Sömnbrist och tandsprickning

Nu är det dags igen för nya tänder att dyka upp. H har fyra kindtänder som ska fram och sedan tror jag att det är lugnt fram till sexårsåldern om jag förstått rätt. En av dessa fyra, på höger sida i underkäken, har börjat spricka igenom. Det kan förklara den dåliga sömnen typ sista veckan och att han ofta äter sämre och har reagerat på en del saker han äter med prickar och blåsor runt munnen. Hans allmäntillstånd brukar sänkas i samband med att tänderna kommer. I fredagskväll hade han 39,2 i feber som sedan var borta på lördagmorgon och som inte kommit åter. Också typiskt. Han har dreglat kopiöst sista månaderna vilket väl också är ett tecken. Nu senaste två nätterna har han vaknat med 30-60 minuters mellanrum och gråtit så vi har knappt sovit någonting. Det i kombination med fogar som gör ont på nätterna gör att jag aldrig hinner somna om däremellan och känner mig nu helt knäckt, nästan deprimerad.

Så idag tänker jag inte göra ett skvatt. Har precis ätit frukost och ska strax gå och lägga mig och försöka sova på dagen, vilket jag inte brukar vara bra på. Först ska jag bara ringa Försäkringskassan, eller rättare sagt min handläggare där. Fick igår veta av lönekontoret att jag kunde bryta min 15-procentiga tjänstledighet så att jag får en 100-procentig tjänst under tiden jag är sjukskriven och sedan föräldraledig. Har faktiskt haft en fundering på det, men trodde inte man fick ändra hur som helst. Känner mig lite smått matt och irriterad på att personer som vet, t ex min chef, inte informerar om sådant. Det blir ändå några tusenlappar i månaden mer. Men kanske ligger det på mitt eget ansvar att läsa på och ta reda på sådant? Jag vet inte, men nu är det ändrat i alla fall av lönekontoret och jag ringde och informerade min chef om att jag nu ”jobbar” 100 procent igen.

Fotbolls-EM har börjat och vi kommer väl endast få se fotboll på tv veckorna framöver. Men när Sverige spelar är det såklart roligt och igår var första Sverige-matchen. Hela familjen kläddes såklart i blågult och vi firade med att äta väldigt svensk middag (matjessill, färskpotatis och gräddfil), fantastiskt gott. Nu är det sommar på riktigt. H fick våfflor istället och var mycket nöjd med det. Däremot var han föga intresserad av fotbollen och var mest sur på oss för att vi båda vuxna ville titta på tv så låååång tid och inte ville leka med honom just då. Så han var sådär härligt irriterande och enerverande som bara barn kan. När Sverige äntligen gjorde mål blev H både förskräckt och fascinerad över att hans pappa skrek och hoppade jämfota.

Nej, om man skulle ta tag i den där sömnen nu då….

Tre månader kvar

Idag är det tre månader kvar till BF. Jag kan inte påstå att det går fort, men mindre långsamt nu än i början i alla fall. Imorgon går vi in i vecka 28. Vår lilla tjej är fortfarande ganska oregelbunden i sina rörelser vilket skapar stor oro många dagar. Hade längtat efter att få vara gravid igen, men minns inte att det var så här jobbigt för psyket. Nu längtar jag mest till det är över så jag få ha henne här på utsidan och ha koll på att inget händer henne.

Inte så mycket händer mer än att vädret varit helt fantastiskt sista veckan. Idag har det säkert varit 25 grader i skuggan. Så skönt att kunna sitta ute till sent på kvällen utan att frysa. Däremot är det lite jobbigt i solen dagtid. Mår nästan illa när jag blir för varm.

Det blev ny bil. Månadskostnaden blir densamma med nya bilen som den skulle bli med den gamla om vi behållt den. Så om drygt två veckor blir vi med ny bil.

Idag var jag på jobbet och lämnade mitt förlängda sjukintyg. Där var det lika illa som vanligt, eller till och med värre skulle jag nog vilja säga. Ska jag vara ärlig känns det rätt skönt att jag inte är där denna sommar. Usch, får migrän bara jag tänker på det. Vilken stress de jobbar under och va hemsk deras sommar kommer bli.

