Happy halloween!

Här är familjens mästerverk 2016!

Annonser

Det närmar sig

Sommarens enda planerade lilla resa. Kanske ska man börja planera vad man ska packa? Än så länge (PEPPAR PEPPAR) har inga tecken på vattkoppor dykt upp. H sover lite bättre igen och har sjukt mycket energi. Man blir alldeles matt. Han har varit otroligt glad på sistone. Har aldrig träffat en unge som skrattar så mycket som honom. Ett sådant där riktigt kluckande strålande skratt. Han lyser hela han.

Det här med språket börjar släppa ordentligt också för H. Han säger inga långa meningar ännu, men han upprepar väldigt många ord han hör och nu är det verkligen svårt att hänga med. Få ord är tydliga så det gäller att lyssna noga och komma ihåg vad man nyss sa så man förstår vad han menar.

Annars rullar det på. Mannen har varit på jobbresa hela helgen och kommer hem idag. Min älskade mamma är fantastisk och ställer upp och har i stort sett bott här i helgen och hjälpt mig med H. Min kropp pallar inte riktigt en hel dag med fullt ös. Har också haft någon nerv i kläm så varje steg jag tagit har resulterat i huggande smärta strålande ut i skinkan och låret. Väldigt oskönt. Men H är bara lycklig när ”momoo” är här så det blir rätt bra i alla fall. Idag är mitt enda projekt att plocka upp alla leksaker på golvet i H:s rum. I eftermiddag ska vi hämta maken/pappan på Arlanda så han kommer hem fort. Pendeltågen är helt inställda stora delar av sträckan in till stan i sommar så det tar lång tid att pendla just nu. Så därför lyxar vi till det och åker bil och hämtar hem honom.

Sömnbrist och tandsprickning

Nu är det dags igen för nya tänder att dyka upp. H har fyra kindtänder som ska fram och sedan tror jag att det är lugnt fram till sexårsåldern om jag förstått rätt. En av dessa fyra, på höger sida i underkäken, har börjat spricka igenom. Det kan förklara den dåliga sömnen typ sista veckan och att han ofta äter sämre och har reagerat på en del saker han äter med prickar och blåsor runt munnen. Hans allmäntillstånd brukar sänkas i samband med att tänderna kommer. I fredagskväll hade han 39,2 i feber som sedan var borta på lördagmorgon och som inte kommit åter. Också typiskt. Han har dreglat kopiöst sista månaderna vilket väl också är ett tecken. Nu senaste två nätterna har han vaknat med 30-60 minuters mellanrum och gråtit så vi har knappt sovit någonting. Det i kombination med fogar som gör ont på nätterna gör att jag aldrig hinner somna om däremellan och känner mig nu helt knäckt, nästan deprimerad.

Så idag tänker jag inte göra ett skvatt. Har precis ätit frukost och ska strax gå och lägga mig och försöka sova på dagen, vilket jag inte brukar vara bra på. Först ska jag bara ringa Försäkringskassan, eller rättare sagt min handläggare där. Fick igår veta av lönekontoret att jag kunde bryta min 15-procentiga tjänstledighet så att jag får en 100-procentig tjänst under tiden jag är sjukskriven och sedan föräldraledig. Har faktiskt haft en fundering på det, men trodde inte man fick ändra hur som helst. Känner mig lite smått matt och irriterad på att personer som vet, t ex min chef, inte informerar om sådant. Det blir ändå några tusenlappar i månaden mer. Men kanske ligger det på mitt eget ansvar att läsa på och ta reda på sådant? Jag vet inte, men nu är det ändrat i alla fall av lönekontoret och jag ringde och informerade min chef om att jag nu ”jobbar” 100 procent igen.

