Vet inte varför men denna vecka känns jäkligt tung. Jag är så TRÖTT. Så trött att jag inte orkat träna något och inte orkat engagera mig i att laga bra mat vilket automatiskt leder till att humöret går ner.
Igår var jag på samtal hos vår distansläkare. Det blev ju lite hastigt inbokat och mannen hann inte avboka sin jobbresa så jag fick gå själv dit. Jag var faktiskt så fräck att jag spelade in vårt samtal för jag misstänkte att jag inte skulle komma ihåg allt som sades och mycket riktigt så började jag redan på väg därifrån fundera på vad han egentligen sagt. I alla fall så låter det som de tror på oss fortfarande. Vi har ju inget uppenbart hinder, alltså borde det fungera förr eller senare. I alla fall så tror jag att han sa att jag kanske skulle få börja med progesteron redan i början av cykeln, eller så sa han Progynon, men det tror jag inte. Progesteron och Progynon låter ganska lika och orden förväxlas ibland där uppe i hjärnkontoret. Vi ska lyssna igenom samtalet tillsammans om en stund, mannen och jag. Han har kommit hem från sin resa nu. Kanske blir det även Fragmin-injektioner istället för Trombyl. Läkaren skulle konsultera doktorerna i Falun och sedan återkomma med en plan innan vi åker så att det är klart till dess.
Jag frågade även om det här med immunologiutredning och han sa att vissa par faktiskt lyckades efter sådana utredningar och behandlingar, men ganska många lyckades inte. Tydligen kan man ta ett blodprov här hemma som ger en hint om ifall immunsystemet är överaktivt och om det provet skulle vara dåligt så är chanserna att lyckas mycket mindre och eventuellt kan då en utredning och behandling utomlands vara av värde. Eftersom vi inte i nuläget har råd att åka utomlands för behandling så kände jag spontant att jag hellre väntar ett tag innan jag tar det där provet. Ibland känns det som att hoppet är viktigare än att veta för mycket om något som man ändå inte kan göra något åt. Det var i alla fall den spontana känslan, sedan kanske jag tänker annorlunda längre fram när man funderat lite mer.
Idag har jag varit och spolat bort min vaxpropp. Trodde det skulle göra ont, men det var klart på en minut och var ganska skönt faktiskt.
IVF-mamman 