Sömnbrist och tandsprickning

Nu är det dags igen för nya tänder att dyka upp. H har fyra kindtänder som ska fram och sedan tror jag att det är lugnt fram till sexårsåldern om jag förstått rätt. En av dessa fyra, på höger sida i underkäken, har börjat spricka igenom. Det kan förklara den dåliga sömnen typ sista veckan och att han ofta äter sämre och har reagerat på en del saker han äter med prickar och blåsor runt munnen. Hans allmäntillstånd brukar sänkas i samband med att tänderna kommer. I fredagskväll hade han 39,2 i feber som sedan var borta på lördagmorgon och som inte kommit åter. Också typiskt. Han har dreglat kopiöst sista månaderna vilket väl också är ett tecken. Nu senaste två nätterna har han vaknat med 30-60 minuters mellanrum och gråtit så vi har knappt sovit någonting. Det i kombination med fogar som gör ont på nätterna gör att jag aldrig hinner somna om däremellan och känner mig nu helt knäckt, nästan deprimerad.

Så idag tänker jag inte göra ett skvatt. Har precis ätit frukost och ska strax gå och lägga mig och försöka sova på dagen, vilket jag inte brukar vara bra på. Först ska jag bara ringa Försäkringskassan, eller rättare sagt min handläggare där. Fick igår veta av lönekontoret att jag kunde bryta min 15-procentiga tjänstledighet så att jag får en 100-procentig tjänst under tiden jag är sjukskriven och sedan föräldraledig. Har faktiskt haft en fundering på det, men trodde inte man fick ändra hur som helst. Känner mig lite smått matt och irriterad på att personer som vet, t ex min chef, inte informerar om sådant. Det blir ändå några tusenlappar i månaden mer. Men kanske ligger det på mitt eget ansvar att läsa på och ta reda på sådant? Jag vet inte, men nu är det ändrat i alla fall av lönekontoret och jag ringde och informerade min chef om att jag nu ”jobbar” 100 procent igen.

Fotbolls-EM har börjat och vi kommer väl endast få se fotboll på tv veckorna framöver. Men när Sverige spelar är det såklart roligt och igår var första Sverige-matchen. Hela familjen kläddes såklart i blågult och vi firade med att äta väldigt svensk middag (matjessill, färskpotatis och gräddfil), fantastiskt gott. Nu är det sommar på riktigt. H fick våfflor istället och var mycket nöjd med det. Däremot var han föga intresserad av fotbollen och var mest sur på oss för att vi båda vuxna ville titta på tv så låååång tid och inte ville leka med honom just då. Så han var sådär härligt irriterande och enerverande som bara barn kan. När Sverige äntligen gjorde mål blev H både förskräckt och fascinerad över att hans pappa skrek och hoppade jämfota.

Nej, om man skulle ta tag i den där sömnen nu då….

Yes!

Nu har det löst sig med Försäkringskassan. Läkaren skrev tydligen vad han skulle i sjukintyget, handläggaren var nöjd och dessutom väldigt förstående. Hon godkände allt medan vi pratade i telefon och gav mig dessutom en första utbetalning på studs. Hon sa att det nu skulle flyta på resten av graviditeten och önskade mig stort lycka till.

Nu har jag haft två dagar med mindre fosterrörelser igen vilket är otroligt jobbigt för psyket, hoppas det kommer igång snart.

Igår och idag har den vidriga migränen varit ett faktum, men idag hjälpte i alla fall medicinerna. Har varit på andra gravidyogan nu på kvällen och det är fantastiskt avslappnande.

Fogarna gör mer och mer ont och jag är hungrig som en varg. Upplevde inte alls den här hungern när jag väntade H. Inte alls bra för vikten….

Försäkringskassan, provsvar och foglossning

Alltså man kan inte låta bli att fascineras över Försäkringskassan. När jag ansökte om att få slippa karensdagen så ringde de och sa att läkaren skrivit fel sorts läkarintyg, att han istället sjukskrivit mig på heltid, inte skrivit ett högriskintyg som man skulle. Jag frågade vad som hände om jag verkligen blev heltidssjukskriven och fick till svar att jag då kunde använda det intyget som redan fanns där, eftersom det var ett sådant.

Idag ringde de från Försäkringskassan och sa att intyget som fanns där inte var ett riktigt intyg. Helt fantastiskt. Så nu måste jag ändå ha ett nytt intyg och hon som ringde har i princip formulerat/dikterat exakt vad det ska stå i intyget för att det ska bli godkänt. Så i princip har hon, handläggaren, ”skrivit”intyget. Nu gäller det bara att läkaren är beredd att skriva hennes ord i intyget. Han har hittills inte varit ett dugg intresserad av att göra som de säger på Försäkringskassan då han tycker att han gjort allting rätt från början. Vi får se imorgon vad han säger.

