Förskolestart

För någon timme sedan lämnade vi H på förskolan för första gången efter sommaruppehållet. Det gick förvånansvärt bra. Han har inte varit där på sex veckor. Mannen frågade på skoj H om han kände igen sig när vi kom dit och fick svaret ”NEJ!”. Men han blev väldigt glad när han träffade pedagogerna och några av sina vänner och det var inga protester alls när vi lämnade och han var glad när vi gick och hade inte ens tid att vinka. Så skönt. Ska bli spännande att höra hur det gått denna första dag utan blöjor och allt. Det ska även bli roligt att höra om de säger något om hans utökade ordförråd då han bara på dessa veckor pratar så bra att man kan tro det är en annan unge vi lämnat där idag. Han har blivit så stor vår älskade lilla unge.

Vad gäller graviditeten händer inte så mycket. Har fått tillbaka lite förvärkar som är ganska onda, men de är också extremt sällsynta så tror inte de gör någon större nytta. Natten mot igår sov jag ganska bra, bortsett från alla kisspauser, och kände mig nästan pigg i alla fall halva dagen. Men inatt sov jag skit igen. Otroligt att man kan funka så länge och hyfsat bra utan någon sömn. Tur jag har min fantastiska man som sköter typ allt. Idag var han dock tvungen att åka in till jobbet en stund. Men han VAB:ar en timme morgon och eftermiddag för att kunna hämta för förskolan, vilket hans chef inte är eld och lågor över. Hon verkar tro att hon kan styra över hur och om han ska VAB:a eller tror sig ha rätten att planera in VAB:en tillsammans med honom. Hon verkar helt ha missat att man VAB:ar för att ta hand om sitt barn och inte sitt jobb. Jag tror jag nästan är mer irriterad än mannen över detta.

Nu ska jag försöka fördriva dagen ensam här hemma. Känner mig fruktansvärt rastlös, men kroppen orkar ju inget så förmodligen får jag inget gjort.

Det verkar som kroppen tagit paus :-(

Nej, här händer inget. Förvärkarna som jag haft i två-tre månader är nästan borta. Varför?

Inatt sov jag två timmar drygt. Jag vet att man inte kommer sova mycket när bebis kommer. Men tänk att kunna vända sig i sängen utan den här tunga magen och det onda bäckenet. Tänk att inte bli kissnödig en gång i timmen hela natten igenom. Har försökt sova på dagen idag men det går inte, kommer inte till ro. Så har istället ägnat eftermiddagen åt att hinka i mig hallonbladste och skumpat upp och ner på en pilatesboll. Tror inte något hjälper men har ändå inget annat att göra. Tutt- och fotknölsmassagen igår hjälpte såklart inte.

Önskar man kunde göra något på riktigt som satte igång det hela.

Vecka 40 – migrän och förvärkar

Precis som i förra graviditeten så kommer migränen oftare igen på slutet. Igår åskande det på kvällen och det utlöste såklart ett anfall som bara blev värre och tillslut mådde jag illa också. Försökte somna utan mediciner men det gick inte så tog tillslut. Kanske var det medicinen som gjorde att jag faktiskt har sovit lite bättre än jag brukar. Blir ju fruktansvärt trött av den. Har sovit djupare mellan uppvaken.

Dessutom har jag blivit helt förstörd i luftrören av fläkten som går ständigt här hemma så nu har jag fått gasa på med extra astmamediciner och nässpray. Nässpray tål jag egentligen inte och blir dessutom snabbt beroende. Men skiter i det just nu faktiskt. Klarar inte av paniken jag får när det täpper till både i näsan och i halsen. Så det får jag ta tag i efter förlossningen.

Jag hade riktigt onda förvärkar inatt och tydligen har jag legat och flåsat i sömnen också enligt mannen samt att jag har vaknat av dem några gånger. Gör lite mer ont framtill än vad de tidigare gjort, men trycker också bakåt på ändtarmen. Låg och funderade på hur jag skulle märka om det var riktiga värkar eller inte. Förvärkarna jag haft denna gång har ju känts ungefär som de riktiga värkarna gjorde sist. Men gissar att de inte skulle avta på morgonen om det var på riktigt. Tror också att delar av slemproppen börjat lossna. Ofta när jag torkat mig efter toalettbesök senaste veckan kommer det ut stora genomskinliga slemklumpar. Önskar så att allt kunde sätta igång NU.

