En speciell helg

I helgen har det varit både Ofrivilligt barnlösas dag och mors dag. Båda får en att känna tacksamhet över det vi har.

I lördags var vi och veckohandlade på dagen och på eftermiddagen var jag hemma hos en arbetskamrat som tyvärr har slutat hos oss efter nästan 20 år och ska börja på ny arbetsplats denna vecka. Under tiden jag var där så åkte mannen och H till ett lekland och härjade runt. När de var klara kom de och hämtade upp mig och så åkte vi in till stan för att gå på hamburgefestival. Den var dock inte så välorganiserad utan det var så tjockt med folk att vi fick vända igen för det gick inte ens att komma in på området. Vi åkte då istället vidare till Söderhallarna för att äta burgare på ett ställe där, men där hade de slut på köttet till burgarna. Allt kändes som ett skämt så vi lämnade stan och åkte ut i förorten och fick äntligen vår hamburgare. H fick pommes och glass och var mycket nöjd. När vi kom hem och hade borstat tänderna gick H på eget initiativ och la sig i sin säng och somnade omedelbums. Mycket ovanligt.

På söndagen fick jag en morsdagspresent som gjorde mig väldigt glad när vi åt frukost. Han började med att berätta att det var ”hans”, men gick ändå med på att ge den till mig. ALLT är hans just nu. Det var en jättefin Maja-lykta.

Mitt på dagen åkte min mamma och jag och hälsade på min farmor som tyvärr är svag och ligger på sjukhus igen. Farmor har inte ork att ta hand om sig själv hemma längre och åker in och ut på sjukhus ganska ofta nu för tiden. Hon sår i kö till ett äldreboende men det verkar ta tid innan det blir hennes tur, trots att hon har förtur.

På eftermiddagen hade mannen och jag bjudit hem våra mammor på grillmiddag och två av mina systrar med tillbehör var också med för att fira mamma. Det blev en mysig kväll med massvis av god mat. Min kropp gjorde ont överallt när dagen var slut.

Nu är det ny vecka och vädret ska bli strålande. Synd att jag inte kan hantera värmen för tillfället, utan blir mest inomhus ändå. Men ändå skönt att kunna ha öppet och man blir ju så mycket gladare av sol. Idag har jag ställt ut mina odlade växter på balkongen för att de ska få vänja sig några timmar varje dag innan de flyttar ut på balkongen för sommaren.

Första pottbajset!

Imorse körde vi blöjfritt igen. Stackars H sprang och höll sig för rumpan en bra stund, var och pekade på blöjorna några gånger, men till slut satte han sig ner på potten och bara gjorde det. ”Oj oj bajs!” sa han och såg nästan lite rädd ut. Men när resten av familjen jublade så blev det skoj istället och det slutade med att alla var glada – över några bajskorvar. Japp, så kan det vara i den här familjen 🙂

Potträning, utvecklingssamtal och TBE-vaccinering

Vi har lite smått börjat öka intresset för H att kissa/bajsa på pottan. Vårt mål är att köra hårdträning när semestern börjar. Han förstår helt klart grejen med kiss och bajs, men sedan verkar det inte alltid vara så lätt att säga till innan det kommer. Han brukar få springa naken här hemma utan blöja på kvällarna när han duschat. Sedan säkert ett år tillbaka sätter vi honom alltid på pottan innan han ska duscha/bada och i perioder så är han ganska duktig på att kissa då. Bajsa på pottan har han aldrig lyckats med.

Men sista veckan/veckorna verkar det ha släppt lite. Han har börjat säga till när det kommit bajs eller kiss i blöjan, alltså har han koll på vad det handlar om. I förrgår när vi skulle duscha slet han själv av sig blöjan, slängde sig ner på pottan och sa glatt ”tärdi!” efter några sekunder. Igårkväll kissade han först före duschen i pottan och två gånger efter sa han själv till och sprang och ville kissa, en gång på pottan och en gång i toaletten (fast hälften sprutade utanför, viktigt vilket håll snoppen pekar åt….).

Så det känns lovande inför sommarens potträning. Tror vi kommer att lyckas. I alla fall dagtid.

