BM

Igår var vi hos BM. Hela familjen var med. H fick lyssna på bebisens hjärtljud. BM förklarade för honom och han nickade förnuftigt precis som han verkligen förstod allt.

Bebis ligger fortfarande med huvudet nedåt, tyvärr fortfarande högt och rörligt. Blodtrycket hade gått upp lite men var fortfarande inom normalgränsen. När jag väntade H gick det också upp på slutet. Hb hade tyvärr gått ner massor, så där fick jag bakläxa och måste nu tanka kroppen med mycket järn. Både blutsaft och järntabletter. Jag har slarvat med järntabletterna sista veckorna så jag får väl skylla mig själv. Trodde bara inte det kunde gå ner så fort. När jag väntade H gick järnvärdet upp av sig själv på slutet.

Jag har säkert sagt det förut men jag är så himla less på detta nu. Bebis får gärna komma när som helst nu. Är framför allt less på mitt onda bäcken och onda, svullna händer och fötter. Jag kan inte ens gå några meter utan att få skitont. Kom ut nu lilla bebis, snälla.

Annonser

Foglossning, trötthet, halsbränna och svullna fötter

Ja nu börjar det märkas att man är höggravid på riktigt. Mindre trevliga krämpor har börjat dyka upp. Jag är så trött och orkar INGENTING. Vill bara sova.

Mitt bäcken tyckte inte om att gå två hela dagar på Furuvik. Sablars vad ont jag hade.

Halsbrännan har verkligen varit fruktansvärd. Känns som hela halsen är sönderfrätt och att det brinner i magsäcken. Inget hjälper riktigt.

På midsommardagen svullnade mina fötter upp och har varit svullna sedan dess. Ser inte vackert ut och så spänner det och gör ont dessutom.

Det positiva sista veckan har varit att fosterrörelserna blivit riktigt tydliga och känns ofta. Gissar att det är trångt där inne nu.

Nej, börjar känna mig ganska färdig med detta nu. Längtar tills hon kommer ut. Idag har jag knåpat ihop mitt förlossningsbrev. Känns skönt att ha det gjort. Om någon vecka ska syskonvagnen anlända. Imorgon ska vi till BM och i övermorgon är det dags för nytt TUL.

Igår var det dags för migrän igen och idag har jag haft huvudvärk till och från. Nu hade jag varit fri så många dagar att jag nästan börjat tro igen, att den skulle försvunnit, men självklart inte.

Potträning, utvecklingssamtal och TBE-vaccinering

Vi har lite smått börjat öka intresset för H att kissa/bajsa på pottan. Vårt mål är att köra hårdträning när semestern börjar. Han förstår helt klart grejen med kiss och bajs, men sedan verkar det inte alltid vara så lätt att säga till innan det kommer. Han brukar få springa naken här hemma utan blöja på kvällarna när han duschat. Sedan säkert ett år tillbaka sätter vi honom alltid på pottan innan han ska duscha/bada och i perioder så är han ganska duktig på att kissa då. Bajsa på pottan har han aldrig lyckats med.

Men sista veckan/veckorna verkar det ha släppt lite. Han har börjat säga till när det kommit bajs eller kiss i blöjan, alltså har han koll på vad det handlar om. I förrgår när vi skulle duscha slet han själv av sig blöjan, slängde sig ner på pottan och sa glatt ”tärdi!” efter några sekunder. Igårkväll kissade han först före duschen i pottan och två gånger efter sa han själv till och sprang och ville kissa, en gång på pottan och en gång i toaletten (fast hälften sprutade utanför, viktigt vilket håll snoppen pekar åt….).

Så det känns lovande inför sommarens potträning. Tror vi kommer att lyckas. I alla fall dagtid.

På tal om annat så hade vi utvecklingssamtal på förskolan igår. Alltid intressant att höra hur det går och hur han utvecklas. Trots att han inte har så stort ordförråd ännu så är han mycket duktig på att göra sig förstådd och lyssna och han ger sig inte förrän det förstått vad han försöker säga. Han är väldigt långt utvecklad grovmotoriskt och kanske lite mindre finmotoriskt då han inte är lika intresserad av sådana saker. Han klättrar hellre än pysslar. Han ÄLSKAR  att vara i skogsdelen på förskolegården och att vara ute överhuvudtaget är en favorit. Han pratar nästan alltid om olika fordon, framför allt lastbilar och bussar. Oftast är han glad och sprider glädje bland kamraterna. Han tyr sig ibland till en aningen äldre kille på avdelningen bredvid deras. Om någon knycker en leksak av honom eller är taskig säger han sällan ifrån utan ser mest chockad ut och står och darrar på läppen istället för att säga något, hoppas han tuffar till sig lite framöver.

