Hotellboende, Furuvik och skärgården

Det har varit roliga och intensiva dagar under vår lilla minisemester. I onsdags efter lunch åkte vi mot Gävle och hotellet Scandic CH. Bilresan gick väldigt smidigt. H sov nästan hela vägen. Vi lyckades tyvärr glömma både reskassan och mina ytterkläder hemma. Så efter att ha checkat in gav vi oss ut på stan och inhandlade en ny jacka till mig på H&M. Kändes inte så kul, men hade sådan tur att det var rea och just den jackan jag glömt hemma fanns för halva priset så köpte helt enkelt en likadan. Finns tyvärr inte mycket att välja på som höggravid. Nu hade jag ännu mer tur då vädret blev bättre och varmare än utlovat så jackan behövde aldrig användas. Ska lämna tillbaka den imorgon och få pengarna tillbaka.

På kvällen gick vi ut och åt hamburgare på en restaurang vi fått tips om, Bro Burger, som även låg nära hotellet. Vi fick bra service och hyfsat goda burgare. De hade ännu ingen barnmeny, men ordnade med en barnburgare på hälften av köttmängden till H utan att vi ens behövde fråga. H åt nästan hela burgaren vilket han aldrig gör annars så av honom fick de mycket väl godkänt. Det var också väldigt lugnt och skönt där.

Väl tillbaka på hotellet hade H väldigt svårt att sova. Det var nog alldeles för spännande med ny miljö och dessutom var det ju fotboll på tv. Han höll igång till klockan var 22:30-23:00. Sedan vaknade han som alltid vid 07:30 på torsdagmorgonen. Både mannen och jag tyckte att sängarna var fruktansvärt obekväma och jag hade ont i fogar och överallt redan när dagen började. Längtade redan hem till min egen säng.

Vädret skulle vara sådär båda dagarna och eftersom solen sken på morgonen så började vi direkt i vattenlandet på Furuvik. Det var inte jättestort men alldeles tillräckligt. H åkte både stora och små rutschkanor och var helt lycklig. Sedan gick vi vidare mot några av djuren; apor, lemurer, grisar, getter etc, men H var nog delvis för trött och så var han mest intresserad av att klättra på staket m m. Efter ett tag tog vi lunch och sedan gick vi runt och försökte få honom att somna, men han bara vägrade. Så tillslut gick vi tillbaka till vattenlandet och spenderade resten av dagen där.

Efter Furuvik var vi och fikade hos mannens arbetskamrat med familj och av dem fick vi middagstips och hamnade på en restaurang som hette Helt enkelt. Där var också okej men inget wow. Tillbaka på hotellet hade H återigen svårt att sova, vi också. Hotellfrukosten på hotellet som jag sett framemot var absolut inte något att hurra för. Tyckte att allt smakade illa eller var för varmt (typ fil, mjölk etc). H åt bara ägg och några skedar yoghurt, allt annat ratades.

På midsommarafton var det mulet men varmt och kvavt. Vi passade på att ta sovmorgon, gick och la oss igen efter frukosten och vaknade precis före lunch. Åt gjorde vi på vägen till Furuvik. När vi kom fram gick vi till kängururna där vi kom precis till matningen. H var även då måttligt intresserad. Sedan gick vi till tivolidelen och köpte ett åkband och åkte karuseller. H blev helt galen och ville åka hela tiden. Dock hade han väldigt svårt att förstå/vilja förstå hur det där med att stå i kö fungerade. Han försökte tränga sig för alla andra och blev jätteledsen och stod och skakade galler när karusellen började åka utan att han fått gå på. Den var ju ”hans”. ”MIN, MIIIN!” stod han och gallskrek i kön. När han sedan åkt klart vägrade han kliva ur sin karusell för han ville ju åka mer, och varför ska man då stå i kö för? Ja det är inte lätt när man är liten. Tror vi åkte lilla bergbanan sju gånger. Tivolidelen stängde vid 16-tiden och då drog vi oss tillbaka mot utgången och passerade då midsommarstången. Hela parken stängde kl 17:00. Det var ett väldigt kort midsommarfirande. Hade vi åkt dit och verkligen velat fira midsommar hade vi nog blivit besvikna. Själva firandet började kl 15:00 och parken stängde 17:00. Väldigt kort som sagt.

