Vilken skitdag!

En sån där dag som man bara vill radera ut. 

Maken lämnar hemmet för en jobbresa. Jag har stora planer på att försöka få ordning här hemma. Efter bara en liten stund ringer maken och ber om skjuts då pendeltåget inte går. När jag åter är hemma äter jag lunch med gnällig bebis vid sidan om och sedan är det amning som gäller i flera timmar ända tills det är dags att åka till förskolan. 

Hämtar min trötta son som bara gör allt tvärtemot vad jag säger. Får migrän, måste ta medicin. Lagar middag med skrikande bebis i bärselen och stora ungen som vill ”hälpa” mig. Köttbullar och makaroner överallt. När det äntligen är klart äter stora ungen två tuggor. 

Efter middagen blir det Barnkanalen för H och amning med missnöjd bebis. Bröstvårtorna gör ont igen och jag står inte ut. Hon snuttar och gnäller och biter mig. Blir desperat och känner att nu skiter jag i det här. Ger bebis lite ersättning. Bebis gråter och äter samtidigt. Till slut somnar hon en stund och jag ska passa på att duscha H. Precis när han ställt sig i duschen ser jag att han står och skakar på hyllan som hänger på väggen. Min rakhyvel som ligger längst upp ramlar ner. Innan jag hinner ta den ifrån honom tar han självklart på bladen och skär sig. Blodet sprutar och H skriker i panik. Herregud va dålig jag känner mig. Varför har jag den ens där? 

Det blir ingen dusch utan omplåstring, gråt och soffmys. H vägrar lägga sig men måste ju tyvärr för annars vet jag att han inte orkar med morgondagen. När jag tillslut burit in honom vill han sova ensam och jag får inte ens en godnattpuss. Nu sitter jag i soffan efter att ha ammat IGEN. Bebis sover i min famn och gallskriker så fort jag försöker lägga ner henne. Jag är kissnödig, bänken är full med disk och matrester och badrummet är nedstänkt med blod. Vilken jävla skitdag. Lika bra att gå och lägga sig.

Annonser

Amningsmottagningen

Igår när jag ringde BVC var det stängt på grund möte. Så ringde istället direkt till amningsmottagningen och fick en tid samma dag. Fick ta prover för att se om det var en svampinfektion som ställer till med smärtan. Oavsett så fick vi läkemedel mot svamp utskrivet till både L och mig. Får svar imorgon på proverna. Som jag misstänkte är inte heller hennes grepp som det ska vara. Hon bör gapa större, nu kniper hon åt precis runt själva vårtan vilket gör att det skaver och gör ont. Tyvärr hade BM inga vidare tips att ge. Hon sa att L kommer att lära sig, men kunde inte ge mig ett bra svar på hur det skulle gå till. Verkligen inte mycket att hurra för. Idag har det känts aningen bättre än igår i alla fall. Kollar filmer på nätet hur man kan öva att ta ett större grepp. Funkar inge bra hittills men hoppas det kommer så småningom.

Men varför inte…..

……… lite svamp också? Idag har det gjort fruktansvärt ont att amma igen, i båda brösten. Det liksom bränner, svider och kliar. Läste på om svamp eftersom jag alltid får all sorts svamp man kan ha på/i kroppen, så varför inte svamp i brösten också? Och det stämmer på pricken. Dessutom verkar det vara vanligast när barnet är mellan tre och fyra veckor, vilket hon är nu. Fan va less jag blir. Måste göra något imorgon.

Fortsatta amningsproblem

Mjölkstockningen är kvar men är kanske inte lika akut längre. Jag lyckas hålla det i schack genom att pumpa och amma i alla möjliga konstiga ställningar. Men det finns några onda knölar kvar som inte riktigt går bort helt och som ibland även ger rodnad och värme på utsidan av huden. Det är vänsterbröstet som strular, höger är nästan problemfritt. Vänster bröstvårta är också hård och gör svinont hela tiden, även när jag inte ammar. Har även fått en white spot/milk blister där som jag inte får bort trots flera försök. Vill inte åka till amningsmottagningen på det sjukhus där jag födde då jag varken fick hjälp eller ett bra bemötande där när H var liten. Och för att få åka till en annan amningsmottagning på ett annat sjukhus så måste man först ha rådfrågat BVC. Om de inte kan hjälpa får man söka sig dit. Så ska troligen ringa BVC imorgon bitti och fråga om de kan göra något. Har även beställt Lecitin-tabletter på hälsokosten som eventuellt ska kunna lösa upp och sedan även förebygga white spots. Hoppas de kommer fort så jag inte hinner ge upp innan. Klarar inte att ha ont hela tiden.

