Vabars!

En del hade vabruari, vi har vabars (VAB + mars)! Inte bara barnet som drabbats, utan mannen har fått allt, superförkylning/influensa, magsjuka, nackspärr, dunderhuvudvärk. Stackarn.

H har inte längre någon feber och energinivån är dagtid på topp. Men den nedrans ögoninflammation klamrar sig fast och gör att vi inte kan lämna honom på dagis. Dessutom har hostan som han nu har haft i över en månad blivit värre, framför allt kvällar och morgnar. Idag trodde jag att jag skulle kunna lämna honom på dagis för ögonen såg så fina ut igår. Men imorse var de helt igenkletade igen och dessutom hostade han så att han höll på att kräkas. Ibland får han upp gulvita slemloskor. Kände mig lite less på allt och drog iväg till vårdcentralen. Ögoninflammationen var inte så mycket att göra åt, bara vänta ut. Det brukar ta mellan en till två veckor, omöjligt att förutsäga. Det finns en salva som kan lindra, men den brukar bara förkorta förloppet med en till två dagar. Vi använde salvan i två dagar, tills H kom på hur han skulle undkomma den. Nu är det totalt omöjligt att ge den utan att riskera att sticka ut ögonen på honom. Så läkaren tyckte det var bättre att låta bli.

Mot hans hosta fick vi Mollipect utskrivet. Jag berättade om min oro att han skulle bli astmatisk då både mannen och jag är det. Även min syster hade det som liten och för henne debuterade det med en envis hosta som aldrig gav sig. Hur som helst så ska vi i alla fall ge Mollipect nu och över helgen. Om det inte har hjälpt till början av nästa vecka så blir det nytt besök på vårdcentralen. Då blir det antingen nya mediciner eller någon form av utredning/uppföljning om inte hostan försvunnit eller blivit bra mycket bättre till dess. HOPPAS verkligen att det blir bättre. Önskar så att han ska slippa besvär med astma.

Och jag själv mår aningens bättre. Inte lika ont i kroppen längre, men ont i halsen, fruktansvärt trött och blir matt om jag anstränger mig för mycket. Inte lätt att ta det lugnt när man ska sköta både H och hemmet själv. Hoppas mannen är på benen snart. Vi saknar honom bägge två.

Nämen, det är ju helg……

…… dags att bli lite sjuka igen. Den här gången kör vi på något nytt, ögoninflammation. Det är H som drabbats men han verkar må okej ändå, förutom att han är jättetrött mest hela tiden. Kanske är det alla skriknätter som börjar visa sig även för honom. Funderar på att gå till Vårdcentralen med honom, eller ringa Barnmottagningen (fast jag tror man måste ha remiss dit). Dessa timmar med hysterisk skrik varje natt gör både honom och oss helt slut och det känns inte som att man kommer orka med det i längden. Min lillasyster var tydligen på liknande sätt när hon var liten. Ikväll var mamma här när det satte igång. Minst ett par timmar höll det på och tillslut somnade han av utmattning. Han skriker så att han nästan kräks tillslut och kastar sig hit och dit och blir alldeles svettig. Ingenting man gör kan få honom att sluta.

Imorgon är det barnloppis. Vi har bestämt oss för att sälja de mesta av barnkläderna vi sparat. Endast några få speciella plagg ska sparas. De tar så himla mycket plats att förvara och vi vet ju inte om vi någonsin får något syskon till H. Får vi ett till mirakelbarn så får vi handla och önska oss nytt då. Hoppas Henning är pigg så att vi slipper ställa in.

På söndag blir det kalas. Både syster och pappa fyller/har fyllt.

Ger upp Premalex

Nu orkar jag inte med biverkningarna längre. Det är så jobbigt att vara trött hela tiden och det är ännu värre att ha migrän i nästan en vecka före mens. Tröttheten den här cykeln har lättat aningen men migrän är bara för vidrigt. Jag pallar helt enkelt inte att vänta några fler cykler för att se om det kanske går över. Två dagar med migrän nu och har fortfarande några dagar kvar innan mensen är här och jag orkar inte att ha migrän alla de dagarna. Dessutom är mannen bortrest från idag till på söndag och att ta hand om H själv med ett huvud som gör sjukt ont går inte. Ska vid tillfälle ringa min gynekolog och berätta och höra efter om det finns några alternativ. Himla synd att inte de här pillerna funkade hela vägen för det har verkligen tagit bort mina humördippar. Har mått himla bra psykiskt.