Läkaren från Astrid Lindgren ringde också idag. H hade inte mykoplasma vilket betyder att det är en virusorsakad lunginflammation han har. Så himla synd att de inte tog det där svalgprovet första gången vi sökte. Då hade vi sluppit tvinga i honom antibiotikan i tio dagar i onödan. Inte så konstigt att den inte har hjälpt. Nu är han i alla fall inne på sin tredje feberfria dag så nu hoppas vi att det har vänt. Men han har gått ner en hel del i vikt, hostar fortfarande lungorna ur sig och har inte samma ork och energi som han brukar. Idag ville han åka vagn istället för att gå, det har nog aldrig hänt. Det är tredje veckan han är hemma från förskolan nu.

Vad mannen och min lunginflammation beror på är väl också oklart nu. Men för oss har i alla fall antibiotikan gjort ganska stor skillnad så vi gissar att vad vi än har så verkar antibiotikan göra sitt jobb. Jag hade förmodligen en bihåleinflammation också då det lättade otroligt efter bara två dagar med antibiotikan och nu kan jag andas igen. Så vi är i alla fall på bättringsvägen alla vad det verkar så nu håller vi tummar och tår för att det fortsätter så.

Något annat som inte blir bättre är foglossningen/bäckensmärtan. Jag vaknar på nätterna och har svinont. Det strålar ut från svanskotan/höfterna ut i skinkorna och låren. Det är värre när jag ligger på sidorna trots att jag bygger upp med kudde mellan låren. På rygg är det inte heller skönt att ligga då det känns som magen tynger för mycket då och det känns nästan tungt att andas. Det är ju inte heller bra att ligga på rygg nu. Sover oftast inte så mycket efter klockan tre-fyra på morgonen, då gör det för ont hur jag än ligger. Idag när jag varit ute och rört mig för första gången på några veckor så får jag ont av det också. Det strålar/hugger ner i höger skinkan så att benet låser sig.

Sjukaste påsken någonsin

Ja, här firas det inte direkt. Här försöker vi överleva. Mannen är nu riktigt sjuk han också, kraftig bihåleinflammation och så håller han på att hosta lungorna ur sig. Jag hostar också och har som vanligt ont i huvudet. H som var bättre igår, fick feber igårkväll igen och har haft det även inatt. Nu på morgonen var han bara vaken en stund, drack lite nyponsoppa och somnade i min famn. Så han sover fortfarande. När ska det här ta slut egentligen?? Hur mycket ska man orka? Har lust att säga upp mig.

Igår hade vi en riktig sjukhusdag. Eftersom jag inte känt av bebisen något ordentligt på flera dagar så ledsnade jag på att oroa mig för det. Kändes tillräckligt med allt annat som varit den här veckan. Så vi åkte in till gynakuten och fick efter några timmar komma in på ett ultraljud. Där låg vår lilla tjej och sparkade och rörde sig hej vilt och jag kände ingenting. Hon såg ut att må hur bra som helst, bara det att hon inte har tillräckligt med kraft i rörelserna ännu för att jag ska känna dem så bra. Visste att det kunde vara så, men kändes ändå skönt att vi åkte in så jag fick bekräftat att allt var bra.

Efter det bar det av till närakuten med mannen som fick antibiotika mot bihålorna och lite inhalation för att vidga luftrören.

I veckan har jag ansökt om sjukpenning från Försäkringskassan. Nu får vi hoppas att de tycker att jag har rätt till det. Förra gången jag var gravid förstod inte min handläggare varför jag inte kunde arbeta med migrän. Hon tyckte också att min chef skulle anpassa min arbetsplats så att det fungerade. Eftersom det enda som ibland kan lindra och göra en till människa igen är att vila i ett mörkt, tyst och svalt rum så var jag ganska säker på att min arbetsgivare inte kunde ordna med det. Att starta ett byggprojekt, bygga ett nytt vilorum anpassat för mig och som ändå inte skulle göra att jag kunde jobba när jag var där, kändes inte realistiskt att företaget skulle ordna med. Jag bad handläggaren ringa både min chef och min läkare och det skulle hon minsann göra sa hon. Sedan hörde jag aldrig något mer ifrån henne, och hon ringde inte heller varken till min chef eller läkare, men några veckor senare fick jag min sjukpenning i alla fall. Vi får se hur det går den här gången.

