärna sova på eller mot mig hela tiden. Vill helst ligga i min famn eller bli buren även övrig tid. Ganska jobbigt ibland kan det vara. Så länge mannen är hemma så går det väl an, men kommer nog känna mig ännu mer låst när han börjar jobba om en dryg vecka. Som tur är gillar hon bärselen så den kommer att användas flitigt. Tyvärr är det ganska bökigt med spädbarnsinlägget till selen som man ska ha första fyra månaderna. Det blir varmt och trångt för henne. Vagnen tycker hon inte alls om. Ibland är hon nöjd när den rullar, men ibland skriker hon sig igenom promenaden.

Avslaget efter förlossningen börjar äntligen ge med sig. Tycker det är så äckligt och känner mig alltid ofräsch. Håll tummarna för att mensen håller sig borta länge. Vore skönt att slippa blöda ett tag framöver.

H har fått höstblåsor. Han har varit lite ur form i helgen och klagat på ont i munnen. Han har även vaknat på kvällarna och varit ledsen och kallsvettig. Igår fick han lite utslag runt munnen vilket han får ibland så vi reflekterade inte så mycket över det. Imorse när jag torkade hans  händer efter frukosten såg jag att de var fulla med små blåsor. Hade någonstans i bakhuvudet ordet höstblåsor på lager. Googlade och det stämde ju på pricken. Ringde förskolan och sjukanmälde honom eftersom han varit lite ur form, även om det stod på 1177 att de får vara på förskolan. Fick höra på förskolan att man inte ens visste vad det var och att man aldrig hört talas om det. Trots att det ska vara en väldigt vanlig infektion som sprids snabbt på förskolorna.

Hon är här nu!

Igår kl 13:58 föddes äntligen lilla Liv, 3258 g och 49 cm lång.
Kl 10:00 cirka togs det hål på hinnorna på grund av allvarlig havandeskapsförgiftning med HELLP-syndrom, ett par timmar senare värkstimulerande dropp, född 13:58 på BF+9. Så ganska fort gick det. Tyvärr fick jag ett hematom i slidan som inte slutade fylla på sig och gav fruktansvärda smärtor ända bak i ändtarmen. Blev akut operation till slut. Mår nu bättre i alla fall.

Liv mår fint men mina trombocyt- och levervärden är fortfarande helt fel så nu får vi inte åka hem från BB.

Peta i näsan och premiärturen med Pocon

Sista dagarna har H hittat sina näsborrar och öron och petar gärna in sina fingrar där för att sedan peta in dem i munnen, allt ska ju in i munnen. Bara tanken på snor i munnen är bland det äckligaste jag vet. Men men, inte så mycket att göra antar jag. Ser lite kul ut ändå.

På kvällen gick vi en liten premiärtur med nya bärstolen. Bara ett par kilometer dragandes med vagnen bredvid för säkerhetsskull. Vår lilla kille avskyr nämligen att vara fastspänd så vi var lite oroliga att han inte skulle gilla den då han inte alls gjorde det när vi provade den i butik. Mycket riktigt började det lite dåligt när vi satte ner honom i den så skrek han i högan sky, men när vi lyfte upp honom på ryggen och började röra oss så var han urnöjd. Pratade oavbrutet hela promenaden och såg mycket nöjd ut. Hoppas att det fortsätter så för då blir det en hit.

Årets julkort

Idag har vi i alla fall kommit ut i friska luften även om vi fortfarande är lika förkylda. Lite frisk luft lär man väl inte bli sjukare av i alla fall. Dessutom har vi tagit årets julkort vilket inte var det lättaste med en liten unge som absolut inte vill sitta still och definitivt inte vill ha en tomteluva på huvudet. Vi försökte göra det enkelt men tror jag tog 47 bilder och fick endast några få som var bra.

Kortet vi bestämde oss för. 

Henning har fått förskoleplats och min bedrövliga tand är väck!

