Galen och vågad shopping

Idag hade Babylands butik inne i stan 20-årsjubileum vilket betydde 20% rabatt på ALLT. Trots att det känns tidigt så bestämde vi oss för att handla det vi visste att vi ville ha. Så vi åkte in tidigt och ställde oss som tredje/fjärde personer i kö som värsta shoppinggalningarna en timme före öppning. När vi blev insläppta slet jag snabbt åt mig bärselen jag provat ut dagen innan och sedan beställde vi syskonvagnen vi tittat på. Eftersom vagnen bara är beställd och inte betald ännu, är det bara att avbeställa om något inte skulle gå bra med graviditeten. Vi valde att ta leverans en månad före BF. Inte ens handpenning behövde vi betala. Det blev en galet lång kö in till butiken och när vi gick därifrån en timme efter öppning var kön fortfarande oändlig. Vi kände oss nöjda med att ha gått dit i tid och hittat det vi skulle ha. Även om det känns lite läskigt att handla redan nu. Men när jag väntade H handlade vi hans vagn redan när jag var i vecka 16 då en babybutik gick i konkurs och sålde ut allting billigt. Så vi hoppas även denna graviditet slutar bra, trots tidig shopping.

Förutom det så har jag åkt på en förkylning som håller på att flytta sig neråt i luftvägarna. Var tvungen att sätta in tunga artilleriet med mediciner idag, så hoppas att jag får sova något inatt.

Jag har också börjat känna mer och mer från magen. Små rörelser eller vad man ska kalla det. Någonting är det i alla fall, även om man inte kan kalla det sparkar ännu. Så häftigt.

Och H är så gullig. Han har lärt sig säga buss och säger det gärna hela tiden. Och lyckan när vi verkligen får syn på en buss är enorm. Han har också snappat upp att man kan säga bye-bye istället för hejdå (som han inte kan säga). Så när någon går härifrån eller vi går från någon ropar han bye-bye och vinkar. Så himla roligt att det äntligen har kommit ett par nya ord.

Hjärtslag!

Idag har vi hört ett av de vackraste ljuden. Lilla bebisens hjärtslag. Frekvens mellan 145 och 148. Lycka.

Avslag…..

…… av Försäkringskassan att få slippa karensdagen. Jag är både chockad och obeskrivligt besviken. För att få godkänt att slippa karensdagen ska läkaren anse det troligt att man under sjukskrivningsperioden/graviditeten kommer ha minst tio sjukfomstillfällen/karensdagar. Jag har redan haft två stycken bara denna månad, så det är alltså åtta tillfällen kvar. Det är 24 veckor kvar av graviditeten. Det innebär ett sjukdomstillfälle var tredje vecka. På dessa tre veckor som redan gått har jag som sagt redan haft två. Alltså är det högst troligt att jag kommer ha mer än tio sjukdomstillfällen under den här perioden.

Handläggaren bad läkaren i ett brev komplettera sjukintyget och där ange om han tror att jag kommer ha mer än tio sjukdomstillfällen. Då skriver läkaren till svar att han inte kan säga att det blir så många tillfällen då det inte är så långt kvar av graviditeten. Jag fattar ingenting. Vadå inte så långt kvar? 24 veckor är ju mer än halva graviditeten. Och när han dessutom vet att jag ibland till och med har anfall flera gånger i veckan. Som allra bäst går det tre veckor emellan, men det är tyvärr ganska ovanligt. 
Nu vet jag inte hur jag ska göra. Om jag får fler än tre karensdagar per månad så kan jag för vår ekonomis skull lika gärna vara sjukskriven på heltid. Om jag är helt sjukskriven kommer jag kanske inte ens ha migrän lika ofta, eftersom det oftast bryter ut på jobbet. MEN jag gillar att jobba och jag skulle nog bli tokig av att gå hemma när jag inte mår dåligt hela tiden. 

Ska försöka lugna mig och smälta det här. Ska till BM på torsdag och då ska jag fråga henne om råd. 

Trötthet

Det här med bloggandet går inte så bra just nu. Är inte vaken så pass länge på vardagarna att det finns tid att blogga. Och på helgerna är det fullt upp och jag vill passa på av att njuta av familjen när jag inte är lika trött som jag är vardagkvällar. Även nu är jag sjukt trött, så kanske blir inte detta världens bäst skrivna inlägg.

Tiden rullar såklart på SAKTA och på tisdag går jag in i vecka 17. På torsdag ska vi till barnmorskan och förhoppningsvis få höra Räkans hjärtljud. Annars blir det kris och panik.

För övrigt har jag såklart strul med Försäkringskassan. Intyget som jag fick för att slippa karensdagen fungerar inte. Min handläggare tycker att läkaren skrivit fel slags intyg. I själva verket har läkaren heltidssjukskrivit mig från i februari och hela graviditeten ut. Min handledare ringde (kors i taket) upp mig och frågade varför jag ansökt om att slippa karensdagen när jag var sjukskriven på heltid. Alltså fick jag i uppgift att ringa min läkare och be honom skriva rätt typ av intyg. När jag pratade med honom blev han väldigt irriterad och menade på att det där var det intyget han alltid skrev i syfte att slippa karensdagen, och eftersom det alltid blivit godkänt förut så tänkte han minsann inte skriva något nytt denna gång. Ringde alltså tillbaka till min handläggare som inte orkade ringa upp och prata personligen med läkaren utan har nu skickat ett brev till honom som han har x antal veckor på sig att besvara. Om han svarat till belåtenhet i brevet ska Försäkringskassan sedan tänka i upp till 30 dagar om det blir godkänt eller inte. Så nu hoppas vi att läkaren besvarar brevet och dessutom gör det på rätt sätt enligt handläggaren. Jag står mittemellan deras jäkla tjafs sinsemellan. Otroligt att man ska behöva kämpa så mycket för att få jobba. Förmodligen hade det varit enklare för mig att bara bli sjukskriven helt och hållet. Man kan ju få migrän för mindre……

Förutom tröttheten och en bröstrygg som fortfarande gör ont så mår jag fint. Brösten är också fruktansvärt ömma vissa dagar. Annars är det inte lätt att förstå att man är gravid.