Vi åkte till en stor fin park i Gävle direkt efter Furuvik så H fick leka ännu lite mer. Sedan köpte vi med oss en pizza hem till hotellet och åt den där. Fanns tyvärr inte mycket öppet i stan på midsommarkvällen och inte ens hotellköket hade öppet.

På lördag efter frukost åkte vi vidare för ett dygn i skärgården. Mannens arbetskamrat har sommarstuga där. Vi hade tur med vädret den dagen och det blev både båttur, sillunch ute och grillning på kvällen. Supermysigt.

På söndag efter frukost åkte vi hem och det var också skönt. Fantastiskt att sova i sin egen säng igen. Och duscha i sin dusch.

Det var vår minisemester och nu orkar jag inte skriva mer idag. Är fortfarande helt slut i kropp och knopp och idag har jag haft migrän hela dagen. Kommer kanske ett inlägg imorn.

Annonser

Det närmar sig

Sommarens enda planerade lilla resa. Kanske ska man börja planera vad man ska packa? Än så länge (PEPPAR PEPPAR) har inga tecken på vattkoppor dykt upp. H sover lite bättre igen och har sjukt mycket energi. Man blir alldeles matt. Han har varit otroligt glad på sistone. Har aldrig träffat en unge som skrattar så mycket som honom. Ett sådant där riktigt kluckande strålande skratt. Han lyser hela han.

Det här med språket börjar släppa ordentligt också för H. Han säger inga långa meningar ännu, men han upprepar väldigt många ord han hör och nu är det verkligen svårt att hänga med. Få ord är tydliga så det gäller att lyssna noga och komma ihåg vad man nyss sa så man förstår vad han menar.

Annars rullar det på. Mannen har varit på jobbresa hela helgen och kommer hem idag. Min älskade mamma är fantastisk och ställer upp och har i stort sett bott här i helgen och hjälpt mig med H. Min kropp pallar inte riktigt en hel dag med fullt ös. Har också haft någon nerv i kläm så varje steg jag tagit har resulterat i huggande smärta strålande ut i skinkan och låret. Väldigt oskönt. Men H är bara lycklig när ”momoo” är här så det blir rätt bra i alla fall. Idag är mitt enda projekt att plocka upp alla leksaker på golvet i H:s rum. I eftermiddag ska vi hämta maken/pappan på Arlanda så han kommer hem fort. Pendeltågen är helt inställda stora delar av sträckan in till stan i sommar så det tar lång tid att pendla just nu. Så därför lyxar vi till det och åker bil och hämtar hem honom.

Sommarens första och kanske enda aktivitet bokad

Vi kände att vi ville göra någonting i sommar med H även om det förmodligen kommer bli väldigt jobbigt för mig. Jag får ju ont i fogarna och nedre delen av magen bara jag rör mig och är kissnödig ungefär var tionde minut. Dessutom är jag kass på att hantera sommarvärmen. MEN jag hoppas att det blir bra ändå, vi får ta det i vår takt.

Vi har under midsommarveckan bokat in hotell i Gävle och tvådagars besök i Furuviksparken. Där ska vi också fira midsommarafton. Vi åker redan dagen innan vi ska till parken och sover på hotellet och sedan sover vi även kvar efter andra dagen i parken så att vi är utsövda och pigga när vi åker hem. Hoppas på fint väder i alla fall ena dagen så att vi kan ha skoj i deras vattenland. Mannen får springa efter H och jag ligger och guppar i en pool. Jag bokade hotellet för mina sparade SAS-poäng och entrén till Furuviksparken bokade vi med 20 % rabatt på ICA-kortet. Så alltihopa gick på 366 kr. Sedan kommer det förstås behövas fickpengar, men känner mig ganska nöjd ändå. Man är inte så rik när man går på sjukpenning. Ska bli så roligt att dela denna upplevelse med H. Han kommer stortrivas.

Idag åkte vi förbi vårt garage som vi håller på att rensa och tömma och hämtade lite saker som skulle till tippen. På vägen därifrån chansade vi och åkte in till firman som ska tona rutorna på vår nya bil som vi snart ska få. Och precis då skulle de börja jobba med vår bil så vi fick tjuvkika lite på den. Behöver jag säga att den var skitsnygg?