Fotbolls-EM har börjat och vi kommer väl endast få se fotboll på tv veckorna framöver. Men när Sverige spelar är det såklart roligt och igår var första Sverige-matchen. Hela familjen kläddes såklart i blågult och vi firade med att äta väldigt svensk middag (matjessill, färskpotatis och gräddfil), fantastiskt gott. Nu är det sommar på riktigt. H fick våfflor istället och var mycket nöjd med det. Däremot var han föga intresserad av fotbollen och var mest sur på oss för att vi båda vuxna ville titta på tv så låååång tid och inte ville leka med honom just då. Så han var sådär härligt irriterande och enerverande som bara barn kan. När Sverige äntligen gjorde mål blev H både förskräckt och fascinerad över att hans pappa skrek och hoppade jämfota.

Nej, om man skulle ta tag i den där sömnen nu då….

Och dagarna rullar på….

Äntligen känns det som att tiden går lite fortare. Sedan jag skrev sist har jag hunnit bli ett år äldre. Det var min födelsedag i torsdags. Det var sol och stekhett den dagen så vi letade upp ett utomhusbad och åkte iväg och njöt av svalkan. H var hemma från förskolan hela förra veckan så han var också med. Vi trodde han skulle bli sjuk då han var trött och hängig emellanåt, men det blev aldrig något. Han njöt som vanligt av badet, det måste vara bland det bästa han vet. Lär nog bli mycket bada i sommar.

Det har också hunnit vara helg och Sveriges nationaldag. I helgen har vi försökt fortsätta med projektet tömma garaget/förrådet. Det går LÅNGSAMT men framåt. Vi har också börjat tvätta alla babykläder etc. Känns konstigt och overkligt. Men det är bara två månader kvar och det är skönt att ha det gjort så att vi bara kan koppla av sedan.

Igår träffade jag min barndomsvän och vi fikade och pratade hela dagen. Tror inte vi sett varann på två år, så det var mycket att ta igen. Hon har precis som vi kämpat i många år, fler än oss, för att få bli mamma. Hennes resa började för elva år sedan och har bestått av både inseminationer och IVF-behandlingar och snart ska hon påbörja en annan resa och prova embryodonation. Önskar så att hon ska få lyckas.  Tänk att vi är så många som kämpar där ute.

Idag ska jag iväg och träffa en annan vän som jag också känt sedan barndomen. Hon fick barn för drygt en vecka sedan så jag ska bebisgosa. Ska bli så mysigt.

Igår hade jag riktigt mycket onda sammandragningar. Undrar varför det är mer vissa dagar. Flera i timmen hade jag. Ändå satt jag och fikade större delen av dagen så kan inte påstå att jag stressade. Konstigt.

Nu ska jag hoppa i duschen.

En speciell helg

I helgen har det varit både Ofrivilligt barnlösas dag och mors dag. Båda får en att känna tacksamhet över det vi har.

I lördags var vi och veckohandlade på dagen och på eftermiddagen var jag hemma hos en arbetskamrat som tyvärr har slutat hos oss efter nästan 20 år och ska börja på ny arbetsplats denna vecka. Under tiden jag var där så åkte mannen och H till ett lekland och härjade runt. När de var klara kom de och hämtade upp mig och så åkte vi in till stan för att gå på hamburgefestival. Den var dock inte så välorganiserad utan det var så tjockt med folk att vi fick vända igen för det gick inte ens att komma in på området. Vi åkte då istället vidare till Söderhallarna för att äta burgare på ett ställe där, men där hade de slut på köttet till burgarna. Allt kändes som ett skämt så vi lämnade stan och åkte ut i förorten och fick äntligen vår hamburgare. H fick pommes och glass och var mycket nöjd. När vi kom hem och hade borstat tänderna gick H på eget initiativ och la sig i sin säng och somnade omedelbums. Mycket ovanligt.

På söndagen fick jag en morsdagspresent som gjorde mig väldigt glad när vi åt frukost. Han började med att berätta att det var ”hans”, men gick ändå med på att ge den till mig. ALLT är hans just nu. Det var en jättefin Maja-lykta.