Idag känner jag mig faktiskt piggare än på ett tag, har även svullnat av en hel del i händerna som inte gör så ont idag. Hade skrivit en handlingslista och skulle ”njuta” av lite ensamtid medan mannen var hemma och vilade H, vilket jag annars brukar göra för att få vila själv. Men idag såg jag framemot att åka iväg en stund. Då kom mannen på idén att tänk om du får värkar när du är och handlar, hur ska du göra då? Han sitter fast med H hemma utan bil, och jag är i affären och kanske inte kan köra hem. Känns som risken är väldigt liten, men mannen ville inte vara med om det, så nu fick jag stanna hemma istället. Trist. Sitter och tröstäter glass.

Ikväll ska svärmor bjuda på middag. Dit är det gångavstånd så får se framemot det istället. Skönt att slippa laga mag själv också.

Förlossningsväskan och förvärkar

Det har varit sköna soliga dagar sista dagarna.

Jag har skitont i bäckenet så fort jag rör mig för att inte tala om på natten. Jag är liksom öm framtill från blygdbenet strålande mot in- och framsidan av låren och även bak vid svanskotan strålande ut mot en eller båda skinkorna. Det tar ett tag att få igång kroppen när man suttit eller legat ner.

Jag har också ganska onda förvärkar sedan många veckor tillbaka, de är nu ännu lite ondare och kraftfullare men fortfarande väldigt oregelbundna. Kan ibland komma var tionde minut och ibland endast några enstaka utspridda över dagen.

Förra graviditeten hade jag full kontroll på alla förberedelser i god tid, den här gången har jag inte haft ork. Visserligen har jag köpt allt som behöver köpas, men nu har mannen börjat påtala att vi kanske ska packa förlossningsväskan ifall att. Jag tycker det känns som att tiden går så långsamt och att vi har all tid i världen, men gissar att han har rätt. Om tre dagar går han på semester och sedan lär väl tiden rulla på snabbt misstänker jag. Så nu har jag i alla fall skrivit på en lapp vad vi ska packa ner och börjat lägga ner några enstaka saker.

Vi tror att H börjar förstå mer och mer att vi ska få hem en liten bebis snart. Han pratar mycket om bebisar och till och med hans leksaker i små storlekar har blivit bebisar. Om några dagar ska vi göra om i vårt sovrum. Vi ska få en till resårbotten och bäddmadrass av min syster och så ska vi sälja vår sänggavel och ställa madrasserna direkt på golvet och ha tre madrasser på raken så att det blir en jättestor säng utan fallrisk för varken H eller bebisen. Det blir förmodligen inte så snyggt, men väldigt praktiskt. Vi misstänker att hela familjen kommer sova i samma säng ganska ofta. Inatt kom H in till oss för första gången. Tidigare har han ropat så vi har fått komma och hämta honom alternativt lägga oss hos honom, men nu kom han gående själv, gulliga ungen.

Denna vecka ska också syskonvagnen komma. Den skickades till butiken igårmorse så den bör komma fram den här veckan så att vi kan hämta den.

I helgen som kommer ska min mamma vara barnvakt lördag-söndag och maken och jag ska sova på hotell inne i stan och fira vår bröllopsdag med lite egentid. Ska bli mysigt.

Nästa vecka händer stora saker. H ska sluta med blöjor. I början av veckan, troligen måndag, åker blöjorna i soppåsen för att sedan åka vidare med sopbilen (som är väldigt viktigt att inte glömma att nämna) och H ska börja gå på pottan eller toaletten. Ska bli spännande att se hur han tar det. Han vill ju vara utan blöja oftare och oftare, så nu är det bara köra.

Och dagarna rullar på….

Äntligen känns det som att tiden går lite fortare. Sedan jag skrev sist har jag hunnit bli ett år äldre. Det var min födelsedag i torsdags. Det var sol och stekhett den dagen så vi letade upp ett utomhusbad och åkte iväg och njöt av svalkan. H var hemma från förskolan hela förra veckan så han var också med. Vi trodde han skulle bli sjuk då han var trött och hängig emellanåt, men det blev aldrig något. Han njöt som vanligt av badet, det måste vara bland det bästa han vet. Lär nog bli mycket bada i sommar.