Jag frågade också när jag ringde till Försäkringskassan i veckan hur jag skulle bära mig åt om jag mot förmodan skulle förbättras, eftersom jag egentligen vill jobba och inte vara sjukskriven. Då fick jag till svar att det var bara att prova om det gick bra. Men om jag lyckas jobba en hel dag eller längre, så bryts min nuvarande sjukskrivningsperiod och jag får själv sjukanmäla mig till Försäkringskassan igen om jag behöver fortsätta var sjukskriven och då ska mitt ärende bedömas igen som ett nytt ärende av en ny handläggare och då kan den personen bedöma mitt ärende annorlunda än den första. Så om jag blir godkänd och får sjukpenning nu, och sedan försöker jobba och det inte fungerar, då är det inte säkert att jag blir godkänd av nästa handläggare. Dessutom tar det runt 30 dagar för dem att ta ett beslut. Vilket betyder att jag denna gång kan få vänta runt 30 dagar på besked och om jag sedan försöker jobba och det inte funkar, kan jag få vänta 30 dagar till på nästa beslut. De här 30 dagarna är något de försöker att hålla, det kan egentligen ta ännu längre tid, om man har otur.

Helt galet att det ska vara så avancerat att få jobba när man vill. Mindre än en dag får jag känna efter och ska veta om jag kommer få migrän ofta igen eller inte. Så om jag blir godkänd denna gång, så lutar det ändå åt att jag inte går tillbaka till jobbet, om inte en dramatisk förbättring sker.

Trötthet

Det här med bloggandet går inte så bra just nu. Är inte vaken så pass länge på vardagarna att det finns tid att blogga. Och på helgerna är det fullt upp och jag vill passa på av att njuta av familjen när jag inte är lika trött som jag är vardagkvällar. Även nu är jag sjukt trött, så kanske blir inte detta världens bäst skrivna inlägg.

Tiden rullar såklart på SAKTA och på tisdag går jag in i vecka 17. På torsdag ska vi till barnmorskan och förhoppningsvis få höra Räkans hjärtljud. Annars blir det kris och panik.

För övrigt har jag såklart strul med Försäkringskassan. Intyget som jag fick för att slippa karensdagen fungerar inte. Min handläggare tycker att läkaren skrivit fel slags intyg. I själva verket har läkaren heltidssjukskrivit mig från i februari och hela graviditeten ut. Min handledare ringde (kors i taket) upp mig och frågade varför jag ansökt om att slippa karensdagen när jag var sjukskriven på heltid. Alltså fick jag i uppgift att ringa min läkare och be honom skriva rätt typ av intyg. När jag pratade med honom blev han väldigt irriterad och menade på att det där var det intyget han alltid skrev i syfte att slippa karensdagen, och eftersom det alltid blivit godkänt förut så tänkte han minsann inte skriva något nytt denna gång. Ringde alltså tillbaka till min handläggare som inte orkade ringa upp och prata personligen med läkaren utan har nu skickat ett brev till honom som han har x antal veckor på sig att besvara. Om han svarat till belåtenhet i brevet ska Försäkringskassan sedan tänka i upp till 30 dagar om det blir godkänt eller inte. Så nu hoppas vi att läkaren besvarar brevet och dessutom gör det på rätt sätt enligt handläggaren. Jag står mittemellan deras jäkla tjafs sinsemellan. Otroligt att man ska behöva kämpa så mycket för att få jobba. Förmodligen hade det varit enklare för mig att bara bli sjukskriven helt och hållet. Man kan ju få migrän för mindre……

Förutom tröttheten och en bröstrygg som fortfarande gör ont så mår jag fint. Brösten är också fruktansvärt ömma vissa dagar. Annars är det inte lätt att förstå att man är gravid.

Vi har haft en jättemysig helg. H:s kusin och sysslingar har varit här och övernattat och H har då haft lekkompisar på cirka tre och fyra år. Tror han har haft roligare än på länge. Vi vuxna har också haft det mysigt. Gjorde galet goa hamburgare igår med hembakt hamburgerbröd. Väldigt lyckat blev det.

Imorse var jag på Bamse-gympa med H och på eftermiddagen åkte jag inte till stan och fikade med två tjejer som är en del av den IVF-gruppen jag träffat då och då genom åren ända sedan vi höll på med IVF för att få H. Så glad att jag tog mig mod att träffa dessa tjejer som jag då aldrig hade träffat. Så himla skönt att prata med personer som gått igenom samma som en själv och som förstår, på riktigt.