Idag har vi sålt vår Kronan Sulky S. Fick ganska bra för den utan att ens behöva lägga ut någon annons. Skönt när det går så enkelt.

Lite rörigt inlägg blev det kanske, men har tyvärr inte så mycket att berätta nu.

 

Rensar hemma

Ja dagarna rullar på. När mannen inte är på jobb är det riktigt skönt att vara hemma. Har inte alls migrän så ofta när jag tar det lugnt, men känner ofta att det är på väg. På en sekund kan jag få kraftig huvudvärk, men om jag bara tar det lugnt och slappnar av då så brukar det ge sig nästan på en gång. Vädret gör mycket också. Dessa dagar när det är idel solsken är fantastiska. Väderväxlingar är jobbigare för huvudet.

Vårt projekt här hemma just nu är att rensa ur ångestrummet och att göra vårfint. Vi har även sagt upp vårt garage som vi har kvar där vi bodde förut. Vi har använt det som förvaring och det ska bli spännande att se hur vi ska få plats med allt nu. Men 500 kr i månaden är mycket pengar som vi behöver till annat.

Häromdagen var jag och hälsade på på jobbet. Lämnade sista sjuktintyget till chefen och lunchade med kollegorna. Det var trevligt att träffa alla men efter bara ett par timmar fick jag huvudvärk och åkte hem igen.

Nu sitter jag på balkongen och njuter av solen och en huvudvärksfri förmiddag. Gäller att passa på när både vädret och jag är bra. Ikväll ska jag på gravidyoga.

Yes!

Nu har det löst sig med Försäkringskassan. Läkaren skrev tydligen vad han skulle i sjukintyget, handläggaren var nöjd och dessutom väldigt förstående. Hon godkände allt medan vi pratade i telefon och gav mig dessutom en första utbetalning på studs. Hon sa att det nu skulle flyta på resten av graviditeten och önskade mig stort lycka till.

Nu har jag haft två dagar med mindre fosterrörelser igen vilket är otroligt jobbigt för psyket, hoppas det kommer igång snart.

Igår och idag har den vidriga migränen varit ett faktum, men idag hjälpte i alla fall medicinerna. Har varit på andra gravidyogan nu på kvällen och det är fantastiskt avslappnande.

Fogarna gör mer och mer ont och jag är hungrig som en varg. Upplevde inte alls den här hungern när jag väntade H. Inte alls bra för vikten….

Försäkringskassan, provsvar och foglossning

Alltså man kan inte låta bli att fascineras över Försäkringskassan. När jag ansökte om att få slippa karensdagen så ringde de och sa att läkaren skrivit fel sorts läkarintyg, att han istället sjukskrivit mig på heltid, inte skrivit ett högriskintyg som man skulle. Jag frågade vad som hände om jag verkligen blev heltidssjukskriven och fick till svar att jag då kunde använda det intyget som redan fanns där, eftersom det var ett sådant.

Idag ringde de från Försäkringskassan och sa att intyget som fanns där inte var ett riktigt intyg. Helt fantastiskt. Så nu måste jag ändå ha ett nytt intyg och hon som ringde har i princip formulerat/dikterat exakt vad det ska stå i intyget för att det ska bli godkänt. Så i princip har hon, handläggaren, ”skrivit”intyget. Nu gäller det bara att läkaren är beredd att skriva hennes ord i intyget. Han har hittills inte varit ett dugg intresserad av att göra som de säger på Försäkringskassan då han tycker att han gjort allting rätt från början. Vi får se imorgon vad han säger.

Läkaren från Astrid Lindgren ringde också idag. H hade inte mykoplasma vilket betyder att det är en virusorsakad lunginflammation han har. Så himla synd att de inte tog det där svalgprovet första gången vi sökte. Då hade vi sluppit tvinga i honom antibiotikan i tio dagar i onödan. Inte så konstigt att den inte har hjälpt. Nu är han i alla fall inne på sin tredje feberfria dag så nu hoppas vi att det har vänt. Men han har gått ner en hel del i vikt, hostar fortfarande lungorna ur sig och har inte samma ork och energi som han brukar. Idag ville han åka vagn istället för att gå, det har nog aldrig hänt. Det är tredje veckan han är hemma från förskolan nu.

