Uppdatering

Så var det slut för den här gången. Kände en kraftigare mensvärk och ont i svanken när jag satt och fikade med mina ”IVF-vänner” på kvällen. När jag står och väntar på tåget på hemvägen känner jag hur det rinner litegrann. Och väl hemma jag ser jag brunt. Och det svider i magen nu. Precis så här var det sist när mensen kom. Hoppet är för mig helt ute, men mannen hoppas fortfarande tills imorgon bitti när vi tänker ta testet en dag före testdagen. Jobbar kväll imorgon också så då hinner jag samla mig en stund innan jag ska till jobbet.

Ja, jävla skit helt enkelt. Luften går ur en. Känner mig tom just nu.

Ruvardag 12

Jaa, som ni märkt har jag inte bloggat på några dagar….. Har nämligen inte fått mensen ännu och känner mig ganska nojig nu. Första gången jag ruvade kom mensen redan på dag 7. Andra gången kom den på dag 10. Nu är jag som sagt på dag 12, två dagar kvar till TD.

Vill absolut inte gå på toaletten, men självklart är jag kissnödig HELA TIDEN.

Håll alla tummar och tår för oss nu!

/Kissnödigt nervvrak med ångest

Lucia (ruvardag 8)

Igår var vi på julbord med jobbet. Tyckte inte att jag åt så mycket men mådde faktiskt illa under efterrätten och hade väldigt svårt att sova då jag kände mig helt sprickfärdig när jag gick och la mig. Konstigt nog så vaknar jag tokhungrig idag på morgonen. Konstigt det där. Är precis som att ju mättare man är på kvällen, ju hungrigare blir man på morgonen efter. Eftersom jag inte kunde sova så låg jag dessutom och ångrade att jag anmält mig till morgonens luciafirande i kapellet på jobbet som började klockan sju. Men med min termosmugg fylld med kaffe så räddades morgonen och det var riktigt stämningsfullt. Så glad att jag ändå gick upp och tog mig dit.

Annars händer inte mycket nytt. Känner mig faktiskt lite piggare den här ruvarperioden än jag gjort de två tidigare. I alla fall på jobbet. Tröttheten kommer nu när man kommer hem och slappnar av. Är ganska skönt att vara på jobb då tiden rullar på fortare då. ”Mensvärken” har minskat men kommer och går fortfarande. Brösten är ömma till och från punktvis. Börjar kännas nervöst och jobbigt då mensen kan komma precis när som helst nu och borde nästan komma senast i helgen. Vågar inte tro något. Har ingen positiv känsla direkt. Men kanske framkallar jag det negativa för att jag är så rädd för att bryta ihop igen. Gör så jädrans ont att misslyckas om och om igen. Hämtade ut mer progesteron idag på Apoteket. Kändes obehagligt, precis som om mensen bara för det skulle komma nu på en gång så att jag hämtat ut allt i onödan. Va mycket dumma tankar man slösar energi på hela tiden.

På söndag kanske jag ska träffa ett nytt gäng med IVF-tjejer som jag ”träffat” genom bloggvärlden. Kunde aldrig tro när jag startade denna bloggen att det kunde leda till nya vänner. Helt fantastiskt. IVF-bloggvärden är verkligen full med människor som har förståelse och förmågan att stötta och peppa varandra så att man blir alldeles rörd. Hoppas jag orkar bara, om mensen kommer i helgen så kanske jag ligger hemma och gråter istället och inte vill träffa någon. Två av de tre tjejerna som ska ses är redan gravida och den tredje har testdag på måndag. Håller mina egna tummar för att jag ska orka.

Ruvardag 5

Är verkligen inte i form just nu. Ont i halsen, ont i bröstryggen, ”mensvärk”, sovit dåligt inatt, gnällkärringar på jobbet.

Så är det. Ringde faktiskt och bokade in en tid hos en ortoped idag. Kanske dags att göra något åt mitt problem i bröstryggen. Det onda vill inte riktigt släppa, och det stela har ju inte släppt på flera år. Mest är jag ute efter remiss till sjukgymnast. Har inte lust att stoppa i mig massa piller.

Känns redan som om mensen är på g. Precis som vid förra FET känns det. Med den enda skillnaden att jag även har ömma bröst denna gång.