Mitt på dagen åkte min mamma och jag och hälsade på min farmor som tyvärr är svag och ligger på sjukhus igen. Farmor har inte ork att ta hand om sig själv hemma längre och åker in och ut på sjukhus ganska ofta nu för tiden. Hon sår i kö till ett äldreboende men det verkar ta tid innan det blir hennes tur, trots att hon har förtur.

På eftermiddagen hade mannen och jag bjudit hem våra mammor på grillmiddag och två av mina systrar med tillbehör var också med för att fira mamma. Det blev en mysig kväll med massvis av god mat. Min kropp gjorde ont överallt när dagen var slut.

Nu är det ny vecka och vädret ska bli strålande. Synd att jag inte kan hantera värmen för tillfället, utan blir mest inomhus ändå. Men ändå skönt att kunna ha öppet och man blir ju så mycket gladare av sol. Idag har jag ställt ut mina odlade växter på balkongen för att de ska få vänja sig några timmar varje dag innan de flyttar ut på balkongen för sommaren.

Lurade på kosläppet

Igår åkte vi till Bögs Gård för att titta på kosläpp som har blivit väldigt populärt sista åren. Tyvärr stämde inte tidsangivelserna på deras Facebook-sida med verkligheten. Klockan 14 skulle kossorna komma springande, men när vi efter att ha gått en bra bit och klättrat upp på en kulle med vagn och allt för att se något och fick höra att de ropade i högtalarna att själva kosläppet var klockan 15 och att att det först skulle vara ridshow etc, så blev vi och många andra ganska less. Att roa och hålla koll på en vild tvååring en hel timme bland tusentals människor gick bara inte. Så vi fick gå därifrån och åka hem igen. Så dåligt. Som tur var fanns där andra djur att titta på så H var ganska nöjd ändå. Efter att ha gått flera kilometer den dagen så kunde jag knappt röra mig på kvällen, fogarna gjorde så ont.

Idag har det varit mulet, stormigt och regnigt ute. Då passar ju en inomhusaktivitet bättre så vi packade oss iväg till simhallen. Det var verkligen succé. Vi borde åka dit oftare. H fullkomligt älskar det. Han tjuter av lycka och skratt från vi kommer dit tills vi berättar att vi ska åka hem. Då byts lyckan mot olycka. Han har provat alla bassänger och han har åkt stora vattenrutschkanan om och om igen. Han är inte ett dugg rädd för något och skrattar bara om någon stänker på honom eller om han hamnar under vattnet.

Vår lilla tjej i magen har äntligen börjat sparka ordentligt och ibland kan jag känna en fot eller något annat hårt som sticker ut och som glider undan när jag trycker på det. Så skönt att känna ordentligt. Det gör mig lite mer avslappnad.

Sammandragningar

Har fått en hel del sammandragningar som gör lite ont på sistone. Barnmorskan ville att jag skulle lämna urinprov för eventuell UVI. Jag hade UVI flera gånger om under förra graviditeten. Nu under helgen har jag börjat misstänka att hon har rätt. Kissar gör jag hela tiden, vilket också är normalt så hur vet man? Har haft en himla molvärk sista dagarna i lilla bäckenet, nästan som mensvärk, vilket jag även hade under förra graviditeten vid UVI. Imorgon bitti ska jag ta mig till lab med provet. Jobbigt att gå upp så tidigt, måste nog upp vid 5-tiden.

Annars rullar det på fint. Hade migrän tre gånger tidigare i veckan men nu under helgen har det varit lugnt. Vi hade en riktigt trevlig valborg igår och idag har vi haft lite rensning här hemma. Har börjat projektet med att skapa en tom garderob till lilltjejen. Spjälsängen är på plats i sovrummet igen också. Om jag mår bra imorgon ska jag börja gå igenom H:s alla gamla kläder och se vad som ska sparas och vad som ska ges bort eller kastas. Som tur är har jag en kompis som ska få en son om tre veckor. Så henne kan jag ge bort lite till.

