God fortsättning

Vill önska er alla ett gott slut och ett gott nytt år! Hoppas att ni får en mysig nyårsafton och att nästa år innehåller många positiva livshändelser.

Här hemma har vi semester hela familjen för tillfället, men det är inte lika roligt som det låter. Det är sjukt jobbigt att bara gå och vänta på VUL, inte känna sig särskilt gravid, men samtidigt kan jag ju inte skåla i skumpa inatt direkt eftersom det ändå kunde finnas en liten chans. Men det känns rätt så hopplöst måste jag säga.

Mannen min har varit småkrasslig hela lovet och H är också hostig och snorig. Jag fick på juldagen magkatarr och har inte heller mått nå vidare. Så det är ett visset gäng här hemma som inte haft ork att göra någonting. Men det är ändå skönt att vi är lediga och att vi har varandra. H har fått börja med sin extra astmamedicin som han ska ta när han får hosta, och den blir han helt speedad av. Trots att han egentligen är trött kommer han inte till ro och det är verkligen svårt att få honom att sova. Igår skippade han helt dagsvilan och var galet grinig och helt slut på kvällen. Då somnade han i alla fall en timme tidigare än normalt, och vaknade två timmar tidigare än han brukar idag på morgonen.

Igårkväll och inatt hade jag ett av mina värsta migränanfall någonsin. Helt jäkla vidrigt. Tillslut tog jag faktiskt tabletter. Man måste ju överleva också.

Här hemma blir det en lugn nyårsafton idag. Endast lilla familjen och min mamma som kommer hit. Ska bli skönt. Just nu sitter jag och provsmakar efterrätten jag gjort, en panacotta med två skikt, ett med vanilj och ett med nutella. Sjukt gott. Hoppas vi håller oss vakna till tolvslaget. Finns en risk att fyra personer snarkar gott här då.

Annonser

Välkomna hit till nya bloggportalen!

Jag hoppas att de flesta av mina gamla läsare hittar hit.

Det är egentligen samma blogg som förut, de flesta gamla inlägg är överflyttade och jag kommer i stort sett fortsätta som förut. Skillnaden är att jag nu har en bloggportal där jag kan lösenordsskydda de inlägg jag vill.

Och anledningen till att jag vill kunna lösenordsskydda är för att inte eventuella släktingar eller bekanta ska kunna ha åsikter om det jag skriver när jag skriver vad jag känner. I förra bloggen skrev jag ett inlägg om frågor och kommentarer man får från folk när man håller på med IVF, frågor som kan vara jobbiga att svara på och som hela tiden påminner en om sådant som man kanske inte vill tänka på hela tiden. Jag drog några exempel och någon kände igen vem som sagt kommentaren och började dela min bloggadress vidare för att hon tyckte jag snackade skit om folk.

Så om ni vill kunna läsa även de lösenordsskyddade inläggen kan ni skicka mig ett mail och presentera er och varför ni följer bloggen så kommer ni förmodligen få lösenordet. Mailadressen är: ivfmamman@hotmail.com .

 

 

VUL vecka 6+3……..

Var på VUL imorse och fick tyvärr inga positiva nyheter. Först såg där alldeles svart ut, ett stort svart hål. Men efter lite letande hittades en liten räka där i alla fall. Tyvärr var den alldeles för liten. Idag är det vecka 6+3 och räkan motsvarande endast vecka 5. Den mätte 4,5-5 mm istället för 7 som den skulle vara. Men hjärtat pickade på för fullt och hinnsäcken var tillräckligt stor. Man säg även gulkroppen som man skulle.

Så nu är vi tyvärr lika ovetande som förut. Det är inte så stora chanser att det här ska sluta på ett bra sätt. Antingen slutar lilla räkan att växa där inne och hjärtat slutar också att slå. Eller så finns en liten minimal chans att den kan återhämta sig och växa ikapp. Men det är inte så jättevanligt. Så nu får vi leva i två och en halv veckas ovisshet, till nästa VUL. Om inte räkan stöts bort och kommer ut innan dess.

Jävla skit. Var beredd på det, men det känns ju inte bättre för det. Nu ska vi ägna jullovet åt att njuta av varandra och det vi har här och nu och förtränga det tråkiga så mycket det går. Tyvärr jobbar mannen så det är bara H och jag. Mannen fick inte ledigt så att han kunde va med på ultraljudet och vi kommer inte att se varann på nästan en vecka. Känns tungt.

Nu blir det fredagsmys. Vi firar jullovet (som börjar idag) med ostbågar. Trevlig helg!

Fyra arbetsdagar kvar och mindre mysiga ”symtom”

Det blir tyvärr glest mellan inläggen just nu. Ibland kommer livet imellan och bloggen blir inte högt i prio.

Igår hade jag Nationaldagsledighet och nu har jag bara denna vecka kvar att jobba sedan har jag semester ända fram till sjunde januari. Ska bli så skönt.
Annars tuffar tiden på i långsam fart, men nu är det bara tre dagar kvar till ultraljudet. Det är tyvärr fortfarande ganska symtomfattigt så det är svårt att inte noja. Lite trött imellanåt är jag. Lite rapningar, men inte så farligt. Aningen trög/långsam (inte hård) mage har jag. Det stramar ganska mycket i ljumskregionen också. Men förutom det så är mitt mest uttalade och jobbiga symtom GASER. Och nu pratar vi inte en liten fjärt eller smygare. Nej, här låter det som någon avlossar ett automatvapen titt som tätt. Och inte är det någon angenäm doft heller. Mannen menar på att det luktar lik i sovrummet på nätterna. Konstigt att så få pratar om detta ”symtom”. Lunchade med min gravida vän igår och hon har definitivt samma problem och har haft alla sina tre graviditeter.
Ha en bra vecka där ute.