Jag fick berätta lite hur jag uppfattade honom hemma och hur vi märkte av hans utveckling där. Tyckte det var svårt att svara då jag inte var beredd på frågorna. Visst märker vi att han utvecklas massvis, nästan varje dag, men svårt att uttrycka exakt hur. Jag fick också ösa ur mig lite om min irritation över deras klädval på H när han är ute och att han häromdagen var bränd av solen i huvudet. Bättring utlovades, igen. Idag när jag lämnade var hans skalkläder borta. Hängde inte på hans plats och inte i torkskåpen. Hoppas verkligen de hittar dem, för vi har inte råd att köpa nya just nu. Undra vad som händer när det slarvar bort saker hela tiden. Kan man få någon ersättning? En skaljacka från PoP kostar ändå 799 kr och skalbyxor från Lindex kostar 199 kr. Att hosta upp 1000 kr för att de slarvar bort saker känns inte okej. Vi märker ALLA kläder, minsta lilla strumpa har hans namn på sig. Så förstår inte riktigt problemet.

Och på tal om ännu något annat så var vi på apoteket igår och tog TBE-vaccination på H. Egentligen börjar vi lite sent, men vi har haft svårt att bestämma oss. Men nu är första dosen tagen i alla fall och det gick bra. Vi gick dit och köpte Emla-plåster först och sedan gick vi iväg och åt glass och lekte i en lekpark tills det var dags. Det gick bra så tillvida att han inte kände av sticket men vi var ändå tvungna att hålla fast honom. Efter den där hemska natten på Astrid Lindgren för några månader sedan så är allt läskigt, och ännu värre när man hålls fast.

Har sovit dåligt inatt igen. Det gör ont i bäckentpartiet och strålar ut i benen hur jag än ligger. Ont i huvudet har jag också. Ska ta en dusch nu och sedan ska jag prova att vila lite. I eftermiddag ska jag in till stan för att träffa BM på MVC.

En riktig skitnatt

Inatt har jag vaknat ungefär en gång i halvtimmen av att det gör ont. Ont i svanken, höfter, ljumskar. Ont som strålar ut i benen. Har snurrat runt och bullat upp med kuddar men ALLT har varit fruktansvärt obekvämt. Hoppas det bara är tillfälligt. Har sovit väldigt bra på sistone, men natten var hemsk. Känner mig bakfull idag.

Illamående. Jag som nästan var helt förskonad från illamående i början av graviditeten har nu börjat må illa. Framför allt på kvällarna. Inte alls trevligt.

Migränen har blivit bättre men jag har huvudvärk till och från nästan varje dag.

TRÖTT. Jag är så sjukt trött hela tiden. Trots att jag förutom inatt som sagt brukar sova bra. H har sovit sjukt bra sista veckan i sin egen säng (vågar knappt skriva av rädsla för att det ska vända).

Vill ju vara på topp och njuta av att vara gravid denna sista gång, men kroppen gör det verkligen inte lätt för en. Börjar längta lite efter att det ska bli augusti. Samtidigt älskar jag att känna hennes sparkar och rörelser i magen. Det blir så nära. Så nära fysiskt kommer man aldrig komma någon igen, vi är liksom sammansvetsade. Verkligen speciellt.

Idag går jag in i vecka 30. Det är 77 dagar kvar. Överskådligt. Nio månader ÄR lång tid.

Försäkringskassan, provsvar och foglossning

Alltså man kan inte låta bli att fascineras över Försäkringskassan. När jag ansökte om att få slippa karensdagen så ringde de och sa att läkaren skrivit fel sorts läkarintyg, att han istället sjukskrivit mig på heltid, inte skrivit ett högriskintyg som man skulle. Jag frågade vad som hände om jag verkligen blev heltidssjukskriven och fick till svar att jag då kunde använda det intyget som redan fanns där, eftersom det var ett sådant.