Vad mannen och min lunginflammation beror på är väl också oklart nu. Men för oss har i alla fall antibiotikan gjort ganska stor skillnad så vi gissar att vad vi än har så verkar antibiotikan göra sitt jobb. Jag hade förmodligen en bihåleinflammation också då det lättade otroligt efter bara två dagar med antibiotikan och nu kan jag andas igen. Så vi är i alla fall på bättringsvägen alla vad det verkar så nu håller vi tummar och tår för att det fortsätter så.

Något annat som inte blir bättre är foglossningen/bäckensmärtan. Jag vaknar på nätterna och har svinont. Det strålar ut från svanskotan/höfterna ut i skinkorna och låren. Det är värre när jag ligger på sidorna trots att jag bygger upp med kudde mellan låren. På rygg är det inte heller skönt att ligga då det känns som magen tynger för mycket då och det känns nästan tungt att andas. Det är ju inte heller bra att ligga på rygg nu. Sover oftast inte så mycket efter klockan tre-fyra på morgonen, då gör det för ont hur jag än ligger. Idag när jag varit ute och rört mig för första gången på några veckor så får jag ont av det också. Det strålar/hugger ner i höger skinkan så att benet låser sig.

Sjukaste påsken någonsin

Ja, här firas det inte direkt. Här försöker vi överleva. Mannen är nu riktigt sjuk han också, kraftig bihåleinflammation och så håller han på att hosta lungorna ur sig. Jag hostar också och har som vanligt ont i huvudet. H som var bättre igår, fick feber igårkväll igen och har haft det även inatt. Nu på morgonen var han bara vaken en stund, drack lite nyponsoppa och somnade i min famn. Så han sover fortfarande. När ska det här ta slut egentligen?? Hur mycket ska man orka? Har lust att säga upp mig.

Igår hade vi en riktig sjukhusdag. Eftersom jag inte känt av bebisen något ordentligt på flera dagar så ledsnade jag på att oroa mig för det. Kändes tillräckligt med allt annat som varit den här veckan. Så vi åkte in till gynakuten och fick efter några timmar komma in på ett ultraljud. Där låg vår lilla tjej och sparkade och rörde sig hej vilt och jag kände ingenting. Hon såg ut att må hur bra som helst, bara det att hon inte har tillräckligt med kraft i rörelserna ännu för att jag ska känna dem så bra. Visste att det kunde vara så, men kändes ändå skönt att vi åkte in så jag fick bekräftat att allt var bra.

Efter det bar det av till närakuten med mannen som fick antibiotika mot bihålorna och lite inhalation för att vidga luftrören.

I veckan har jag ansökt om sjukpenning från Försäkringskassan. Nu får vi hoppas att de tycker att jag har rätt till det. Förra gången jag var gravid förstod inte min handläggare varför jag inte kunde arbeta med migrän. Hon tyckte också att min chef skulle anpassa min arbetsplats så att det fungerade. Eftersom det enda som ibland kan lindra och göra en till människa igen är att vila i ett mörkt, tyst och svalt rum så var jag ganska säker på att min arbetsgivare inte kunde ordna med det. Att starta ett byggprojekt, bygga ett nytt vilorum anpassat för mig och som ändå inte skulle göra att jag kunde jobba när jag var där, kändes inte realistiskt att företaget skulle ordna med. Jag bad handläggaren ringa både min chef och min läkare och det skulle hon minsann göra sa hon. Sedan hörde jag aldrig något mer ifrån henne, och hon ringde inte heller varken till min chef eller läkare, men några veckor senare fick jag min sjukpenning i alla fall. Vi får se hur det går den här gången.