På tal om annat så hade vi utvecklingssamtal på förskolan igår. Alltid intressant att höra hur det går och hur han utvecklas. Trots att han inte har så stort ordförråd ännu så är han mycket duktig på att göra sig förstådd och lyssna och han ger sig inte förrän det förstått vad han försöker säga. Han är väldigt långt utvecklad grovmotoriskt och kanske lite mindre finmotoriskt då han inte är lika intresserad av sådana saker. Han klättrar hellre än pysslar. Han ÄLSKAR  att vara i skogsdelen på förskolegården och att vara ute överhuvudtaget är en favorit. Han pratar nästan alltid om olika fordon, framför allt lastbilar och bussar. Oftast är han glad och sprider glädje bland kamraterna. Han tyr sig ibland till en aningen äldre kille på avdelningen bredvid deras. Om någon knycker en leksak av honom eller är taskig säger han sällan ifrån utan ser mest chockad ut och står och darrar på läppen istället för att säga något, hoppas han tuffar till sig lite framöver.

Jag fick berätta lite hur jag uppfattade honom hemma och hur vi märkte av hans utveckling där. Tyckte det var svårt att svara då jag inte var beredd på frågorna. Visst märker vi att han utvecklas massvis, nästan varje dag, men svårt att uttrycka exakt hur. Jag fick också ösa ur mig lite om min irritation över deras klädval på H när han är ute och att han häromdagen var bränd av solen i huvudet. Bättring utlovades, igen. Idag när jag lämnade var hans skalkläder borta. Hängde inte på hans plats och inte i torkskåpen. Hoppas verkligen de hittar dem, för vi har inte råd att köpa nya just nu. Undra vad som händer när det slarvar bort saker hela tiden. Kan man få någon ersättning? En skaljacka från PoP kostar ändå 799 kr och skalbyxor från Lindex kostar 199 kr. Att hosta upp 1000 kr för att de slarvar bort saker känns inte okej. Vi märker ALLA kläder, minsta lilla strumpa har hans namn på sig. Så förstår inte riktigt problemet.

Och på tal om ännu något annat så var vi på apoteket igår och tog TBE-vaccination på H. Egentligen börjar vi lite sent, men vi har haft svårt att bestämma oss. Men nu är första dosen tagen i alla fall och det gick bra. Vi gick dit och köpte Emla-plåster först och sedan gick vi iväg och åt glass och lekte i en lekpark tills det var dags. Det gick bra så tillvida att han inte kände av sticket men vi var ändå tvungna att hålla fast honom. Efter den där hemska natten på Astrid Lindgren för några månader sedan så är allt läskigt, och ännu värre när man hålls fast.

Har sovit dåligt inatt igen. Det gör ont i bäckentpartiet och strålar ut i benen hur jag än ligger. Ont i huvudet har jag också. Ska ta en dusch nu och sedan ska jag prova att vila lite. I eftermiddag ska jag in till stan för att träffa BM på MVC.

En riktig skitnatt

Inatt har jag vaknat ungefär en gång i halvtimmen av att det gör ont. Ont i svanken, höfter, ljumskar. Ont som strålar ut i benen. Har snurrat runt och bullat upp med kuddar men ALLT har varit fruktansvärt obekvämt. Hoppas det bara är tillfälligt. Har sovit väldigt bra på sistone, men natten var hemsk. Känner mig bakfull idag.

Illamående. Jag som nästan var helt förskonad från illamående i början av graviditeten har nu börjat må illa. Framför allt på kvällarna. Inte alls trevligt.

Migränen har blivit bättre men jag har huvudvärk till och från nästan varje dag.

TRÖTT. Jag är så sjukt trött hela tiden. Trots att jag förutom inatt som sagt brukar sova bra. H har sovit sjukt bra sista veckan i sin egen säng (vågar knappt skriva av rädsla för att det ska vända).

Vill ju vara på topp och njuta av att vara gravid denna sista gång, men kroppen gör det verkligen inte lätt för en. Börjar längta lite efter att det ska bli augusti. Samtidigt älskar jag att känna hennes sparkar och rörelser i magen. Det blir så nära. Så nära fysiskt kommer man aldrig komma någon igen, vi är liksom sammansvetsade. Verkligen speciellt.

Idag går jag in i vecka 30. Det är 77 dagar kvar. Överskådligt. Nio månader ÄR lång tid.