Vilken dag! När vi vaknade imorse hade vi fått ett sms från från kommunen att vi fått erbjudande om en förskoleplats (jag vill så gärna skriva dagis men det får man visst inte säga längre). Gick in och tittade och var säkra på att vi inte fått det vi ville eftersom samtalet från kommunen förra veckan lät så hopplöst, men tro det eller ej så hade vi fått precis den förskolan vi valt i första hand. Tyvärr har vi hört att chefen där har slutat men vi får hoppas att det blir bra med en ny chef också. Så den 16 februari börjar inskolningen.

Sedan hade vi även fått en mail om att lokalen (Hembygdsgården) vi eventuellt vill hyra till H:s ettårskalas är ledig när vi vill ha den så det ska vi fundera på. Den kostar en del att hyra så vi ska fundera lite ikväll innan vi bestämmer oss. Vi bor bara i en tvåa på ungefär 50 kvadrat just nu så det kommer nog inte fungera att ha det här hemma med både min familj och mannens ganska stora familj.

Och nu på eftermiddagen har jag äntligen varit och dragit ut min tand som redan var rotfylld men som jag i mars fick problem med i form av infektion och smärta och som behövde göras frisk innan den skulle rotfyllas igen i slutet på sommaren. Tyvärr lyckades jag bita sönder den under semestern när jag åt mjukt (!) bröd så då gick det inte att laga den längre. Beställde tid för utdragning men det var mitt i en av våra hormonbehandlingar och när jag låg där i tandläkarstolen så fick vi avbryta på grund av att jag tog Fragmin. Hade fått höra av distansläkaren att det var ok ändå, men så var det tydligen inte. Idag var det dags på riktigt och som jag nämnt förut så har jag stark tandläkarskräck och var livrädd. Hade tagit lugnande och de var så gulliga och professionella. Det gick faktiskt bra. Bedövningen var det som kändes mest. Nu sitter jag här men en stor tuss i munnen och spottar blod med jämna mellanrum, men vad gör väl det nu när det äntligen är över. När jag skulle betala efteråt fick en liten överraskning. Hade fått prisuppgift innan om att det skulle kosta runt 3000 kr men eftersom jag betalat 1500 kr vid första behandlingstillfället och tanden inte var så jättestor så behövde jag bara betala 200 kr. Fantastiskt.

Hade varit ett perfekt tillfälle att fira med skumpa idag men får spara det till en annan dag när jag kan njuta av det mer.

Vaccination och en liten sjukling med krupp

Igår på morgonen fick H sin BCG-vaccination. Hade satt Emla-plåster så det gick hur bra som helst, han reagerade över huvudtaget inte. Sköterskan frågade om han var frisk och jag sa ja, för det var han just då. Senare på dagen blev han lite konstig i magen, pruttade en del och gjorde nummer två massvis av gånger. På kvällen blev det även ganska löst och han spydde några kaskader här hemma. Trodde först att det var magsjuka, men efter kräkningarna blev han pigg igen och höll låda här hemma fram till midnatt. Näsan började rinna mer och mer noterade vi.

När vi sovit en timme ungefär vaknade vi upp av en ledsen liten H som inte fick luft ordentligt. Det väste när han andades och skällde när han hostade. Mannen kände genast igen vad det var då han haft krupp ända upp i vuxen ålder. Så snabbt upp med sovrumsfönstret på vid gavel och så satt jag där med H i knäet och vaggade tills det lugnat sig. Är så tacksam för att det hände just när mannen var hemma. Tänk om det hänt när jag var själv med honom. Vilken panik. Jag har aldrig sett krupp förut.

Idag har det varit snorigt och gnälligt värre. Vi var på eftermiddagen in till barnnärakuten på KS och fick Bricanyl utskrivet för att eventuellt kunna förebygga. Dessutom sa läkaren att vi kunde ge H en sprayning i vardera näsborren av den svagaste nässprayen till natten. Så den har vi inhandlat också. Så nu är han medicinerad och sover äntligen. Han blev nog lite speedad av Bricanylen så det tog verkligen tid att få honom att komma till ro trots att han var otroligt trött.

Tyvärr verkar det som att mannen håller på att bli förkyld igen. En dag efter avslut av antibiotikakuren mot bihåleinflammationen han haft. Stackarn.

Nu är det fredagsmys här hemma. Pizza och godis. Lite huvudvärk har jag, troligen på grund av sömnbristen inatt.