Jag frågade också när jag ringde till Försäkringskassan i veckan hur jag skulle bära mig åt om jag mot förmodan skulle förbättras, eftersom jag egentligen vill jobba och inte vara sjukskriven. Då fick jag till svar att det var bara att prova om det gick bra. Men om jag lyckas jobba en hel dag eller längre, så bryts min nuvarande sjukskrivningsperiod och jag får själv sjukanmäla mig till Försäkringskassan igen om jag behöver fortsätta var sjukskriven och då ska mitt ärende bedömas igen som ett nytt ärende av en ny handläggare och då kan den personen bedöma mitt ärende annorlunda än den första. Så om jag blir godkänd och får sjukpenning nu, och sedan försöker jobba och det inte fungerar, då är det inte säkert att jag blir godkänd av nästa handläggare. Dessutom tar det runt 30 dagar för dem att ta ett beslut. Vilket betyder att jag denna gång kan få vänta runt 30 dagar på besked och om jag sedan försöker jobba och det inte funkar, kan jag få vänta 30 dagar till på nästa beslut. De här 30 dagarna är något de försöker att hålla, det kan egentligen ta ännu längre tid, om man har otur.

Helt galet att det ska vara så avancerat att få jobba när man vill. Mindre än en dag får jag känna efter och ska veta om jag kommer få migrän ofta igen eller inte. Så om jag blir godkänd denna gång, så lutar det ändå åt att jag inte går tillbaka till jobbet, om inte en dramatisk förbättring sker.

Lösenordsskyddad: Namnet

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Vårdcentralen, MVC och sjukgymnasten

Trots åttonde migrändagen idag, så har jag haft en hyfsat effektiv dag hittills. Började med medicin. Efter att jag lämnat H på dagis åkte jag till vårdcentralens dropin-mottagning. Jag är fortfarande täppt i bihålorna efter förkylningen jag fick för drygt två veckor sedan. Eftersom täppta bihålor brukar ge huvudvärk tänkte jag att det är lika bra att försöka avlägsna det problemet. Om jag har tur kanske det kan påverka migränen positivt. Var inne hos läkaren i mindre än två minuter tror jag. Berättade om mina symtom, hur länge jag haft dem och att jag var gravid. Sedan hade jag en penicillinkur skickad till apoteket.

Hämtade ut medicinen och åkte hem och ringde MVC. Berättade att jag nu haft hemsk migrän åtta dagar i sträck och undrade om jag borde kolla upp något eller vad jag skulle göra. Hon frågade om jag jobbade och jag sa att jag försökte, men att det inte funkat denna sista vecka. Jag skulle absolut inte jobba nu och borde helst sjukskriva mig en tid och stressa av lite. Att jag tog medicinen varje dag skulle inte vara något problem, men jag vet ju att forskning saknas inom det området.  Vi får se hur jag gör efter denna veckas sjukskrivning. Om jag ska ha sådan här kraftig migrän varje dag har jag inget val. Det går inte att jobba då.

Har även skickat ett meddelande till min sjukgymnast och bett henne höra av sig till mig så jag kan få boka in mig på många tider framöver. Hon är specialiserad på att behandla migrän och är bra på att både massera och ge akupunktur. Hoppas hon hör av sig snart.

Just nu har jag faktiskt inte ont i huvudet. HOPPAS att jag kanske får en liten paus nu. Tänk att bara få en dag utan ont. Vore ju fantastiskt skönt.

RUL

Idag var det äntligen dags. Men med sprängande migrän orkar man nästan inte bry sig om något. Började dagen med att medicinera, men idag hjälpte tyvärr inte medicinen lika bra som den brukar. Det tog iför sig bort den värsta toppen av smärtan, men bra blev det inte.

Vi fick i alla fall träffa en fantastisk barnmorska som gjorde ultraljudet. Hon lyssnade till min oro och hur jag mådde och sedan gick vi igenom allting långsamt, noggrant och hon berättade massvis om allt hon såg hela tiden. Jag blev helt lugn när jag låg där och kände mig så himla tacksam att vi fick träffa just henne. I alla fall så ligger där inne i magen en helt perfekt liten tjej. Inga avvikelser gick att se och hon såg helt underbar ut. Hon rörde sig en hel del, men verkar gilla att ligga med sin rygg mot min mage, alltså sparkar hon inåt mot min ryggsida. Förmodligen därför jag inte känner så jättemycket ännu. Så himla skönt det var att få se och att få veta att allt såg bra ut. Det är svårt att förstå att en liten varelse kan leva och må bra där inne när jag själv mår piss hela tiden. Men det är ju fantastiskt att det ändå fungerar så.