Sommarens första och kanske enda aktivitet bokad

Vi kände att vi ville göra någonting i sommar med H även om det förmodligen kommer bli väldigt jobbigt för mig. Jag får ju ont i fogarna och nedre delen av magen bara jag rör mig och är kissnödig ungefär var tionde minut. Dessutom är jag kass på att hantera sommarvärmen. MEN jag hoppas att det blir bra ändå, vi får ta det i vår takt.

Vi har under midsommarveckan bokat in hotell i Gävle och tvådagars besök i Furuviksparken. Där ska vi också fira midsommarafton. Vi åker redan dagen innan vi ska till parken och sover på hotellet och sedan sover vi även kvar efter andra dagen i parken så att vi är utsövda och pigga när vi åker hem. Hoppas på fint väder i alla fall ena dagen så att vi kan ha skoj i deras vattenland. Mannen får springa efter H och jag ligger och guppar i en pool. Jag bokade hotellet för mina sparade SAS-poäng och entrén till Furuviksparken bokade vi med 20 % rabatt på ICA-kortet. Så alltihopa gick på 366 kr. Sedan kommer det förstås behövas fickpengar, men känner mig ganska nöjd ändå. Man är inte så rik när man går på sjukpenning. Ska bli så roligt att dela denna upplevelse med H. Han kommer stortrivas.

Idag åkte vi förbi vårt garage som vi håller på att rensa och tömma och hämtade lite saker som skulle till tippen. På vägen därifrån chansade vi och åkte in till firman som ska tona rutorna på vår nya bil som vi snart ska få. Och precis då skulle de börja jobba med vår bil så vi fick tjuvkika lite på den. Behöver jag säga att den var skitsnygg?

På H:s förskola har man börjat lägga upp bilder på Instagram på dagarna vilket är både roligt och intressant. Förra veckan fick vi se en bild med H sittandes i regnstället när det var varmt och strålande sol ute. Stackarn, måste varit fruktansvärt varmt. Han hade både skaljacka och fleece där och solen hade strålat hela dagen så det fanns absolut ingen anledning att dra på regnkläder. Det är inte första gången han är felklädd och framför allt överklädd. På dagens bild ser vi honom i fleece och utan keps, när det är stekande sol och 22 grader varmt i skuggan. När vi sedan hämtade honom hade han som tur var ingen fleece och kepsen var på. Ändå var han genomsvettig. Måste varit hemskt för honom på förmiddagen. Fick ta upp problemet IGEN med personalen som skyller ifrån sig och säger att det bara var på bilden han var utan keps och fleecen var på, precis efteråt hade han fått kepsen på huvudet igen och fleecetröjan åkt av. Man vill ju inte misstro, men när vi kommer hem ser vi att han är alldeles rödbränd i huvudet. Det blir man inte på några sekunder när en bild tas. Han är ganska röd på kinderna också vilket är märkligt då han ska vara insmord med solfaktor  50. De är himla snabba på att skicka ut mail och informera om vilka kläder, solskydd och solhatt man ska ha, men sedan används inte dessa utan barnen bränner sig. Han har aldrig någonsin bränt sig när vi varit ute med honom trots att vi varit ute längre stunder. Blir nog tyvärr att ringa förskolechefen igen.

Näsblod – mindre trevlig gravidkrämpa

När jag väntade H blödde jag näsblod ganska ofta, framför allt på slutet av graviditeten. Allra sista veckorna var det verkligen som en störtflod som kom ofta och som aldrig ville sluta.

Hittills denna graviditet har jag endast blött näsblod tre gånger, men ikväll vill det inte sluta. Har suttit med en tuss i näsan i 45 minuter nu och det forsar fortfarande varje gång jag tar bort den. Riktigt äckligt och obehagligt. Har inte hunnit ladda upp med sådan där stoppande vadd som jag hade sist. Vet inte riktigt hur jag ska få stopp på det nu, hoppas det ger sig snart.

Idag hittade mannen alla mina gravidkläder som jag sparat från förra graviditeten. Som jag letade efter dem för några månader sedan innan jag köpte nya. Så nu har jag helt plötsligt massor av gravidkläder. Två par väldigt tunna bomullsbyxor som blir perfekta nu i sommar.