Vi har haft en jättemysig helg. H:s kusin och sysslingar har varit här och övernattat och H har då haft lekkompisar på cirka tre och fyra år. Tror han har haft roligare än på länge. Vi vuxna har också haft det mysigt. Gjorde galet goa hamburgare igår med hembakt hamburgerbröd. Väldigt lyckat blev det.

Imorse var jag på Bamse-gympa med H och på eftermiddagen åkte jag inte till stan och fikade med två tjejer som är en del av den IVF-gruppen jag träffat då och då genom åren ända sedan vi höll på med IVF för att få H. Så glad att jag tog mig mod att träffa dessa tjejer som jag då aldrig hade träffat. Så himla skönt att prata med personer som gått igenom samma som en själv och som förstår, på riktigt.

Just nu vill jag bara att klockan ska ticka fort så att jag får gå och lägga mig med H. Sov gott!

Låsning

Förra veckans migränanfall varade bara under två dagar istället för tre som brukar vara fallet. Dessutom var det aningen lindrigare än vanligt och jag lyckades somna och sova bort smärtan. Klarade mig utan mediciner vilket jag är otroligt nöjd med. 

Tyvärr ledde allt sängliggande till en kraftig låsning i bröstryggen med nerver i kläm. På fredagen hade jag så ont att jag inte kunde ta djupa andetag och jag grät när jag var tvungen att lyfta H. På eftermiddagen ringde jag in min kära mamma som hjälp med H. Hon är fantastisk och ställer alltid upp. Vi var på kinarestaurang på kvällen då vi inte orkade laga middag och H skötte sig exemplariskt. Första gången det händer. Han satt på sin plats hela middagen och åt massvis. Så himla duktig.

Imorgon går jag in i vecka 16. Tiden går i alla fall men oron är stor igen nu. Vet att spökveckorna är här och att det är normalt att inte känna något alls, men det är jättejobbigt faktiskt. Har inte heller känt det där som kanske var fosterrörelser på många dagar nu och tröttheten har också minskat. Vill att tiden ska hoppa fram nu så jag kan börja känna sparkar.

Så var det dags igen då

Vaknar med migrän igen. Så jäkla värdelöst. När man mår så bra emellan anfallen så lurar man nästan sig själv att tro att nu blir det nog inga fler anfall. Men självklart, som ett brev på posten, så kommer det igen, och igen, och igen. Det är inte bara knäckande för kropp och knopp utan även för ekonomin. Det blir många karensdagar per månad. Har fått sjukintyg att jag ska slippa karensdagen, men man måste ansöka hos Försäkringskassan för att få det godkänt och det ska ta max 30 dagar till man får ett beslut. Man får inga pengar retroaktivt, alltså kommer jag inte få igen pengarna för den här månadens karensdagar trots att sjukintyget gäller från 1 februari. Hade ett sådant här sjukintyg förra graviditeten också och då tror jag det tog över tre månader innan jag fick det godkänt. Då ringde de upp mig vid ett tillfälle och ifrågasatte om jag verkligen inte kunde jobba trots migränen. De skulle minsann ringa både min läkare och arbetsgivare. Varsågod sa jag. Det kan verkligen göra hur de vill på det där stället och man kan inte göra någonting oavsett hur de behandlar en. Tror det jobbar otroligt många bittra människor där.

Idag när jag lämnat H på dagis gick jag och la mig igen och sov ända fram till klockan 12. Nu har migränen släppt (peppar peppar!) och jag ska åka och hämta H tidigare på dagis.

Gravidmage, foglossning och Bamse-gympa

Hittills har jag sett mest fet och degig ut på magen, och gör väl delvis fortfarande. Men nu helt plötsligt har jag börjat se gravid ut. Det är precis som om jag växt jättemycket bara över helgen. Svårt att dölja nu med vanliga kläder. Men med arbetskläderna är det fortfarande inte helt lätt att avgöra.

Tyvärr har jag börjat känna av foglossning redan nu. Har försökt att förtränga det i över en vecka nu, men tyvärr känns det mer och mer. Gör ont när man sitter för länge och när jag reser mig upp strålar det ut i skinkorna och liksom bränner. Ibland strålar det även ut i höfterna och ryggen. Hoppas att det inte blir värre. Det är ganska jobbigt att sitta ner på jobbet hela dagarna.

Igår började H på Bamse-gympa. Han tyckte det var jättekul även om han inte riktigt klarade av att sitta ner och lyssna hur man skulle göra övningarna och han körde sin egna variant av hinderbana. Men roligt hade han och ville absolut inte gå hem. Han vägrade klättra och prova saker själv om inte jag var delaktig, så jag klättrade runt där som alla andra ungar medan de andra föräldrar bara gick bredvid.

Jag har anmält mig till en gravidyogakurs. Det ska bli spännande. Är verkligen ingen yogatjej egentligen så vi får se hur det går. Vi är även anmälda till en föräldrakurs för omföderskor/omfödare.