Vecka 40 – migrän och förvärkar

Precis som i förra graviditeten så kommer migränen oftare igen på slutet. Igår åskande det på kvällen och det utlöste såklart ett anfall som bara blev värre och tillslut mådde jag illa också. Försökte somna utan mediciner men det gick inte så tog tillslut. Kanske var det medicinen som gjorde att jag faktiskt har sovit lite bättre än jag brukar. Blir ju fruktansvärt trött av den. Har sovit djupare mellan uppvaken.

Dessutom har jag blivit helt förstörd i luftrören av fläkten som går ständigt här hemma så nu har jag fått gasa på med extra astmamediciner och nässpray. Nässpray tål jag egentligen inte och blir dessutom snabbt beroende. Men skiter i det just nu faktiskt. Klarar inte av paniken jag får när det täpper till både i näsan och i halsen. Så det får jag ta tag i efter förlossningen.

Jag hade riktigt onda förvärkar inatt och tydligen har jag legat och flåsat i sömnen också enligt mannen samt att jag har vaknat av dem några gånger. Gör lite mer ont framtill än vad de tidigare gjort, men trycker också bakåt på ändtarmen. Låg och funderade på hur jag skulle märka om det var riktiga värkar eller inte. Förvärkarna jag haft denna gång har ju känts ungefär som de riktiga värkarna gjorde sist. Men gissar att de inte skulle avta på morgonen om det var på riktigt. Tror också att delar av slemproppen börjat lossna. Ofta när jag torkat mig efter toalettbesök senaste veckan kommer det ut stora genomskinliga slemklumpar. Önskar så att allt kunde sätta igång NU.

Idag känner jag mig faktiskt piggare än på ett tag, har även svullnat av en hel del i händerna som inte gör så ont idag. Hade skrivit en handlingslista och skulle ”njuta” av lite ensamtid medan mannen var hemma och vilade H, vilket jag annars brukar göra för att få vila själv. Men idag såg jag framemot att åka iväg en stund. Då kom mannen på idén att tänk om du får värkar när du är och handlar, hur ska du göra då? Han sitter fast med H hemma utan bil, och jag är i affären och kanske inte kan köra hem. Känns som risken är väldigt liten, men mannen ville inte vara med om det, så nu fick jag stanna hemma istället. Trist. Sitter och tröstäter glass.

Ikväll ska svärmor bjuda på middag. Dit är det gångavstånd så får se framemot det istället. Skönt att slippa laga mag själv också.

BM-besök – sista gången??

Jag hoppas att det är sista gången vi var där idag, även om jag inte tror det. Om jag ska vara ärlig är jag så less nu. Att ha så ont överallt är extremt tröttsamt. Jag är så svullen i händer och fötter att det knakar i lederna och spänner och drar när jag böjer fingrarna om ens bara för att ta tag i nåt. Det gör även skitont i bäckenet så fort jag rör mig minsta lilla. Helst ska jag bara sitta still, då är det bäst. Men det är inte så himla lätt att bara sitta här. Tiden går så sakta då och min familj behöver mig också. Så kom ut nu snälla tjejen, vi längtar efter att ha dig på utsidan nu.

Idag var min ordinarie barnmorska tillbaka från semestern. Mitt blodtryck var fortfarande aningen högre än det varit, nu 130/75, och i och med det måste jag dit nästa vecka igen på kontroll ifall hon inte kommit ut ännu. Hb hade gått upp till 116 så nu slipper jag tvinga i mig den hemska blutsaften som förstör magen, men har ändå tänkt att jag ska försöka få i mig det som är kvar i flaskan. SF-måttet var nu 35 cm, hade bara ökat 1 cm sedan sist. Hjärtslagen lät bra och hon reagerade som hon skulle med ökad puls när BM puttade på hennes rumpa. Huvudet hade nu fixerat sig, men var en liten aning ruckbart. Tyckte att jag kände i fredags kväll att hon trängde sig neråt och det verkade ju stämma. Mina förvärkar gör mer och mer ont för varje dag, vilket kan vara ett tecken till att det närmar sig, hoppas! Två veckor kvar idag till beräknat datum i alla fall.

Dags för middag nu. Lite våfflor, har lite smet kvar sedan frukosten.

Sammandragningar

Har fått en hel del sammandragningar som gör lite ont på sistone. Barnmorskan ville att jag skulle lämna urinprov för eventuell UVI. Jag hade UVI flera gånger om under förra graviditeten. Nu under helgen har jag börjat misstänka att hon har rätt. Kissar gör jag hela tiden, vilket också är normalt så hur vet man? Har haft en himla molvärk sista dagarna i lilla bäckenet, nästan som mensvärk, vilket jag även hade under förra graviditeten vid UVI. Imorgon bitti ska jag ta mig till lab med provet. Jobbigt att gå upp så tidigt, måste nog upp vid 5-tiden.

Annars rullar det på fint. Hade migrän tre gånger tidigare i veckan men nu under helgen har det varit lugnt. Vi hade en riktigt trevlig valborg igår och idag har vi haft lite rensning här hemma. Har börjat projektet med att skapa en tom garderob till lilltjejen. Spjälsängen är på plats i sovrummet igen också. Om jag mår bra imorgon ska jag börja gå igenom H:s alla gamla kläder och se vad som ska sparas och vad som ska ges bort eller kastas. Som tur är har jag en kompis som ska få en son om tre veckor. Så henne kan jag ge bort lite till.