Just nu vill jag bara att klockan ska ticka fort så att jag får gå och lägga mig med H. Sov gott!

Så var det dags igen då

Vaknar med migrän igen. Så jäkla värdelöst. När man mår så bra emellan anfallen så lurar man nästan sig själv att tro att nu blir det nog inga fler anfall. Men självklart, som ett brev på posten, så kommer det igen, och igen, och igen. Det är inte bara knäckande för kropp och knopp utan även för ekonomin. Det blir många karensdagar per månad. Har fått sjukintyg att jag ska slippa karensdagen, men man måste ansöka hos Försäkringskassan för att få det godkänt och det ska ta max 30 dagar till man får ett beslut. Man får inga pengar retroaktivt, alltså kommer jag inte få igen pengarna för den här månadens karensdagar trots att sjukintyget gäller från 1 februari. Hade ett sådant här sjukintyg förra graviditeten också och då tror jag det tog över tre månader innan jag fick det godkänt. Då ringde de upp mig vid ett tillfälle och ifrågasatte om jag verkligen inte kunde jobba trots migränen. De skulle minsann ringa både min läkare och arbetsgivare. Varsågod sa jag. Det kan verkligen göra hur de vill på det där stället och man kan inte göra någonting oavsett hur de behandlar en. Tror det jobbar otroligt många bittra människor där.

Idag när jag lämnat H på dagis gick jag och la mig igen och sov ända fram till klockan 12. Nu har migränen släppt (peppar peppar!) och jag ska åka och hämta H tidigare på dagis.

Dilemma

Nästa vecka när jag ska på VUL, måndag- och onsdagmorgon, har vi ett litet dilemma. De dagarna jobbar mannen (utomlands) och det är jag som ska lämna och hämta H på dagis. Om jag lämnar när dagis öppnar kommer jag troligen försent till provtagning och läkarbesök. Och jag kan inte heller ta med mig H då det inte finns en chans att han skulle sitta still i vagnen hela den för honom långa stunden det tar för både provtagning och VUL. Han är inte sån, avskyr när vagnen inte rullar; gallskriker och skulle förmodligen ta sig ur vagnens sele i ren ilska, det har hänt förr.

VUL och provtagningar görs alltid på morgonen så det går tyvärr inte att ändra tiderna då andra patienter är bokade resten av dagen.

Så hur gör man då? Jag ringde Försäkringskassan och frågade om mannen kunde få ta VAB några timmar för att ta hand om H. Det får han ju nämligen göra om jag är sjuk. Men det går inte. Trots att ofrivillig barnlöshet faktiskt räknas som en sjukdom så får jag inte gå på ett läkarbesök för att genomföra en del i behandlingen.

Och det hjälper ju inte heller att jag sjukanmäler mig själv då jag fortfarande inte hinner lämna H på dagis.

Mannen har tyvärr inga semesterdagar kvar och han blir inte heller beviljad fler föräldradagar av sin arbetsgivare, så han kan inte va ledig.

Det blir så krångligt alltihop. Men vi kommer fixa det på något sätt såklart, på ett tillåtet sätt eller inte. Just nu går IVF-behandlingarna först. Hade mannen haft ett jobb här hemma som han kunde påverka hade det gått lättare, men nu är inte situationen så för oss.

Försäkringskassan och cravings

Idag har jag ansökt om föräldrapenning. Det är inte helt lätt att förstå tycker jag. Alla olika typer av ersättningar etc. Det tog några timmar att sätta sig in i och nu hoppas vi att vi har förstått någorlunda. Vi ska försöka klara oss på att ta ut ersättning för fem dagar i veckan. Det kommer bli jättesnålt ekonomiskt då varken mannen eller jag har så höga inkomster. Planen är att jag ska vara hemma till årsskiftet 2014/2015 och därefter tar mannen över och är hemma januari till och med april 2015. Vi får se om planen håller. Som tur är verkar man lätt kunna ändra sig under resans gång. Jag vet fortfarande inte om min sjukskrivning fram till BF blir godkänd. Det är ju helt galet egentligen att Försäkringskassan kan gå emot min läkares utlåtande och inte alls tycka att jag behöver vara sjukskriven.

Annars rullar dagarna på. Mannen är också hemma så det är nice att få sällskap på dagarna. Tror förresten att jag har fått min första craving nu, i åttonde månaden.  Arlas lättmjölk (de andra märkena smakar konstigt) säger jag bara. Finns det något som är så gott? Skulle nog kunna strunta i maten och bara dricka mjölk just nu. Himla konstigt. Har aldrig varit speciellt förtjust i att dricka mjölk förut.