Ruvardag 9 och testen visade……

Inga mer blödningar. Ont lite då och då. Åt julbord med jobbet igår och det var lite svårt att få ner maten och jag blev så mätt att jag mådde illa trots att jag åt ovanligt lite.

Imorse kunde vi inte hålla oss längre då jag ändå var övertygad om att det var kört. Och gissa om vi blev förvånade och chockade när det ganska snabbt blev två streck!! Var självklart tvungen att gå till Apoteket så fort de öppnat och köpa ännu ett test. Kunde ju inte tro att det var sant. Och det visade också positivt. Helt otroligt.

Vet inte riktigt vad blödningarna och det onda stått för och det är jättetidigt, men vi har valt att vara jäkligt glada just nu i alla fall. Något har i alla fall kunnat fästa där inne. Vi hoppas såklart att det/dem vill stanna kvar. Men fram till vi vet något annat så ska vi försöka njuta mer den här gången och inte bara oroa oss. Så säger jag just nu i alla fall. Känslor kan ju ändras fort.

Nu ska jag avsluta det här inlägget med två vackra bilder:

Ruvardag 8 och kräksjuka

Ja jag skriver fortfarande ruvardagar trots att jag är säker på att det är kört. Tyvärr är det ju tidigt att testa, så bara vänta. Tiden har väl aldrig någonsin gått långsammare. Vill bara sluta ta alla mediciner nu och tänka på något annat.

Igår var tredje kvällen i rad som jag fick de där konstiga rosa/ljusröda blödningarna och kramparna i magen. Sedan är blödningarna borta igen på morgonen som om inget hade hänt.

Inatt har Henning sovit väldigt oroligt. Ville inte sova i sin säng och har farit runt hit och dit i vår säng och framåt småtimmarna sovit på mig. På morgonen så grät han otröstligt och vägrade släppa mig. Ringde dagis och sjukanmälde och en halvtimme senare spydde han ner halva soffan och hela golvet i badrummet. Sedan verkade han må lite bättre och efter en stund tog han min hand och släpade in mig i sovrummet och pekade på sängen. Nu ligger han där och sover sedan en timme tillbaka. Usch, tycker verkligen synd om oss båda. Honom mest förstås, det är fruktansvärt att må illa, det värsta som finns. Men lite synd om mig också för jag har verkligen svårt att hantera spya. Mannen brukar vara klippan när det är magsjuka här hemma, men nu hann han iväg till jobbet innan det startade så nu är det bara att gilla läget. Och jag som skulle på julbord med jobbet ikväll. Får se om jag vågar gå nu. Vore ju taskigt om jag är på väg att bli magsjuk och smittar ner hela företaget…..

Något positivt är att vi äntligen beställt hem matkasse. Första leveransen kommer nästa vecka den 7 december. Vi har valt Citygross Bamsekasse som är speciellt anpassad för barnfamiljer där maten ska gå fort och lätt att laga. Ska verkligen bli spännande. Tror att det kommer underlätta vår vardag rejält.

Ruvardag 6 och nu är det nog kört

Ännu en dag av huvudvärk. Tyvärr kom blödningen tillbaka idag vid middagstid. Mer än igår och pågår fortfarande. Har dessutom hugg och kramp i magen. Förstår att det inte tar sig, för så har det ju varit de flesta gånger för oss, men att det redan ballar ur. Det är ju en vecka minst kvar till mensen ska dyka upp. Och med allt progrsteron man trycker i sig borde den ju inte komma en vecka för tidigt i alla fall.

Nu deppar vi ihop här hemma ett tag. Känner mig helt slut i psyket. Fattar inte hur vi kunde köra på så många täta försök förut. Känner mig väldigt opepp på ett nytt försök på en stund nu.

Ruvardag 5 och blödning

Idag har jag knappt haft någon molvärk alls. Däremot huvudvärk Och nu på eftermiddagen fick jag en liten (röd) blödning. Undrar vad den står för? Magen har varit mer svullen idag, inte ond dock som den brukar vara av överstimuleringen. Haft lite rapningar och sura uppstötningar. När blödningen kom trodde jag först att det var slemhinnan som släppte och allt gick åt skogen. Nu vet jag inte, det verkar ha upphört lika fort som det kom.

Annars roar vi oss med att fortsätta den stora rensningen här hemma. Har bland annat gått igenom gamla papper som fyllts på kontinuerligt och sedan legat och samlat damm i en hög, de äldsta var från 2012. Skönt att det är gjort nu. I helgen ska vi borra upp de sista hyllorna och försöka få upp våra foton på väggarna. Ska bli så skönt när allt som hängt över oss så länge börjar bli klart.