På H:s förskola har man börjat lägga upp bilder på Instagram på dagarna vilket är både roligt och intressant. Förra veckan fick vi se en bild med H sittandes i regnstället när det var varmt och strålande sol ute. Stackarn, måste varit fruktansvärt varmt. Han hade både skaljacka och fleece där och solen hade strålat hela dagen så det fanns absolut ingen anledning att dra på regnkläder. Det är inte första gången han är felklädd och framför allt överklädd. På dagens bild ser vi honom i fleece och utan keps, när det är stekande sol och 22 grader varmt i skuggan. När vi sedan hämtade honom hade han som tur var ingen fleece och kepsen var på. Ändå var han genomsvettig. Måste varit hemskt för honom på förmiddagen. Fick ta upp problemet IGEN med personalen som skyller ifrån sig och säger att det bara var på bilden han var utan keps och fleecen var på, precis efteråt hade han fått kepsen på huvudet igen och fleecetröjan åkt av. Man vill ju inte misstro, men när vi kommer hem ser vi att han är alldeles rödbränd i huvudet. Det blir man inte på några sekunder när en bild tas. Han är ganska röd på kinderna också vilket är märkligt då han ska vara insmord med solfaktor  50. De är himla snabba på att skicka ut mail och informera om vilka kläder, solskydd och solhatt man ska ha, men sedan används inte dessa utan barnen bränner sig. Han har aldrig någonsin bränt sig när vi varit ute med honom trots att vi varit ute längre stunder. Blir nog tyvärr att ringa förskolechefen igen.

Det går bra nu!

Äntligen massor av positiv energi.

I helgen har jag varit på jobbkonferens i Aten. Antibiotikan jag fick innan avfärd hjälpte verkligen och jag har mått väldigt bra. Resan var verkligen bra planerad och organiserad och det har varit supertrevligt. Vi har haft sol och värme, ätit god mat, strosat runt, upplevt en ny stad, umgåtts med trevliga kollegor, varit på en väldigt givande föreläsning, bott på ett bra hotell med fantastisk utsikt, ätit hotellfrukost, shoppat lite. Flygresan dit och hem har fungerat bra. Mannen och sonen hämtade mig på Arlanda med en ros och de blev jätteglada att se mig, H såg så nöjd och lycklig ut. Jag har såklart längtat massvis och tänkt på dem minst varje minut. Men måste erkänna också att det var skönt att få komma iväg lite, få lite paus ifrån vardagen. Har känt mig så mycket lugnare inombords denna gång jämfört med förra årets konferensresa till Istanbul.

Nu flyger jag…….

Var till vårdcentralen igår. Har streptokocker och bihåleinflammation. Fick antibiotika (främst för att inte smitta ner alla jobbkollegor). Känner mig bättre redan idag, så om några timmar flyger vi till Aten på konferensresa. Saknar redan min familj, men hoppas det blir roligt ändå och att min kropp pallar.

Hemma igen

Nu är vi hemma igen efter vår vistelse i norr. Vi har haft en intensiv och mysig vecka. Min vän är den finaste man kan tänka sig och det är så enkelt att umgås och vara med henne. Kommer sakna henne otroligt mycket och kanske dröjer det ändå till i oktober innan vi ses nästa gång. Piteå är så fasligt långt härifrån :-(.

Veckan som varit har vi träffat stora delar av kompisens familj. Vi har varit på en jättefin bondgård med massor av djur och vi har varit på Pite Havsbad där de hade allt man kan tänka sig, t ex lekland, restauranger, tivoli, bio, vattenrutschkanor, gigantiska lekparker och vacker sandstrand. Ett besök på Rödbergsfortet som är en del av Bodens fästning har vi hunnit med också vilket var riktigt intressant. Min kompis bor i en liten stuga hon hyr av vänner som har ett större hus på samma gård. De har också traktorer, lastbilar o s v i fordonsväg och H blev helt förälskad och fascinerad. Han fick åka både lastbil och traktor ett flertal gånger och det var verkligen häftigt se hur lycklig han blev. Så fort han såg E som ägde och körde fordonen genom fönstret blev han helt till sig och bara stod och skrek, vinkade och hoppade av lycka. Sällan sett honom bli så glad av något förut som av dessa traktorer. Vi har också ätit pitepalt. 2007 när kompisen och jag gjorde lumpen sa vi att jag skulle komma hem till henne och äta pitepalt. Åtta år senare blev det av. 30-årsfest har vi hunnit med också, kompisen som fyller snart och hade festen när vi var där. Men det blev tidig hemgång för oss, H var inte på sitt bästa humör.