Hej bloggen!

Det var längesen. Ungefär sju gånger har jag börjat skriva ett inlägg som jag inte hunnit skriva klart.

Vi har haft vår fjärde sjukhelg, den här gången var det feber. Blev uppringd av förskolan i fredags när jag var på väg från jobbet. Då hade H fått feber. Någon timme efter vi kom hem var tempen uppe i 40 grader trots Alvedon och han låg här helt däckad och sov på soffan hela kvällen. Det höll i sig hela natten. På lördagsmorgonen gick den ner till 38,1 och vid lunch bara försvann febern och har inte kommit tillbaka sedan dess. Han har blivit mer och mer hostig sedan dess och nu på kvällen har han hostat så att han har haft svårt att sova. Kanske blir det ett besök till Vårdcentralen om han fortsätter att hosta hela natten. Känns som vi suttit inne i vår lilla lägenhet i evigheter nu.

Annars händer det inte mycket. Jobbar och försöker hålla mig vaken på kvällarna. H har haft väldiga sömnproblem sista veckorna. Ofta vaknar han efter att ha sovit i ett par timmar och gråter massvis och försöker kasta sig ut över sängkanten. Lägger vi honom i hans säng gråter han så att han inte får luft. Jättejobbigt för både oss och honom. Och han har varit väldigt mammig sista veckorna. Speciellt på kvällar och nätter. Han ska helst hålla i mig hela tiden och om pappa försöker hjälpa till är det ännu mer storgråt.

Lösenordsskyddad: BÄÄM!!! Så var den tillbaka igen

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Nu är det ju mars

Då ska väl vabruari vara över? Har inge roligt att skriva om just nu. Hela helgen har vi isolerat oss. Så himla trist. Man längtar mycket till helgerna nu när det är jobb och dagis och vi vill verkligen inte ligga instängda och sjuka här hemma då. Mannen känner sig fortfarande inte bra efter influensan men vi börjar misstänka att det är pollenallergin som har börjat ta vid. Han brukar bli fruktansvärt trött, hängig och tungandad av det. Jag är inte bra i min mage ännu. Igår åt jag inget alls på hela dagen, då stannade det upp. Sedan åt jag en macka på kvällen då jag faktiskt var hungrig för första gången sedan i tisdags. Men idag vaknade jag med illamående och halvlös mage. H:s förkylning har börjat låta värre under helgen och nu på morgonen så hostade han riktigt skrällande.

Tycker det här med VAB är svårt. Hur vet man när man kan lämna på dagis och inte. H är ofta mycket hostigare och slemmigare på kvällar, nätter och morgnar men mår oftast prima sedan under dagen. Jättesvårt då att veta när vi ska ha honom hemma och inte. Hittills har vi varit ganska generösa men kanske lite i onödan. Oftast piggnar han ju som sagt till och mår kanon under dagen och då kanske han varit hemma i onödan. Känns som vi kommer vara hemma jämt om vi gör som nu samtidigt som man känner sig så taskig när man lämnar honom när man vet att han hostat och snuvat natten igenom. Kanske lär man sig efter tag. Hur gör ni? Ni får gärna dela med er.

Det blev i alla fall VAB för oss idag. Hade tänkt lämna H på dagis så att jag kunde va hemma i lugn och ro, men nu blev det ju inte så.

På tal om annat så upptäckte vi en ny tand på H häromdagen. Så nu har han fyra tänder i överkäken och tre där nere. Misstänker att även den fjärde är på väg i underkäken. Något mindre trevligt han börjat med är att köra ner fingrarna i halsen så att han ulkar och ibland kräks. Vet inte om det är en uppmärksamhetsgrej eller bara det att han kan. Oftast hinner man stoppa det men i lördags hann jag inte och både han, jag och golvet blev fullt av kräk. Han såg helt oberörd ut och skrattade bara och ville leka vidare. Har kompisar vars söner också gjorde så i någon period när de var små, så kanske är det normalt, men konstigt verkar det i alla fall.

Nu ligger han här i bredvid mig och snusar med sin täppta näsa. Själv sitter jag och dricker Proviva blåbärssoppa och funderar på om jag ska våga äta något idag. Kanske bäst att låta bli.

Idag har mannen börjat jobba igen och imorgon åker han bort på sin första jobbresa. Då börjar den riktiga vardagen.

Nu vaknar mitt hjärta. Ha en bra dag.