Idag ringde de från Försäkringskassan och sa att intyget som fanns där inte var ett riktigt intyg. Helt fantastiskt. Så nu måste jag ändå ha ett nytt intyg och hon som ringde har i princip formulerat/dikterat exakt vad det ska stå i intyget för att det ska bli godkänt. Så i princip har hon, handläggaren, ”skrivit”intyget. Nu gäller det bara att läkaren är beredd att skriva hennes ord i intyget. Han har hittills inte varit ett dugg intresserad av att göra som de säger på Försäkringskassan då han tycker att han gjort allting rätt från början. Vi får se imorgon vad han säger.

Läkaren från Astrid Lindgren ringde också idag. H hade inte mykoplasma vilket betyder att det är en virusorsakad lunginflammation han har. Så himla synd att de inte tog det där svalgprovet första gången vi sökte. Då hade vi sluppit tvinga i honom antibiotikan i tio dagar i onödan. Inte så konstigt att den inte har hjälpt. Nu är han i alla fall inne på sin tredje feberfria dag så nu hoppas vi att det har vänt. Men han har gått ner en hel del i vikt, hostar fortfarande lungorna ur sig och har inte samma ork och energi som han brukar. Idag ville han åka vagn istället för att gå, det har nog aldrig hänt. Det är tredje veckan han är hemma från förskolan nu.

Vad mannen och min lunginflammation beror på är väl också oklart nu. Men för oss har i alla fall antibiotikan gjort ganska stor skillnad så vi gissar att vad vi än har så verkar antibiotikan göra sitt jobb. Jag hade förmodligen en bihåleinflammation också då det lättade otroligt efter bara två dagar med antibiotikan och nu kan jag andas igen. Så vi är i alla fall på bättringsvägen alla vad det verkar så nu håller vi tummar och tår för att det fortsätter så.

Något annat som inte blir bättre är foglossningen/bäckensmärtan. Jag vaknar på nätterna och har svinont. Det strålar ut från svanskotan/höfterna ut i skinkorna och låren. Det är värre när jag ligger på sidorna trots att jag bygger upp med kudde mellan låren. På rygg är det inte heller skönt att ligga då det känns som magen tynger för mycket då och det känns nästan tungt att andas. Det är ju inte heller bra att ligga på rygg nu. Sover oftast inte så mycket efter klockan tre-fyra på morgonen, då gör det för ont hur jag än ligger. Idag när jag varit ute och rört mig för första gången på några veckor så får jag ont av det också. Det strålar/hugger ner i höger skinkan så att benet låser sig.

Nu vet de flesta på jobbet

Migrän, migrän och åter migrän….. Det ger sig så klart inte. Migrän i fredags, migrän i söndags och migrän idag, måndag. Fick gå hem ifrån jobbet då jag höll på att kräkas och hade svårt att titta på dataskärmen. Märkligt nog så blir det lindrigare så fort jag kommer ifrån jobbet. Nu ligger jag hemma i sängen, har fortfarande ont, men det är hanterbart. 

Även bäckenet har gjort mer ont sista dagarna. Det sitter som ett smärtområde kring svanskotan och framåt mot blygdbenet och så strålar det utåt i skinkorna. Ibland när jag varit stilla ett tag och börjar gå så hugger det i skinkan så benet nästan låser sig. 

Idag är det många på jobbet som grattat mig av sjuksköterskorna. Gissar att någon snappat upp det och de frågat varandra. Så nu skulle jag tro på att de flesta vet. Kanske doktorerna missat, de lever ju i sin egen värld ibland.

Ska vila lite nu innan maken och vilden kommer hem.

Gravidmage, foglossning och Bamse-gympa

Hittills har jag sett mest fet och degig ut på magen, och gör väl delvis fortfarande. Men nu helt plötsligt har jag börjat se gravid ut. Det är precis som om jag växt jättemycket bara över helgen. Svårt att dölja nu med vanliga kläder. Men med arbetskläderna är det fortfarande inte helt lätt att avgöra.