En riktig liten drama queen

H (och många av hans vänner på dagis) verkar vara inne i någon period där allting är väldigt dramatiskt. När han blir arg eller något går emot honom så stortjuter han, när han blir glad för något så skrattar han så att han kiknar, när han gör illa sig så gör det ONT etc. Han kan låta riktigt bedrövlig  till och från, samtidigt som han gärna kisar med ögonen för att se om man reagerar på hans skådespel.  Det är nästan lite roande att se och ganska svårt att inte visa hur nära till skratt man har ibland.

H har varit hemma från dagis igår och idag. Han har någon lindrig variant av ögoninflammation. De sa på dagis att det varit tvungna att torka gegg ur hans ögon, men nu har han varit hemma i två dagar utan något gegg alls. Men han är lite röd och svullen runt ögonen. Imorgon ska han i alla fall dit i några timmar.

Själv har jag haft massvis av rejäl mol-/mensvärk idag. Lite huvudvärk också. Imorgon är ruvardag 5 och då borde överstimuleringen komma tillbaka om jag är gravid. Det måste inte bli så, men troligen. Så gissar att jag kommer va rätt deppig om det inte händer något.

Idag satte vi upp julgranen här hemma. Herregud vilken pers. H roade sig med att snabbt som tusan hälla ut alla julkulor över hela golvet. Sedan försökte han hänga upp dem utan att använda snörena, vilket såklart resulterade i att de ramlade ner fortare än kvickt. Men är man envis så är man. Sedan när vi vuxna lyckats hänga upp så många kulor som vi ville ha, började den tokiga lilla ungen att riva ner alla kulor igen och allt glitter han nådde. Efter ungefär en och en halv timme var vi så slut att vi var redo att slänga ut granen genom fönstret och skita i alltihopa. Vi får se hur många dagar den får stå kvar. En fight lär det bli. Och äntligen har vi satt upp vår TV på väggen. Skönt att slippa hålla koll så att inte H ska välta den.

Nu blev jag så trött så trött. Natti natti.

Ruvardag 3

Fysiskt har det blivit mycket bättre. Nu är det psyket. Vet inte varför det känns så jobbigt den här gången? Dels är väl förstås för att det blev jobbigt med äggplocket utan bedövning och att jag hade så ont efter med överstimuleringen och allt. Och kanske att jag trodde att det inte skulle va en big deal det här första färskförsöket. Vi har ju ändå två försök kvar, ingen press ännu.

Nu när jag knappt har känt av magen alls idag så sjunker hoppet direkt. Vilket är så korkat eftersom man i princip inte kan känna något på tredje ruvardagen. Men som den knäppa IVF:aren man är så vill man ju att det ska kännas, typ göra ont. Ekvationen går inte ihop. Jag borde än så länge bara vara glad att medicinen mot överstimuleringen hjälper.

Idag har jag som sagt nästan inte känt något. Men nu när jag sitter här och skriver så har jag världens molvärk som strålar både uppåt, neråt och utåt.

Det är faktiskt skönt att vara hemma dessa dagar. Nu är även mannen ledig några dagar så jag är inte själv. Vi fyller dagarna med att pyssla här hemma. Rensa lite i vårt ”ångestrum” som vi inte orkat ta tag i sedan flytten i maj. Tanken är ju att vi ska kunna använda det rummet som gästrum/kontor/syrum. Skönt att ha mannen som påminner mig om att va positiv eftersom det är för tidigt att deppa ihop.

Mår bättre idag men sömnproblem

Igår var jag så less och ringde läkaren för att få sjukintyg som jag behöver från idag. Fick en tid idag på förmiddagen. Och gissa vad?! Jo, nu när jag vaknar känns det mycket bättre. Knappt svullen längre. Så himla typiskt. Men eftersom det varit lite varannan dag med måendet så åker jag dit ändå. Fortsätter jag må fint imorn är det ju bara åka och jobba ändå.

Alltså det är verkligen inte lätt att sova när man går på Prednisolon. Trots att jag tar hela dosen på morgonen så får liksom inte kroppen ro att sova och komma ner i varv. Känner mig helt slut i huvudet men kan ändå inte sova. Jag som alltid sover som en stock annars.

UPPDATERING: Har varit hos läkaren nu. Är sjukskriven denna vecka och hela nästa. Endast lite vätska i buken idag men äggstockarna är stora, speciellt vänster som är gigantisk. Ordinerad VILA. En felaktig rörelse kan få äggstockarna att vrida sig vilket är ett akut och farligt tillstånd. Om jag blir gravid finns stor risk att det blir värre igen. Vilket får mig att redan nu tänka att jag kommer deppa ihop om två-tre dagar från nu om inget händer. Inte för att jag vill ha ont, men jag vill ju va gravid. Usch, avskyr dessa dagar.