Nu är vi som sagt hemma hos oss igen. Hemresan gick aningen bättre än ditresan, men bara lite. Vi hade filmat när vi åkte traktor tidigare i veckan och det höll honom stilla i några minuter i alla fall. Idag har vi haft en trevlig spontandag då H:s två kusiner kom över lite oplanerat och de har lekt med honom hela dagen. På morgonen var de med oss till ICA MAXI och veckohandlade vilket underlättade jättemycket då de kunde springa runt och passa på H medan mannen och jag fick handla i lugn och ro. På eftermiddagen åkte vi till ett köpcentrum för jag var tvungen att köpa ny bh. Den jag har trycker undertill mot revbenen och det gör fruktansvärt ont. Hittade två stycken i en butik där biträdet var mycket hjälpsamt så nu hoppas vi att det blir bra. På kvällen åkte vi hem till kusinerna och blev bjudna på middag och tog ett kvällsdopp i poolen. H är så lycklig när han badar. Han hade sina simpuffringar (eller vad det heter) på sig och simmade runt som en galning och skrattade hysteriskt.

Nu ska vi sova snart. Är jättetrött. Imorgon är det dags för min andra järnspruta. Förutom det tar vi dagen som den kommer. Sov gott!

Kompisen, H och jag.

Äntligen uppe i norr

Nu är vi äntligen här i Piteå hos min bästa vän och hälsar på. Igår flög vi hit. Först ersättningsbuss och två olika pendeltåg till Arlanda. Sedan var det dags för H:s första flygresa och det blev ingen dans på rosor om man säger så. Han har aldrig varit någon fan av stillasittande så det blev en fight från början till slut. Och de korta stunder när vi var tvungna att spänna fast honom blev han fullständigt vansinnig. Resten av tiden försökte han klänga på sätena framför och bakom. Han krälade under stolarna för att komma ut i gången och väl där sprang han fram och tillbaka 1000 gånger och pekade och hejade på övriga passagerare. Mamma och pappa var helt färdiga efteråt, men Henning hade fortsatt energi och somnade inte förrän vid 22-tiden på kvällen.

Idag har vi varit hos kompisens farföräldrar och ätit våfflor med hjortronsylt och fikat. Därefter åkte vi vidare till hennes pappa som bor på en jättefin gård med en vacker damm. Där fiskade vi lax och grillade till middag.
Vi har det bra helt enkelt. Nu är vi på väg hem för att sätta en deg så vi får nybakt imorgonbitti.

Men hallå!

Har visst varit borta härifrån ett tag. Har tänkt ungefär hundra gånger att jag ska blogga, men inte hunnit eller haft orken. I helgen var jag i Istanbul med mina arbetskamrater på konferensresa. Åkte torsdageftermiddag och kom hem söndageftermiddag. Det var roligt att komma iväg några dagar och se en ny stad och träffa arbetskamraterna. Och det var mycket skönt att få sova ostört. Men gud vilken hemlängtan man kan ha. Jag har alltid längtat efter mannen när vi varit ifrån varann. Har en svår separationsångest. Nu är den enorm. Det är ju dubbelt upp nu. Två kärlekar att längta sig sjuk efter. Mannen och H var med ända till incheckningen på Arlanda på torsdagen. H förstod nog aldrig (som tur var) att jag gick. Rusade snabbt därifrån med en stor klump i halsen så att jag nästan inte fick luft och tårarna brännande i ögonen så att det knappt gick att se. Tänk om något händer när vi är ifrån varann. Tänk om jag aldrig mer får se dem…… Usch, hemska tankar.

Under helgen jag var borta så lärde sig H att gå med sin lära-gå-vagn. Han är så stolt. Och så reser han sig mot allt. Igår klättrade han upp för stentrappan i trapphuset när jag tittade bort i några sekunder för att fälla ihop vagnen. Rackarungen. Han ÄLSKAR sin farmor. De träffas nästan varje dag. H tittar efter henne när vi går förbi hennes fönster och när vi ses så blir han glad och skrattar så fort farmor reser sig för då vet man aldrig vilket bus som kommer härnäst. Tyvärr har hon fått ryggskott när hon lyfte H i helgen och han är nu mycket ledsen och undrande när farmor inte kan bära på honom. Han försöker att säga farmor men allt som kommer än så länge är ”ffffffff!”.