Det har också hunnit vara helg och Sveriges nationaldag. I helgen har vi försökt fortsätta med projektet tömma garaget/förrådet. Det går LÅNGSAMT men framåt. Vi har också börjat tvätta alla babykläder etc. Känns konstigt och overkligt. Men det är bara två månader kvar och det är skönt att ha det gjort så att vi bara kan koppla av sedan.

Igår träffade jag min barndomsvän och vi fikade och pratade hela dagen. Tror inte vi sett varann på två år, så det var mycket att ta igen. Hon har precis som vi kämpat i många år, fler än oss, för att få bli mamma. Hennes resa började för elva år sedan och har bestått av både inseminationer och IVF-behandlingar och snart ska hon påbörja en annan resa och prova embryodonation. Önskar så att hon ska få lyckas.  Tänk att vi är så många som kämpar där ute.

Idag ska jag iväg och träffa en annan vän som jag också känt sedan barndomen. Hon fick barn för drygt en vecka sedan så jag ska bebisgosa. Ska bli så mysigt.

Igår hade jag riktigt mycket onda sammandragningar. Undrar varför det är mer vissa dagar. Flera i timmen hade jag. Ändå satt jag och fikade större delen av dagen så kan inte påstå att jag stressade. Konstigt.

Nu ska jag hoppa i duschen.

Lösenordsskyddad: Läkarbesök och ultraljud

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Facebook

Idag har vi tagit steget och berättat om graviditeten på Facebook. Såklart vet alla vi verkligen känner redan om det. Men på Facebook finns ju många fler som man inte ens umgås med längre. Fortfarande får jag ångest ju fler jag berättar för. Det känns som att det kommer hända något dåligt ju fler som får veta. Självklart vet jag logiskt sett att vad jag berättar för folk och inte knappast påverkar utgången av det här. Samtidigt så vill man ju skrika ut sin lycka till hela världen. Ja man är väl lite splittrad. En gång barnlös, alltid det i hjärtat.

Kanske finns det fler av mina Facebook-vänner där ute som kämpar. Och jag vet själv hur ledsen man blir av att se alla andras lycka dyka upp i form av ultraljudsbilder och statusuppdateringar. Också en anledning till att jag dragit på det.

Annars händer inte så mycket. Har en del onda sammandragningar ibland, speciellt kvällstid. Har bestämt mig för att öka antalet koppar hallonbladsté. Är det någon som vet hur mycket man ska dricka. I beskrivningen står bara: ”1-2 koppar per dag första veckan. Öka sedan.” Jag tror kanske inte att det har så stor effekt, men det verkar ofarligt att prova. Något ska man ju sysselsätta sig med i all denna väntan.

Denna bild finns på Facebook med texten: ”❤️ I flera år har vi kämpat och nu är det nära. Inom några veckor är vi en till i familjen och han är så efterlängtad. ❤️”.

Svullen

Har börjat samla på mig vätska och svullna, framför allt märks det på händerna än så länge. Vigselringen som alltid varit för stor åkte av nu då ringfingret höll på att stasas. Har även börjat känna mer av fogarna. Vaknar på nätterna av att det strålar ut från korsryggen ut i skinkorna och låren. På dagarna känns det som jag varit på ett flera timmar långt spinningpass på en väldigt obekväm sadel. Känner mig liksom öm där nere. Har även vad jag tror är förvärkar sedan någon dryg vecka tillbaka. Ungefär som de vanliga sammandragningarna fast att de nu är kombinerade med mensvärksliknande svag smärta och ett tryck neråt och bakåt. Det drar och sliter också ner mot ljumskarna och på utsidan av magen.

Nu har även 3:e advent passerat. Tiden går så fort. Igår eftermiddag var det fika med IVF-kompisarna. Vi var fem stycken där och fyra av oss var gravida och en tjej hade fått sin lilla bebis så jag fick även bebismysa lite. Underbart.

Idag har 85 % av graviditeten passerat och det är 42 dagar kvar till BF.