Så ligger man här igen då…..

Ruvardag 1. Idag är det mer svullet igen och gör ont i magen. Det har molt massvis i livmodertrakten inatt och nästan krampat i magen. Har varit lite trög i magen också och försökt gå på toa åtskilliga gånger inatt, har alltså inte sovit så mycket alls. Nu har det äntligen släppt och jag har skött magen några gånger i alla fall. Men det skaver sådär på insidan av buken och svider/moler i livmodern eller däromkring. Precis som det kändes sist jag var överstimulerad har jag lyckats läsa mig till i gamla inlägg. Det verkar vara lite varannan dag. Igår var det ju bättre och gjorde mindre ont. Idag värre igen. Tror jag måste ha sjukintyg imorgon om jag inte kan jobba då. Nu ligger jag hemma på soffan då det gör ont att röra sig. Mår illa av Pravidelen också.

Känner mig lite less för stunden och önskar verkligen att det här kan föra något positivt med sig OCH att tiden går fort. Det är inte min grej att inte kunna jobba.

Henning har drömt mardrömmar inatt också och har vaknat flera gånger om jätteledsen. Han hade en vakenperiod mitt i natten när han inte kunde somna om. Imorse var han lite röd i ögonen, hoppas han inte har en ögoninfektion på gång utan att det bara var den dåliga nattsömnen som syntes.

Tiden står still…..

Här händer inte mycket. Överstimuleringen blir varken bättre eller sämre. Mår ganska bra på morgnarna men blir sämre under dagen med ballongmagen som blir större och större från lunch och framåt. Har funderat på om jag ska börja skriva ner eventuella symtom för det kan ju vara roligt att titta tillbaka på senare. Känns bara som om det ska gå åt skogen om jag gör det. Men såklart det inte har med det att göra. Är dock svårt att skilja graviditetssymtom från symtomen på överstimuleringen.

I alla fall så har jag sista dagarna haft halsbränna, mensvärkar (ibland så kraftiga att jag ligger ihopkurad), ömma och svullna bröst samt trög mage. Det var väl det. Jag kan inte heller äta några större portioner för det tar tvärstopp, men misstänker att det har med vätskan i buken att göra som tar upp plats därinne. Jag kissar också hela tiden, dag som natt, men eftersom jag dricker över två liter vatten per dag just nu så känns det ganska naturligt att det blir så.

Barnmorskan vi hade vid äggplocket på IVF-kliniken i Falun sist ringde igår morse. Hon hade hört om vårt resultat och ville gratta, ge oss en kram och höra hur jag mådde. Så himla gulligt.

Enligt mina beräkningar är jag i vecka 5 idag (4+3). Trodde aldrig jag skulle få skriva det 🙂

Morgonens digitala med veckoindikator. Visar antalet veckor från befruktningen och stämmer väldigt bra eftersom det idag är exakt 17 dagar sedan befruktningen.

Överstimulerad

Idag blev det en tur till distansläkaren. Tycker inte att jag blivit så mycket bättre i magen de här dagarna och imorgon skulle jag eventuellt börja jobba igen. De ville ta en titt på mig så jag fick en akuttid. Fick göra VUL och berätta om mina symtom och det visade sig som många av er redan gissat att jag är lite överstimulerad. Hade en hel del vätska i buken och äggstockarna var ganska svullna. Fick förklarat för mig att om jag inte tar det väldigt lugnt kan äggstockarna vrida sig då de nu är ganska tunga och dessutom skumpar runt i bukvätskan, och om det händer så gör det ONT och blir akut operation. Så fick fortsatt sjukskrivning och blev ordinerad Fragmin (jippi, får ta sprutor igen), vila, dricka mycket och äta mycket salt. Så ska kroppen ta hand om det hela själv. Fick även lämna blodprover för att kolla infektionsvärden och hur tjockt blodet är eftersom överstimuleringen kan öka risken att få blodpropp då blodet blir mer koncentrerat när vätska från blodet dras ut i buken. Fick även ta hCG. Ska ta nya prover på måndag inför återbesöket på tisdagmorgon. Är nästan mest nervös över hCG-proverna om jag ska vara ärlig.

Tusen tack för gratulationerna alla! Har haft besöksrekord på bloggen idag. Helt otroligt att människor jag aldrig träffat är så engagerade och glada för vår skull. Har gråtit glädjetårar både en och två gånger idag när jag läst alla kommentarer. Ju längre dagen gått, ju mer overkligt har det känts. Tur att jag tog kort på testet och la upp här, för jag har varit tvungen att kolla att det verkligen är sant flera gånger. Känns som det bara är en omöjlig dröm.