En speciell helg

I helgen har det varit både Ofrivilligt barnlösas dag och mors dag. Båda får en att känna tacksamhet över det vi har.

I lördags var vi och veckohandlade på dagen och på eftermiddagen var jag hemma hos en arbetskamrat som tyvärr har slutat hos oss efter nästan 20 år och ska börja på ny arbetsplats denna vecka. Under tiden jag var där så åkte mannen och H till ett lekland och härjade runt. När de var klara kom de och hämtade upp mig och så åkte vi in till stan för att gå på hamburgefestival. Den var dock inte så välorganiserad utan det var så tjockt med folk att vi fick vända igen för det gick inte ens att komma in på området. Vi åkte då istället vidare till Söderhallarna för att äta burgare på ett ställe där, men där hade de slut på köttet till burgarna. Allt kändes som ett skämt så vi lämnade stan och åkte ut i förorten och fick äntligen vår hamburgare. H fick pommes och glass och var mycket nöjd. När vi kom hem och hade borstat tänderna gick H på eget initiativ och la sig i sin säng och somnade omedelbums. Mycket ovanligt.

På söndagen fick jag en morsdagspresent som gjorde mig väldigt glad när vi åt frukost. Han började med att berätta att det var ”hans”, men gick ändå med på att ge den till mig. ALLT är hans just nu. Det var en jättefin Maja-lykta.

Mitt på dagen åkte min mamma och jag och hälsade på min farmor som tyvärr är svag och ligger på sjukhus igen. Farmor har inte ork att ta hand om sig själv hemma längre och åker in och ut på sjukhus ganska ofta nu för tiden. Hon sår i kö till ett äldreboende men det verkar ta tid innan det blir hennes tur, trots att hon har förtur.

På eftermiddagen hade mannen och jag bjudit hem våra mammor på grillmiddag och två av mina systrar med tillbehör var också med för att fira mamma. Det blev en mysig kväll med massvis av god mat. Min kropp gjorde ont överallt när dagen var slut.

Nu är det ny vecka och vädret ska bli strålande. Synd att jag inte kan hantera värmen för tillfället, utan blir mest inomhus ändå. Men ändå skönt att kunna ha öppet och man blir ju så mycket gladare av sol. Idag har jag ställt ut mina odlade växter på balkongen för att de ska få vänja sig några timmar varje dag innan de flyttar ut på balkongen för sommaren.

Annonser

Potträning, utvecklingssamtal och TBE-vaccinering

Vi har lite smått börjat öka intresset för H att kissa/bajsa på pottan. Vårt mål är att köra hårdträning när semestern börjar. Han förstår helt klart grejen med kiss och bajs, men sedan verkar det inte alltid vara så lätt att säga till innan det kommer. Han brukar få springa naken här hemma utan blöja på kvällarna när han duschat. Sedan säkert ett år tillbaka sätter vi honom alltid på pottan innan han ska duscha/bada och i perioder så är han ganska duktig på att kissa då. Bajsa på pottan har han aldrig lyckats med.

Men sista veckan/veckorna verkar det ha släppt lite. Han har börjat säga till när det kommit bajs eller kiss i blöjan, alltså har han koll på vad det handlar om. I förrgår när vi skulle duscha slet han själv av sig blöjan, slängde sig ner på pottan och sa glatt ”tärdi!” efter några sekunder. Igårkväll kissade han först före duschen i pottan och två gånger efter sa han själv till och sprang och ville kissa, en gång på pottan och en gång i toaletten (fast hälften sprutade utanför, viktigt vilket håll snoppen pekar åt….).

Så det känns lovande inför sommarens potträning. Tror vi kommer att lyckas. I alla fall dagtid.

På tal om annat så hade vi utvecklingssamtal på förskolan igår. Alltid intressant att höra hur det går och hur han utvecklas. Trots att han inte har så stort ordförråd ännu så är han mycket duktig på att göra sig förstådd och lyssna och han ger sig inte förrän det förstått vad han försöker säga. Han är väldigt långt utvecklad grovmotoriskt och kanske lite mindre finmotoriskt då han inte är lika intresserad av sådana saker. Han klättrar hellre än pysslar. Han ÄLSKAR  att vara i skogsdelen på förskolegården och att vara ute överhuvudtaget är en favorit. Han pratar nästan alltid om olika fordon, framför allt lastbilar och bussar. Oftast är han glad och sprider glädje bland kamraterna. Han tyr sig ibland till en aningen äldre kille på avdelningen bredvid deras. Om någon knycker en leksak av honom eller är taskig säger han sällan ifrån utan ser mest chockad ut och står och darrar på läppen istället för att säga något, hoppas han tuffar till sig lite framöver.

Jag fick berätta lite hur jag uppfattade honom hemma och hur vi märkte av hans utveckling där. Tyckte det var svårt att svara då jag inte var beredd på frågorna. Visst märker vi att han utvecklas massvis, nästan varje dag, men svårt att uttrycka exakt hur. Jag fick också ösa ur mig lite om min irritation över deras klädval på H när han är ute och att han häromdagen var bränd av solen i huvudet. Bättring utlovades, igen. Idag när jag lämnade var hans skalkläder borta. Hängde inte på hans plats och inte i torkskåpen. Hoppas verkligen de hittar dem, för vi har inte råd att köpa nya just nu. Undra vad som händer när det slarvar bort saker hela tiden. Kan man få någon ersättning? En skaljacka från PoP kostar ändå 799 kr och skalbyxor från Lindex kostar 199 kr. Att hosta upp 1000 kr för att de slarvar bort saker känns inte okej. Vi märker ALLA kläder, minsta lilla strumpa har hans namn på sig. Så förstår inte riktigt problemet.

Och på tal om ännu något annat så var vi på apoteket igår och tog TBE-vaccination på H. Egentligen börjar vi lite sent, men vi har haft svårt att bestämma oss. Men nu är första dosen tagen i alla fall och det gick bra. Vi gick dit och köpte Emla-plåster först och sedan gick vi iväg och åt glass och lekte i en lekpark tills det var dags. Det gick bra så tillvida att han inte kände av sticket men vi var ändå tvungna att hålla fast honom. Efter den där hemska natten på Astrid Lindgren för några månader sedan så är allt läskigt, och ännu värre när man hålls fast.

Har sovit dåligt inatt igen. Det gör ont i bäckentpartiet och strålar ut i benen hur jag än ligger. Ont i huvudet har jag också. Ska ta en dusch nu och sedan ska jag prova att vila lite. I eftermiddag ska jag in till stan för att träffa BM på MVC.

En riktig skitnatt

Inatt har jag vaknat ungefär en gång i halvtimmen av att det gör ont. Ont i svanken, höfter, ljumskar. Ont som strålar ut i benen. Har snurrat runt och bullat upp med kuddar men ALLT har varit fruktansvärt obekvämt. Hoppas det bara är tillfälligt. Har sovit väldigt bra på sistone, men natten var hemsk. Känner mig bakfull idag.

Illamående. Jag som nästan var helt förskonad från illamående i början av graviditeten har nu börjat må illa. Framför allt på kvällarna. Inte alls trevligt.

Migränen har blivit bättre men jag har huvudvärk till och från nästan varje dag.

TRÖTT. Jag är så sjukt trött hela tiden. Trots att jag förutom inatt som sagt brukar sova bra. H har sovit sjukt bra sista veckan i sin egen säng (vågar knappt skriva av rädsla för att det ska vända).

Vill ju vara på topp och njuta av att vara gravid denna sista gång, men kroppen gör det verkligen inte lätt för en. Börjar längta lite efter att det ska bli augusti. Samtidigt älskar jag att känna hennes sparkar och rörelser i magen. Det blir så nära. Så nära fysiskt kommer man aldrig komma någon igen, vi är liksom sammansvetsade. Verkligen speciellt.

Idag går jag in i vecka 30. Det är 77 dagar kvar. Överskådligt. Nio månader ÄR lång tid.

Turdag samt helgen som var

Idag på jobbet hade vi tur och fick fyra biljetter till morgondagens match mellan Sverige-Portugal skänkta till oss. Detta har hänt förut och vi var några som hade anmält intresse att få gå om vi skulle få fler biljetter. Vi hade utlottning och JAG var en av de lyckliga vinnarna. Jag som aldrig någonsin vinner något. Så imorgon ska vi på Friends Arena och heja på Sverige. Så roligt. Håll tummarna för att inget migränanfall dyker upp och för att det är bra drag på arenan så jag inte sitter där och jäspar (matchen börjar klockan 20:45). Jag ska hem o sova någon timme efter jobbet.

Imorse blev försäljningen av vår Saab äntligen klar. Vi fick inte det vi ville ha, men det känns ändå skönt att bli av med den. Det kostar ju också att ha en extra bil.

Jag har förresten bara sju arbetsdagar kvar nu om allt går som planerat. Känns konstigt och skönt på samma gång.

Magbild i fredags, vecka 29+3.

BM-besök och en riktig ”tröttdag”

Var hos BM idag. Tyvärr kunde inte mannen följa med då han hade en jobbresa som inte gick att ändra på. Jag hade en vikarierande BM då min var ledig och hon var verkligen jättetrevlig. Läget med mig var ungefär som vanligt. Allt var bra förutom järnvärdet som nu gått ner litegrann igen. Ska nu prova att lägga till Blutsaft varje dag för att se om det hjälper. Min mage klarar inte av fler järntabletter. Läkaren som jag varit hos för migränen hade även skrivit in i min journal att han ville sjukskriva mig helt från månadsskiftet november-december. Så förmodligen kommer jag bli hemma på 100 % då. Känns ganska skönt faktiskt. Och i december kan jag väl alltid hitta på något att göra här hemma. Mini låg idag med huvudet på höger sida av magen, ryggen nedåt och fossingarna på vänster sida. Han sparkade massvis som vanligt när vi lyssnade.

Att börja dagen med ett migränanfall var inte så uppiggande. Jag har varit sjukligt trött idag. Nu ligger jag här utslagen på soffan efter att ha ätit äggmackor till middag.

Mina värden hos BM idag:

Hb 110
Blodsocker 5,2
U-prov u a
SF-mått 27,5 cm
Blodtryck 110/70
Hjärtljud i snitt 142 slag/minut

Äntligen vattengympa

Har så länge försökt komma iväg på vattengympa, men alltid kommer något emellan. Idag åkte jag äntligen dit och gud så skönt det var. Känslan av att känna sig lätt och smidig var helt underbar. Att kunna ”hoppa och springa” utan att belasta var så skönt. Känner mig jättefräsch i kroppen nu efteråt och misstänker att jag nog kommer ha lite träningsvärk imorgon, framför allt i armarna. Det är inte vattengympa specifikt för gravida utan för alla. Men jag valde simhallen som var närmast hemmet så det inte finns några ursäkter att inte åka dit.