Tur jag har min kärlek som alltid stöttar, ställer upp och även kan få mig på bra humör när det känns lite motigt. Dessa progesterondagar/ruvardagar orkar jag inte göra mycket. Går nästan hem och lägger mig på soffan direkt och mannen gör resten. Tur vi har varann.

Assisted Hatching (AHA)

Nu är vi hemma igen, helt slut. Att köra bil i snöoväder tar på krafterna. Nu körde ju inte jag, men man är ändå på sin vakt. Sju timmar har vi suttit i bilen idag fullt fokuserade. Men jag är ändå glad att jag inte jobbade då det verkar ha varit ännu värre inne i Stockholm med både kaos i biltrafiken och i tåg-, buss- och tunnelbanetrafiken.

Även denna gång tog jag akupunktur före och efter. Det gjorde svinont rent ut sagt. Men enligt barnmorskan är det bra att det gör ont för då är man mer ”mottaglig”. Så man får väl se det som något positivt. Återföringen gick också bra. Vår första blastocyst klarade upptiningen och den såg verkligen helt perfekt ut. Dessutom använde man sig denna gång av något som kallas assisted hatching (AHA). Det innebär att man förtunnar/tar hål på ”äggskalet” för att underlätta kläckningen. Eftersom våra förutsättningar har varit bra vid båda tidigare återföringar så tyckte läkaren att vi borde blivit gravida och därför ville man hjälpa till lite mer denna gång. Så nu har en blastocyst som är så gott som kläckt flyttat in. Slemhinnan såg även den bättre ut denna gång och mätte 8 mm. Jag fick även ytterligare mediciner utskrivna så nu har jag riktigt mycket att hålla reda på varje dag. Trombyl för att göra blodet tunnare vilket i sin tur ökar blodcirkulationen i livmodern samt Prednisolon (kortison) för att hålla nere immunförsvaret. Och så ska jag som vanligt ta Progesteron MIC till kvällen och Progynon (östrogen) morgon och kväll. Fick också en muntlig ordination på chokladpraliner och mycket kärlek av mannen samt en god jul. Läkaren ville inte se oss där fler gånger, inte på ett bra tag i alla fall. Läkaren, Samira, tycker vi bättre om för varje gång.

Det är svårt att inte ryckas med av klinikens positiva inställning. Vill helst inte hoppas. Ska i alla fall inte vara hemma två dagar efter denna gång utan imorgon blir det jobb. Det är bara en och en halv dag och sedan är det helg. Mannen åker på jobbresa imorgon bitti och kommer hem fredag. Då tycker jag det är mer psykisk stress att sitta hemma själv och fundera och analysera än att jobba och vara sysselsatt. Även om jobbet också är stressigt så är man van vid den stressen. Och ledighet har ju inte funkat förut, så nu bryter jag mönstret denna gång.

Ryggskott

Och inte blev man mer på topp när man vaknar och inte kan röra sig. Gjorde svinont i ryggen och kom inte upp ur sängen. Det sitter i bröstryggen, strax under skuldrorna och jag kan varken vrida överkroppen eller djupandas för då hugger det precis som om någon vred om en stor knivspets inuti mig. Mindre skönt som ni hör. Tog två starka Alvedon, hjälpte nada. Efter ett tag struntade jag i alla förbud mot att inte inta tabletter hit och dit och tryckte i mig två Citodon. Smärtan var fortfarande kvar, men jag sjönk in i ett dåsigt rus och lyckades sova bort några timmar tills mannen kom hem tidigt från jobbet.

Nu på kvällen blev det akutbesök till en kiropraktor som vi har i släkten. Aj aj AJ va ont det gjorde (och gör fortfarande). Kommer troligtvis behövas flera besök. Musklerna mellan skuldrorna är stenhårda och har väl typ kramp. Ryggraden knakade också rätt så bra. Han frågade om jag haft mycket huvudvärk på sista tiden, vilket jag ju haft men kopplat detta till hormonerna. Troligtvis har båda delar varit orsaken.

Imorgon bär det av till Falun och jag hoppas verkligen att jag kommer upp i gynstolen så att mannen slipper lyfta mig, vilket inte är det lättaste. Trevlig kväll och tack för att ni som kommenterar tror på oss. Hoppas att det är ni som har rätt.