Tyvärr har jag börjat känna av foglossning redan nu. Har försökt att förtränga det i över en vecka nu, men tyvärr känns det mer och mer. Gör ont när man sitter för länge och när jag reser mig upp strålar det ut i skinkorna och liksom bränner. Ibland strålar det även ut i höfterna och ryggen. Hoppas att det inte blir värre. Det är ganska jobbigt att sitta ner på jobbet hela dagarna.

Igår började H på Bamse-gympa. Han tyckte det var jättekul även om han inte riktigt klarade av att sitta ner och lyssna hur man skulle göra övningarna och han körde sin egna variant av hinderbana. Men roligt hade han och ville absolut inte gå hem. Han vägrade klättra och prova saker själv om inte jag var delaktig, så jag klättrade runt där som alla andra ungar medan de andra föräldrar bara gick bredvid.

Jag har anmält mig till en gravidyogakurs. Det ska bli spännande. Är verkligen ingen yogatjej egentligen så vi får se hur det går. Vi är även anmälda till en föräldrakurs för omföderskor/omfödare.

Svullen

Har börjat samla på mig vätska och svullna, framför allt märks det på händerna än så länge. Vigselringen som alltid varit för stor åkte av nu då ringfingret höll på att stasas. Har även börjat känna mer av fogarna. Vaknar på nätterna av att det strålar ut från korsryggen ut i skinkorna och låren. På dagarna känns det som jag varit på ett flera timmar långt spinningpass på en väldigt obekväm sadel. Känner mig liksom öm där nere. Har även vad jag tror är förvärkar sedan någon dryg vecka tillbaka. Ungefär som de vanliga sammandragningarna fast att de nu är kombinerade med mensvärksliknande svag smärta och ett tryck neråt och bakåt. Det drar och sliter också ner mot ljumskarna och på utsidan av magen.

Nu har även 3:e advent passerat. Tiden går så fort. Igår eftermiddag var det fika med IVF-kompisarna. Vi var fem stycken där och fyra av oss var gravida och en tjej hade fått sin lilla bebis så jag fick även bebismysa lite. Underbart.

Idag har 85 % av graviditeten passerat och det är 42 dagar kvar till BF.

Adjö sköna nattsömn :-(

Jag har alltid sovit så gott på natten, som en stock. Inget har kunnat väcka mig. Känns som den tiden redan är förbi. Sista veckan har jag fått väldigt ont i ryggen och bäckenet på nätterna och efter några timmar börjar det även stråla ut i skinkor och ben. Dessutom har kisseriet nått nya höjder. Inatt har jag kissat minst en gång i timmen, några gånger oftare. Det är väl bara vänja sig. Hade dock önskat att jag fick sova gott i tre månader till, fram till BF.

Något mer positivt är att vi nu har kommit in i tredje och sista trimestern samt vecka 29. Mini väger nu runt 1,2 kg och är 37-40 cm lång. Han skulle ha goda chanser att klara sig om han skulle få för sig att komma för tidigt. Känns helt overkligt att vi kommit så här långt och nu börjar vi verkligen längta. Den 5 november har vi fått tid för TUL.

Idag har jag lite lätt huvudvärk. Hoppas att det stannar vid det.

Gnäll!

Måste få beklaga mig. Vilken skitnatt jag haft, knappt sovit en blund. Det började egentligen igår. Jättedålig i magen. Det rann ur mig hela dagen. Näsblod också, vilket jag har ganska ofta nu för tiden. Har också märkt att jag känner mig tungandad på kvällarna. Kanske livmodern som börjar trycka på uppåt mot lungorna.

Inatt vaknade jag när mannen kom hem från hockeyträningen och kunde inte somna om. Jag hann väl sova kanske en-två timmar innan. Låg och vred mig i sängen. Fogarna började göra ont. Massa funderingar började snurra i huvudet. Mini sparkade för fullt, skönt med sällskap i alla fall. Vid halvtretiden började magen bråka igen och från dess har jag sprungit på toa med 30 till 60 minuters mellanrum och (ursäkta detaljerna) skitit ”vatten”.

Nu känner jag mig helt bakis och vågar inte äta något. Tänkte dricka blåbärssoppa hela dagen istället. Magsjuka eller järntabletterna? Funderar på att sjuka mig.

Usch, jävla skitnatt.