Igår var vi på Öppna förskolans babycafé som vi brukar på onsdagar. Det är för åldern 0-8 månader och för första gången kändes det att H är för stor för den gruppen. Han kröp snabbt som blixten och skulle känna på alla små bebisar eller så skulle han gå hela tiden. Jag var helt svettig efter sångstunden då jag försökt hålla reda på honom. Man vet ju aldrig om han bara ”känner” på bebisarna. Ibland är det ju roligt att dra i håret och peta i ögon, näsa, mun också. Är nog inte uppskattat varken av bebisen eller dennes mamma. H förstår ännu inte ordet ”försiktig” och han har helt missuppfattat ordet ”nej” och verkar tro att det betyder typ ”heja, fortsätt!”.

H är verkligen inne i en dålig period nu vad gäller sömn. Att få honom att sova dagtid är svårt och ibland omöjligt. Ofta får vi gå ut och gå med vagnen för att det ska lyckas. Nattetid går det för det mesta relativt bra att lägga honom. Men det verkar som han drömmer mardrömmar för han gnyr ofta i sömnen och vaknar med plötsliga gallskrik. Han lägger sig för natten runt 19:30-20:00. Någon gång mitt i natten, vid 12:00-01:00, brukar han vakna första gången och då är det bara mata som hjälper. Vi ger lite utspädd ersättning. Sedan somnar han förhoppningsvis om, ibland tar det runt en timme. Sedan sover han fram till småtimmarna och brukar vakna någon gång mellan 03:00 och 05:00. Beroende på när han vaknar få han då igen utspädd ersättning eller välling. Sedan sover han till omkring klockan 07:00. Så här ser det ut ungefär. I alla fall sista två veckorna. Inatt var han vaken mellan 03:00 och 05:00. Vägrade somna utan klättrade runt, gnällde, sparkades och stångades. Visst man kan gå upp och låta honom leka. Men nu är han ändå så stor att vanor kan skapas och jag tycker det är lite väl tidigt och inte okej att gå upp vid 3- eller 4-tiden. Dessutom orkar jag inte, jag är inte människa då. Och mannen är medvetslös vid den tiden. Inte pålitlig att passa H om han är uppe då.

Kan själv!

Idag kunde H helt plötsligt dricka ur sin pipmugg. Vi har försökt läääänge men han har bara tuggat på den. Men idag lyssnade han, precis som att han faktiskt förstod vad jag sa, när jag sa åt honom att suga istället för att tugga. Likaså senare på dagen när han fick en klämmis till mellis. Då åt han själv helt plötsligt, som att han aldrig gjort något annat. Så himla kul. Helt plötsligt händer det!

Imorgon bitti ska jag gå och ta cellprov från livmorderhalsen. Det där man får kallelse till. Känns ju inte jättekul. Obehagligt och så vet man aldrig vad resultatet blir. Kan tänka mig att alla hormoner man proppat i sig sista åren inte direkt minskat riskerna för olika cancersorter.

Och på torsdag åker jag till Istanbul med jobbet på konferensresa. Jag längtar redan efter H (och mannen) något fruktansvärt fast jag inte ens åkt ännu. Hur ska jag kunna roa mig?

Idag har vi beställt vinterskor till H. Det är verkligen inte lätt att hitta bra skor i storlek 19. Han har minifötter. Nu står han ju upp och vill gärna gå så fort han får chansen så då vill vi ha ett par riktiga skor. Helst utan snörning (då han är som en ål när man klär på honom och knyta skosnören skulle ta lååååång tid och många tårar skulle slösas). Fodrade ville vi ha och att de inte är för stora och klumpiga. Lätta att ta på är viktigt. Trodde aldrig det skulle vara så svårt. De flesta butiker har storlek 20 som minst. Har hittat butiker på nätet som tur är. Kunde dock aldrig tro att det skulle finnas så mycket skor i mocka till små barn. Lära-gå-skor i mocka, hur smart är det?

Hejdå på ett tag!

Om två timmar åker vi hemifrån. Vårt flyg blev ombokat. På ett bra sätt. Vi skulle först åkt via både Köpenhamn och Bangkok innan vi landade i Phuket. Först blev vårt plan från Köpenhamn tolv timmar försenat och sedan blev vi ombokade till ett direktflyg Stockholm-Phuket. Så nu åker vi hemifrån två timmar senare och anländer fem timmar tidigare i Phuket. Snacka om tur i oturen. Hoppas turen håller i sig nu.

Ha det fint alla här hemma. Kommer troligen ta en paus från den här bloggen tills vi kommer hem. Tror jag i alla fall. Vi får väl se.