Annars händer inte så värst mycket spännande. Jag sitter ju mest och ammar hela dagarna. H är fortfarande extremt pappig men börjar så smått acceptera att även jag får vara med och göra saker med honom ibland. Syrran vill han gärna vara nära, men han är både gosig och extremt hårdhänt så det går inte att lämna honom utan uppsyn när han är nära henne. Det kan vara en puss ena sekunden och ett ryck i ett ben eller slag i huvudet nästa sekund.

I helgen har min bästa vän och H:s gudmor varit här. Vi har inte gjort så värst mycket, mest myst. Hon bor tyvärr i Piteå nu för tiden. Önskar vi sågs oftare.

L har hunnit bli tre och en halv vecka. Förutom smärtsam amning så funkar allt väldigt bra. Hon ammar ofta, bajsar hela tiden. Sover hyfsat på nätterna, jag får i alla fall sova mellan två och fem timmar mellan amningarna på nätterna vilket känns som lyx om man jämför med hur det var när H var liten. Tror jag ammade hela tiden då, nätterna igenom. Ingen magknip än så länge har vi märkt av. Hon älskar närhet. Vill gärna sova på eller mot mig hela tiden. Vill helst ligga i min famn eller bli buren även övrig tid. Ganska jobbigt ibland kan det vara. Så länge mannen är hemma så går det väl an, men kommer nog känna mig ännu mer låst när han börjar jobba om en dryg vecka. Som tur är gillar hon bärselen så den kommer att användas flitigt. Tyvärr är det ganska bökigt med spädbarnsinlägget till selen som man ska ha första fyra månaderna. Det blir varmt och trångt för henne. Vagnen tycker hon inte alls om. Ibland är hon nöjd när den rullar, men ibland skriker hon sig igenom promenaden.

Avslaget efter förlossningen börjar äntligen ge med sig. Tycker det är så äckligt och känner mig alltid ofräsch. Håll tummarna för att mensen håller sig borta länge. Vore skönt att slippa blöda ett tag framöver.

H har fått höstblåsor. Han har varit lite ur form i helgen och klagat på ont i munnen. Han har även vaknat på kvällarna och varit ledsen och kallsvettig. Igår fick han lite utslag runt munnen vilket han får ibland så vi reflekterade inte så mycket över det. Imorse när jag torkade hans  händer efter frukosten såg jag att de var fulla med små blåsor. Hade någonstans i bakhuvudet ordet höstblåsor på lager. Googlade och det stämde ju på pricken. Ringde förskolan och sjukanmälde honom eftersom han varit lite ur form, även om det stod på 1177 att de får vara på förskolan. Fick höra på förskolan att man inte ens visste vad det var och att man aldrig hört talas om det. Trots att det ska vara en väldigt vanlig infektion som sprids snabbt på förskolorna.

Mjölkstockning

Det här med amning. Jag vill amma och jag vill tycka om det. Men det är inte helt lätt. Min lilla tjej vill amma hela tiden, vilket jag vet är normalt så här i början. Tyvärr får jag ont och blir sliten när det är hela tiden. Och så misstänker jag att hon inte alltid tar det perfekta greppet. Jag vet hur det perfekta greppet ska vara, men att få en liten nyföding att gapa och ta ett stort grepp, är inte alltid det lättaste. Igår blev det som en ond tjock kaka i det vänstra bröstet och det gör fruktansvärt ont att amma. Har försökt att pumpa, massera, duscha varmt och ammat så att jag gråtit, men får inte bort det helt. Tillslut imorse tog jag Alvedon och Brufen och nu är det lite mer uthärdligt. Än så länge har jag inte feber men är lite röd vid det hårda området. Hoppas det går över av min egenbehandling. Ville verkligen klara amningen den här gången, men när det tillstöter saker som gör det än mindre mysigt än i vanliga fall så känns det helt plötsligt inte så viktigt längre. Jag får försöka övertala mig själv om varför det är viktigt, och ibland glömmer jag till och med bort varför. När man gråter av smärta när man ammar så är det inte helt lätt att komma ihåg varför. Vi flaskade H och det blev ju en perfekt unge av honom…

Jaja, vi får se hur det går.