VUL

Det är måndag och helgen gick fort. I lördags trotsade jag huvudvärken och åkte till IKEA med min mamma och två av mina systrar. Det blev en lååång dag. Tror att vi var fyra-fem timmar på IKEA. Kom hem med en hel del saker som jag inte ens visste att jag behövde, men som var absolut nödvändiga. Det är så fint här hemma nu, nya krukor och krukväxter i fönstren och förrådet av värmeljus är påfyllt. Mamma sov kvar här och på söndag förmiddag åkte vi och veckohandlade på Willys. Söndagen blev därefter en dag fylld med städning, bakning och julpyntning. Nu är allt klart och det känns så skönt. En vecka för tidigt för jul, men det är ju så himla fint, så då kan man väl passa på och njuta en vecka extra.

Idag var det dags för VUL. Gick till Fridhemsplans Gynmottagning som jag blivit rådd till då min ordinarie gynokolog hade stängt. Det kändes inte bra och det kändes faktiskt inte som hon förstod vad som var viktigt att veta vid ett FET. Hon mätte varenda äggblåsa jag hade, från 5 mm upp till 19 mm. Helt ointressant. Hade räckt med att mäta den största, äggen kommer ju inte att plockas utan bara gå till spillo, så vad spelar det för roll hur många 5 mm:s äggblåsor jag har? Slemhinnan var 5 mm när hon mätte första gången. När hon räknat klart alla folliklar och mätte igen blev den 6 mm. Dessutom var hon otroligt hårdhänt och det kändes som hon försökte köra upp ultraljudsstaven i magsäcken på mig. Och min man fick agera sekreterare och föra journalanteckningar på alla mått hon rabblade upp.

Ringde IVF-kliniken i Falun och frågade om råd. Skulle jag gå även till en av gynmottagningarna på Sophiahemmet och dubbelkolla? Falun tyckte absolut att jag skulle kolla igen om det inte känts bra. Man har ju ändå gjort några gynundersökningar och borde kunna känna när något är fel. Så efter lunch fick jag gå till nästa mottagning. Där fick jag berätta igen om IVF, FET och allt. Hon frågade vad jag ville att hon skulle göra och jag sa att största follikeln, men framför allt slemhinnan var det viktiga. Hon tittade direkt på de två största folliklarna som var 15 och 12 mm och mätte därefter slemhinnan till 5,2 mm. Märkligt att måttet på de största folliklarna skilde sig så mycket från första mottagingen. Men denna kvinna kändes betydligt säkrare på sin sak.

Konsulterade Falun lite snabbt på eftermiddagen och det bestämdes att jag ska börja med Progynon från idag för att få upp slemhinnan lite mer och sedan ska jag vänta till på torsdag med att ta ägglossningssprutan. FET blir på onsdag nästa vecka. Jag glömde faktiskt fråga om jag skulle fortsätta med Puregonet, men jag antar det och har tagit den ikväll. BM skulle ringa imorgon och ge utförligare information.

Behandlingsplan inför FET 2

Efter mycket ringande fram och tillbaka med Falun och Stockholm så ska vi få sätta igång med behandlingen inför FET 2 på måndag. Det är då CD 5. Även denna cykel blir stimulerad för att undvika mina ständiga ”mellanblödningar”. Vår läkare i Stockholm är på konferens precis när vi ska göra VUL så därför var vi tvungna att ringa och boka in oss på en annan klinik i Stockholm. Först gick jag dock till Fertilitetsmottagningen på Sophiahemmet där jag utreddes och frågade om jag kunde göra ultraljudet där (jobbar ganska när kan man säga), men de var inte särskilt intresserade av att hjälpa till. Så nu ska vi till Fridhemsplans gynmottagning som tydligen också har samarbete med kliniken i Falun.

Vi frågade såklart om vi kunde få två små tillbaka denna gång, men tydligen är våra blastocyster alldeles för fina och tvillingrisken är för hög. Alltså måste vi tydligen ha många mer misslyckanden bakom oss först. Får väl ta det som något positivt, även om det låter lite trist.

De har ett helt fantastiskt bemötande både i Falun och på kliniken här i Stockholm. Det har idag varit ett stort engagemang i vår behandling från båda klinikerna och det har ringts fram och tillbaka flera gånger. Känns otroligt bra och man känner sig viktig. Så nöjd.

Har ikväll avnjutit en god tacotårta i sällskap av mannen och svärmodern. I helgen blir det mycket umgänge med familj och vänner. Ska njuta innan allt sätter igång igen.

Natti natti och trevlig helg där ute. Och tusen tack alla läsare för ert engagemang i oss. Det värmer otroligt!