Just nu är klockan 22:05, H sover fortfarande inte. Vi har kämpat i en och en halv timme nu. Jag började, mannen fick ta över. Vi gjorde misstaget att låta honom sova i över två timmar på dagen idag. Ibland är det så himla skönt att hinna göra en massa saker som är svåra att få gjorda när han är vaken. Så då blir det ibland att vi inte väcker i tid, men vi får nog skärpa oss nu i fortsättningen. Blir jobbigt för honom på förskolan om han inte fått sova tillräckligt länge under natten.

Svullen

Har börjat samla på mig vätska och svullna, framför allt märks det på händerna än så länge. Vigselringen som alltid varit för stor åkte av nu då ringfingret höll på att stasas. Har även börjat känna mer av fogarna. Vaknar på nätterna av att det strålar ut från korsryggen ut i skinkorna och låren. På dagarna känns det som jag varit på ett flera timmar långt spinningpass på en väldigt obekväm sadel. Känner mig liksom öm där nere. Har även vad jag tror är förvärkar sedan någon dryg vecka tillbaka. Ungefär som de vanliga sammandragningarna fast att de nu är kombinerade med mensvärksliknande svag smärta och ett tryck neråt och bakåt. Det drar och sliter också ner mot ljumskarna och på utsidan av magen.

Nu har även 3:e advent passerat. Tiden går så fort. Igår eftermiddag var det fika med IVF-kompisarna. Vi var fem stycken där och fyra av oss var gravida och en tjej hade fått sin lilla bebis så jag fick även bebismysa lite. Underbart.

Idag har 85 % av graviditeten passerat och det är 42 dagar kvar till BF.

Mini mår prima!

Klockan är strax efter midnatt och vi har precis kommit hem från förlossningsmottagningen. Fick först göra en CTG-kurva som registrerade hjärtslag och även sammandragningar. Under tiden jag låg där så börjar Mini självklart att röra sig så hela CTG-dosan hoppade. Sammandragningar hade jag ungefär var tionde minut. Kurvan såg bra ut och jag fick sedan vänta på läkaren. När läkaren kom gjordes UL som visade på en riktigt pigg bebis som sparkade, hickade och gjorde andningsövningar hela tiden. Det enda som var lite avvikande var att jag hade något mer fostervatten. Men eftersom bebis var pigg och såg frisk ut så ser man det som en normalvariation. Läkaren kände även på livmodertappen som var stängd och så lång som den ska vara.

Känns skönt att ha kollat upp allt även om det kändes lite dumt när han sparkade som bara den när vi var där. Mina sammandragningar verkar vara ofarliga så jag kan bara konstatera att jag kommer ha en superstark livmoder när Mini ska ut så som den övar nu.

Sjukskrivning

Nu är jag sjukskriven på halvtid. Kan redan säga att det känns ganska skönt. Hoppas att det funkar nu så att jag slipper vara hemma på heltid vilket läkaren egentligen tyckte skulle vara det bästa. I januari tyckte han absolut att jag skulle vara hemma och stressa ner inför förlossningen och det kan nog vara ganska skönt. Han kunde då sjukskriva mig på studs om jag bara hörde av mig.

Det andra jag tog upp var sammandragningarna. Han funderade direkt på UVI, igen. Eller stress. Ska lämna odling imorgon bitti. Och om det är stress blir det förhoppningsvis bättre nu när jag går ner i tid. Läkaren var inte särskilt orolig, men om jag kände mig orolig eller tyckte det blev värre skulle jag få göra UL på en gång för att kolla läget. Jag nöjde mig med det så länge.

Jag hade tre saker som jag skulle fråga om, men hur mycket jag än funderade så kom jag bara ihåg två (ovanstående). Den tredje kom jag på för en stund sedan hemma i soffan. Hjärnan fungerar verkligen inte som den ska nuförtiden. Jag misstänker att jag kanske har hål i en tand eller två. Det har börjat ila när jag tuggar hårt, varmt eller kallt. Att gå till tandläkaren är bland det värsta jag vet. Kanske man rent av kan kalla det fobi. Jag tappar helt kontrollen över mig själv när jag är där. Blir livrädd och storgråter som ett litet barn och då är det svårt att gapa och laga hål samtidigt. Detta har lett till att jag får ta Stesolid innan jag ska dit, men nu kan jag inte ta detta då det går över till Mini och påverkar även honom. Hade tänkt fråga läkaren idag om det fanns något annat lugnande man kunde ta eller om han kunde remittera mig någon annanstans dit man kanske kan få lustgas eller något. Vet inte riktigt hur det fungerar, men jag tänker i alla fall inte gå dit som det är nu.

Nu får ni hålla tummarna att Försäkringskassan godkänner min sjukskrivning. Läkaren bad mig ringa Försäkringskassan innan jag utnyttjade sjukintyget för att se att det inte skulle bli några problem, men när jag ringde dit idag så kunde de inte ens fundera på att svara på den frågan förrän det hade gått minst 30 dagar. Blir så less.

Sammandragningar

I ganska många veckor nu har jag haft lite sammandragningar. De gör inte ont, men är lite obehagliga. Livmodern blir som en hård boll. Igårkväll hade jag dessa ganska ofta, flera gånger i timmen, trots att jag bara låg still på soffan.

Någon som vet vad som är normalt? Svårt att veta allt när det är första gången. Mini verkar må bra ändå då han rör sig flitigt där inne.