HCG-nivåer

Hur går det för oss då? I måndags tog jag HCG-prov. Det var ganska lågt men inom gränsen för normalvärdet. Det var lägre än vad det var när jag väntade Henning. Eftersom jag inte hade några symtom i måndags kändes det bara som det var en bekräftelse på att HCG höll på att sjunka och att något var fel. Men den här veckan som gått har jag blivit tröttare och tröttare, börjat rapa lite igen och brösten känns aningen ömma när jag har bh på mig. Idag tog jag nytt HCG-prov och det hade faktiskt ökat. Fortfarande ett ganska lågt värde, men det har i alla fall gått åt rätt håll. Huvudvärk har jag idag också, kan ju vara ett tecken det med. Även ganska mycket molvärk har jag haft.

Så hoppet finns där i alla fall. Nu är det bara en vecka och en dag till kvar till VUL. Bara att härda ut till dess.

Förkyld har jag blivit också. Likaså mannen. H har kommit in i någon ny j*kla trotsperiod och ska vägra allt. Helt omöjlig är han. Hans goda morgonhumör är borta och det tar ungefär 20 minuters fullt slagsmål för att få på kläderna så vi kan gå till dagis. Så det är lite tufft här hemma just nu.

Otäck känsla

I helgen försvann i stort sett alla symtom. Halsbränna, uppstötningar, kissnödighet, molvärk och trötthet är i stort sett borta. Överstimuleringen har lagt sig. Det känns likadant varje dag nu trots att hormonerna borde stegras och snarare ge mer symtom. Jag har en otäck känsla av att det stannat av.

Idag är det tre veckor sedan befruktningen. Alltså ska testen med veckoindikator visa ”3+” idag. Det gjorde det inte, står fortfarande ”2-3”.
Ser lite mörkt ut just nu. Allt var nog för bra för att vara sant.

Graviditetstestoholist

Alltså det går redan åt skogen det här med att slappna av, vara glad och njuta. SJÄLVKLART är jag glad. Men redan helnojig, orolig och tror att allting ska gå åt skogen, eller redan har gjort det. Önskar mig mycket symtom – NU!!

Det enda jag känner är en satans halsbränna, rapningar och aningens mer trött än vanligt. Idag har mensvärken varit försvunnen. Ge mig illamående, kräkningar eller vad tusan som helst. Bara det är något som känns så att jag kan slappna av litegrann.

Idag är i alla fall den riktiga testdagen. Och då har man ju ännu en anledning att göra ännu ett test. Testet var ett starkt plus. Skönt det i alla fall.

Tack för alla gratulationer!!

Så roligt att jag har några läsare fortfarande och att ni kommenterar. Det känns så himla otroligt alltihop. För bra för att vara sant.

Imorse tog jag ett nytt test med veckoindikator. Det blev inte så bra. Resultatet var i och för sig det rätta, men två konstiga symboler dök i displayen som inte skulle vara där, vilket betyder att testet inte funkat som det ska. Några sekunder blinkade det till och med ”Ej gravid”, innan det slog om till ”Gravid 2-3”. Så har köpt ett nytt som jag ska ta imorgon bitti. Självklart blev jag nervig och var tvungen att ta ett vanligt test också för att se att det blivit starkare, vilket det hade tack och lov.

Idag är det i alla fall ruvardag 11. Har några få symtom som egentligen inte sagt så mycket om det nu inte var så att jag redan hade vetat att jag var gravid. Dessa symtom har jag nämligen haft förut när jag ruvat och inte varit gravid. Halsbränna och trötthet. Tyvärr irriterar halsbrännan luftvägarna och min astma triggas igång. Hoppas det blir bättre snart. Har för mig det försvann efter ett tag sist jag var  gravid för att komma tillbaka senare i graviditeten.

Nu tänkte jag helt enkelt gå och lägga mig. Är helt slut. Imorgon är det fredag och det ska bli så skönt med helg.

Förresten är jag i vecka 5 idag (4+2).  Kan ni fatta?

Ruvardag 9 och testen visade……

Inga mer blödningar. Ont lite då och då. Åt julbord med jobbet igår och det var lite svårt att få ner maten och jag blev så mätt att jag mådde illa trots att jag åt ovanligt lite.

Imorse kunde vi inte hålla oss längre då jag ändå var övertygad om att det var kört. Och gissa om vi blev förvånade och chockade när det ganska snabbt blev två streck!! Var självklart tvungen att gå till Apoteket så fort de öppnat och köpa ännu ett test. Kunde ju inte tro att det var sant. Och det visade också positivt. Helt otroligt.

Vet inte riktigt vad blödningarna och det onda stått för och det är jättetidigt, men vi har valt att vara jäkligt glada just nu i alla fall. Något har i alla fall kunnat fästa där inne. Vi hoppas såklart att det/dem vill stanna kvar. Men fram till vi vet något annat så ska vi försöka njuta mer den här gången och inte bara oroa oss. Så säger jag just nu i alla fall. Känslor kan ju ändras fort.

Nu ska jag avsluta det här inlägget med två vackra bilder: