RUL

Idag var det äntligen dags. Men med sprängande migrän orkar man nästan inte bry sig om något. Började dagen med att medicinera, men idag hjälpte tyvärr inte medicinen lika bra som den brukar. Det tog iför sig bort den värsta toppen av smärtan, men bra blev det inte.

Vi fick i alla fall träffa en fantastisk barnmorska som gjorde ultraljudet. Hon lyssnade till min oro och hur jag mådde och sedan gick vi igenom allting långsamt, noggrant och hon berättade massvis om allt hon såg hela tiden. Jag blev helt lugn när jag låg där och kände mig så himla tacksam att vi fick träffa just henne. I alla fall så ligger där inne i magen en helt perfekt liten tjej. Inga avvikelser gick att se och hon såg helt underbar ut. Hon rörde sig en hel del, men verkar gilla att ligga med sin rygg mot min mage, alltså sparkar hon inåt mot min ryggsida. Förmodligen därför jag inte känner så jättemycket ännu. Så himla skönt det var att få se och att få veta att allt såg bra ut. Det är svårt att förstå att en liten varelse kan leva och må bra där inne när jag själv mår piss hela tiden. Men det är ju fantastiskt att det ändå fungerar så.

Jag promenerade till jobbet efteråt och sjukanmälde mig en vecka till och lunchade med mina arbetskamrater. De var så glada för vår skull och var otroligt förstående vad gällde migränen. Så förstående att jag fick hålla tillbaka gråten. Mycket känslor inombords denna dag.

När jag skulle hem promenerade jag till tåget och smet in på Åhléns och unnade mig att köpa de första babykläderna. Så himla häftigt det kändes, och overkligt. Allt var så smått! Trots att jag varit med om det en gång redan är det svårt att tänka sig att hon kan vara så liten när hon kommer. Men jag är såklart tacksam för att hon förhoppningsvis är liten också.

Vi berättade för H när vi hämtade honom på dagis att det är en lillasyster han ska få, då säger han mycket bestämt ”NEJ!”. Tror i och för sig inte att han förstår vad vi menar, men roligt lät det i alla fall.

Nu är det dags för Farmen och sedan blir det tidig sänggång för hela familjen tror jag. Mannen har jobbresa från imorgon och hela helgen, så imorgon har jag definitivt beställt en migränfri dag. Håll tummarna för det!

  

Lyckorus!

Vi befinner oss fortfarande i ett lyckorus. RUL gick hur bra som helst. Man såg väldigt tydligt och allt såg perfekt ut. Mini är en liten pojk (jag hade rätt) och det känns helt fantastiskt. Han var till och med en dag före i storlek så det var ett extra gott tecken. Efteråt när vi gick till bilen såg vi nog ganska fåniga ut när vi gick där med världens bredaste smajl i ansiktet. Tänk att vi ska få en son. Helt otroligt. Jag känner mig så tacksam och lycklig och jag kan nästan gråta av glädje när jag ser hur min man skiner av lycka. Det går helt enkelt inte att beskriva hur otroligt det känns just nu.