Just nu är klockan 22:05, H sover fortfarande inte. Vi har kämpat i en och en halv timme nu. Jag började, mannen fick ta över. Vi gjorde misstaget att låta honom sova i över två timmar på dagen idag. Ibland är det så himla skönt att hinna göra en massa saker som är svåra att få gjorda när han är vaken. Så då blir det ibland att vi inte väcker i tid, men vi får nog skärpa oss nu i fortsättningen. Blir jobbigt för honom på förskolan om han inte fått sova tillräckligt länge under natten.

Egen säng och nya ord

För någon vecka sedan köpte vi en ny säng till H. Ikeas säng Kura om ni vet vilken det är. Vi har monterat den så att bädden är upptill, men har även en madrass nedtill som han sover på. Vi är helt enkelt lata och orkar inte montera om den igen om några år. Tanken är att vi ska försöka öva honom att sova i sitt rum så att det inte blir så fruktansvärt trångt i vår säng hela nätterna när bebis kommer. Självklart får han komma in till oss och sova när han vill. Men vi försöker få honom att sova första delen av natten i sin säng i alla fall. Det har gått över förväntan faktiskt. Det är ibland lite svårt för honom att komma till ro, men annars vill han gärna sova där. Tyvärr vaknar han många gånger per natt, ibland en gång i timmen, och han vägrar själv gå över till vår säng. Vi har ställt in babyvakten så att vi garanterat ska höra när han vaknar. Så tyvärr blir det mycket spring på nätterna och jag ska väl erkänna att jag har lite svårt att ta mig upp och ner på golvnivå numera, är inte världens smidigaste längre. Sista nätterna har han vägrat sova hos oss trots att jag bett honom komma över till vår säng och mysa, när man sprungit fyra gånger redan så blir man lite less, men han vägrar. Han vill bestämt sova i sin säng. Det verkar som att mannen och jag har tagit det hårdast, det är så tomt i vår säng nu. Men visst är det skönt att inte vakna med nackspärr eller ryggskott varje morgon, och att slippa få små tår inkörda mellan revbenen eller bli skallad.

Lite nya ord har börjat dyka upp också. Han är ju lite senare med talet än många jämnåriga. Men på sistone har lite nytt börjat dyka upp. Många ord låter nästan likadant så det gäller att snappa upp sammanhanget för att förstå. En del ord låter också helt annorlunda mot vad de riktiga orden gör. Här är några exempel:

  • Tatte = kan betyda snutte eller traktor
  • Appa = tappa eller apa
  • Duss = korv eller förskolekompisen Troj
  • Abi = lastbil
  • Ärdi = färdig
  • Pläpplä = äpple
  • Bäbäbä = bulle
  • Gäss = glass
  • Amor = blommor
  • Havia = mera

Så himla roligt att det börjar släppa. ”Oj”, ”buss”, ”den” och ”min” är några av de mest sagda orden just nu. Han är helt förälskad i bussar. Lastbilar är också ganska populära.

Idag har H varit två timmar längre på förskolan än han skulle. Jag tog helt enkelt fel på schemadag – en gravidhjärna funkar inte riktigt som en hjärna ska göra. Personalen lät lite förvånad när jag sa att jag skulle hämta vid 15, men ingen frågade varför. Jag lämnade ju även en timme tidigare än jag skulle, men det sa de inte heller något om. Imorgon får jag be om ursäkt.

Helgen som varit har varit väldigt intensiv men rolig. Vi har haft vänner och familj här precis hela helgen, till och med övernattandes. Man blir helt slut, men det är det värt ibland. H har haft lekkamrater i åldrarna tre, fyra, fem och åtta. Det har varit både roligt och jobbigt för honom. Just nu är ju allt ”mitt” och då är det väldigt jobbigt när andra vill röra och låna hans leksaker. Han led verkligen stundvis, men han hade också roligt emellanåt.

Nu är det dags att sova strax känner jag.