Jag promenerade till jobbet efteråt och sjukanmälde mig en vecka till och lunchade med mina arbetskamrater. De var så glada för vår skull och var otroligt förstående vad gällde migränen. Så förstående att jag fick hålla tillbaka gråten. Mycket känslor inombords denna dag.

När jag skulle hem promenerade jag till tåget och smet in på Åhléns och unnade mig att köpa de första babykläderna. Så himla häftigt det kändes, och overkligt. Allt var så smått! Trots att jag varit med om det en gång redan är det svårt att tänka sig att hon kan vara så liten när hon kommer. Men jag är såklart tacksam för att hon förhoppningsvis är liten också.

Vi berättade för H när vi hämtade honom på dagis att det är en lillasyster han ska få, då säger han mycket bestämt ”NEJ!”. Tror i och för sig inte att han förstår vad vi menar, men roligt lät det i alla fall.

Nu är det dags för Farmen och sedan blir det tidig sänggång för hela familjen tror jag. Mannen har jobbresa från imorgon och hela helgen, så imorgon har jag definitivt beställt en migränfri dag. Håll tummarna för det!

  

Trötthet

Det här med bloggandet går inte så bra just nu. Är inte vaken så pass länge på vardagarna att det finns tid att blogga. Och på helgerna är det fullt upp och jag vill passa på av att njuta av familjen när jag inte är lika trött som jag är vardagkvällar. Även nu är jag sjukt trött, så kanske blir inte detta världens bäst skrivna inlägg.

Tiden rullar såklart på SAKTA och på tisdag går jag in i vecka 17. På torsdag ska vi till barnmorskan och förhoppningsvis få höra Räkans hjärtljud. Annars blir det kris och panik.

För övrigt har jag såklart strul med Försäkringskassan. Intyget som jag fick för att slippa karensdagen fungerar inte. Min handläggare tycker att läkaren skrivit fel slags intyg. I själva verket har läkaren heltidssjukskrivit mig från i februari och hela graviditeten ut. Min handledare ringde (kors i taket) upp mig och frågade varför jag ansökt om att slippa karensdagen när jag var sjukskriven på heltid. Alltså fick jag i uppgift att ringa min läkare och be honom skriva rätt typ av intyg. När jag pratade med honom blev han väldigt irriterad och menade på att det där var det intyget han alltid skrev i syfte att slippa karensdagen, och eftersom det alltid blivit godkänt förut så tänkte han minsann inte skriva något nytt denna gång. Ringde alltså tillbaka till min handläggare som inte orkade ringa upp och prata personligen med läkaren utan har nu skickat ett brev till honom som han har x antal veckor på sig att besvara. Om han svarat till belåtenhet i brevet ska Försäkringskassan sedan tänka i upp till 30 dagar om det blir godkänt eller inte. Så nu hoppas vi att läkaren besvarar brevet och dessutom gör det på rätt sätt enligt handläggaren. Jag står mittemellan deras jäkla tjafs sinsemellan. Otroligt att man ska behöva kämpa så mycket för att få jobba. Förmodligen hade det varit enklare för mig att bara bli sjukskriven helt och hållet. Man kan ju få migrän för mindre……

Förutom tröttheten och en bröstrygg som fortfarande gör ont så mår jag fint. Brösten är också fruktansvärt ömma vissa dagar. Annars är det inte lätt att förstå att man är gravid.

Vi har haft en jättemysig helg. H:s kusin och sysslingar har varit här och övernattat och H har då haft lekkompisar på cirka tre och fyra år. Tror han har haft roligare än på länge. Vi vuxna har också haft det mysigt. Gjorde galet goa hamburgare igår med hembakt hamburgerbröd. Väldigt lyckat blev det.

Imorse var jag på Bamse-gympa med H och på eftermiddagen åkte jag inte till stan och fikade med två tjejer som är en del av den IVF-gruppen jag träffat då och då genom åren ända sedan vi höll på med IVF för att få H. Så glad att jag tog mig mod att träffa dessa tjejer som jag då aldrig hade träffat. Så himla skönt att prata med personer som gått igenom samma som en själv och som förstår, på riktigt.

Just nu vill jag bara att klockan ska ticka fort så att jag får gå och lägga mig med H. Sov gott!