Vårdcentralen, MVC och sjukgymnasten

Trots åttonde migrändagen idag, så har jag haft en hyfsat effektiv dag hittills. Började med medicin. Efter att jag lämnat H på dagis åkte jag till vårdcentralens dropin-mottagning. Jag är fortfarande täppt i bihålorna efter förkylningen jag fick för drygt två veckor sedan. Eftersom täppta bihålor brukar ge huvudvärk tänkte jag att det är lika bra att försöka avlägsna det problemet. Om jag har tur kanske det kan påverka migränen positivt. Var inne hos läkaren i mindre än två minuter tror jag. Berättade om mina symtom, hur länge jag haft dem och att jag var gravid. Sedan hade jag en penicillinkur skickad till apoteket.

Hämtade ut medicinen och åkte hem och ringde MVC. Berättade att jag nu haft hemsk migrän åtta dagar i sträck och undrade om jag borde kolla upp något eller vad jag skulle göra. Hon frågade om jag jobbade och jag sa att jag försökte, men att det inte funkat denna sista vecka. Jag skulle absolut inte jobba nu och borde helst sjukskriva mig en tid och stressa av lite. Att jag tog medicinen varje dag skulle inte vara något problem, men jag vet ju att forskning saknas inom det området.  Vi får se hur jag gör efter denna veckas sjukskrivning. Om jag ska ha sådan här kraftig migrän varje dag har jag inget val. Det går inte att jobba då.

Har även skickat ett meddelande till min sjukgymnast och bett henne höra av sig till mig så jag kan få boka in mig på många tider framöver. Hon är specialiserad på att behandla migrän och är bra på att både massera och ge akupunktur. Hoppas hon hör av sig snart.

Just nu har jag faktiskt inte ont i huvudet. HOPPAS att jag kanske får en liten paus nu. Tänk att bara få en dag utan ont. Vore ju fantastiskt skönt.

Trist på jobbet

På vårt jobb har vi egentligen varit underbemannade i flera år. Detta på grund av att en del är delvis föräldralediga och ganska många är sedan länge sjukskrivna på halvtid eller deltid. De flesta i vår grupp har jobbat där väldigt länge, jag har jobbat där kortast tid och är nu uppe i snart 13 år. Så fort någon är sjuk eller har semester så går vi nästan på knäna, lite olika beroende på hur bra man är på att hantera stressen. Sista veckorna har varit helt odrägliga. Förutom all vanlig frånvaro har en haft semester och två varit helt sjukskrivna. Nu har chefen äntligen fått godkänt uppifrån att anställa en till och då säger två personer upp sig. De säger upp sig på grund av att de är trötta på att slita ut sig och att de är less på att personalsituationen aldrig förbättras trots att vi signalerat så länge. Så i slutet av maj är vi ytterligare två personer kort och även om den nya personen som ska anställas förhoppningsvis hunnit börja jobba då (inte alls säkert) så tar det minst ett halvår att lära upp någon på vårt jobb. Det är otroligt mycket att hålla reda på och som sagt är det hög stressnivå och inte så många som klarar av det.

Igår när jag fick veta att person nummer två sagt upp sig så bara gick all kvarvarande energi ur mig. Hur ska jag palla? Jag är fortfarande trött som en gris och migränen brukar komma oftare av all denna stress. Känns som att det kommer bli en tung sommar. Kommer vi ens kunna ta semester? Blä, orkar inte ens tänka på det. Och här har jag hållit på och kämpat mot Försäkringskassan för att få jobba och slippa va sjukskriven. Nu känns det nästan som det alternativet hade varit bättre.

Jaja, nu ska jag ta tag i den här dagen i alla fall. Vaknade två inatt med migrän och tog medicinen för att orka ta mig upp sen och ta hand om H. Mannen är på jobbresa så inte så mycket att välja på. Det kändes bättre när vi sedan vaknade, ”bara” lite huvudvärk nu. Ska i alla fall försöka dona lite här hemma och kanske om jag orkar åka och handla lite mat inför helgen. I eftermiddag, om migränen inte kommer tillbaka, ska vi åka och hämta pappa/maken på Arlanda. Ska bli skönt med helg.