 

Besök på förlossningen

Skrev ju sist att tjejen börjat sparka ordentligt där inne. Det gjorde hon inte igår. Kände nästan inget på hela dagen. Mannen tyckte vi skulle åka in och kolla så jag ringde förlossningen och frågade. De sa att jag självklart skulle komma. Så skönt att bli tagen på allvar på en gång. Så var det inte när jag väntade H. Så vi ringde min mamma som fick komma och passa H en stund och så åkte vi. Vi fick hjälp på en gång. Blodtryck, urinprov, CTG och UL gjordes. Allt såg normalt ut. Hon har snurrat runt lite där inne och ligger nu med rumpan neråt och sparkar inåt mot min rygg och mot moderkakan. Förmodligen därför jag inte känt henne. Vi var därifrån på mindre än en timme. En sådan otrolig lättnad att få se att allt var bra OCH att bli tagen på allvar och dessutom få bekräftat att det var bra att åka in, trots att det inte var någon fara. Ger en bra känsla inför förlossningen.

Idag är det ny vecka, vecka 29.

Lurade på kosläppet

Igår åkte vi till Bögs Gård för att titta på kosläpp som har blivit väldigt populärt sista åren. Tyvärr stämde inte tidsangivelserna på deras Facebook-sida med verkligheten. Klockan 14 skulle kossorna komma springande, men när vi efter att ha gått en bra bit och klättrat upp på en kulle med vagn och allt för att se något och fick höra att de ropade i högtalarna att själva kosläppet var klockan 15 och att att det först skulle vara ridshow etc, så blev vi och många andra ganska less. Att roa och hålla koll på en vild tvååring en hel timme bland tusentals människor gick bara inte. Så vi fick gå därifrån och åka hem igen. Så dåligt. Som tur var fanns där andra djur att titta på så H var ganska nöjd ändå. Efter att ha gått flera kilometer den dagen så kunde jag knappt röra mig på kvällen, fogarna gjorde så ont.

Idag har det varit mulet, stormigt och regnigt ute. Då passar ju en inomhusaktivitet bättre så vi packade oss iväg till simhallen. Det var verkligen succé. Vi borde åka dit oftare. H fullkomligt älskar det. Han tjuter av lycka och skratt från vi kommer dit tills vi berättar att vi ska åka hem. Då byts lyckan mot olycka. Han har provat alla bassänger och han har åkt stora vattenrutschkanan om och om igen. Han är inte ett dugg rädd för något och skrattar bara om någon stänker på honom eller om han hamnar under vattnet.

Vår lilla tjej i magen har äntligen börjat sparka ordentligt och ibland kan jag känna en fot eller något annat hårt som sticker ut och som glider undan när jag trycker på det. Så skönt att känna ordentligt. Det gör mig lite mer avslappnad.

Tre månader kvar

Idag är det tre månader kvar till BF. Jag kan inte påstå att det går fort, men mindre långsamt nu än i början i alla fall. Imorgon går vi in i vecka 28. Vår lilla tjej är fortfarande ganska oregelbunden i sina rörelser vilket skapar stor oro många dagar. Hade längtat efter att få vara gravid igen, men minns inte att det var så här jobbigt för psyket. Nu längtar jag mest till det är över så jag få ha henne här på utsidan och ha koll på att inget händer henne.

Inte så mycket händer mer än att vädret varit helt fantastiskt sista veckan. Idag har det säkert varit 25 grader i skuggan. Så skönt att kunna sitta ute till sent på kvällen utan att frysa. Däremot är det lite jobbigt i solen dagtid. Mår nästan illa när jag blir för varm.

Det blev ny bil. Månadskostnaden blir densamma med nya bilen som den skulle bli med den gamla om vi behållt den. Så om drygt två veckor blir vi med ny bil.

Idag var jag på jobbet och lämnade mitt förlängda sjukintyg. Där var det lika illa som vanligt, eller till och med värre skulle jag nog vilja säga. Ska jag vara ärlig känns det rätt skönt att jag inte är där denna sommar. Usch, får migrän bara jag tänker på det. Vilken stress de jobbar under och va hemsk deras sommar kommer bli.

Idag har vi sålt vår Kronan Sulky S. Fick ganska bra för den utan att ens behöva lägga ut någon annons. Skönt när det går så enkelt.

Lite rörigt inlägg blev det kanske, men har tyvärr inte så mycket att berätta nu.

 

Jobbiga nätter….

Nu har H (och vi) haft två urjobbiga nätter. Inatt vaknade han hur många gånger som helst och bara skrek, förbannad och ledsen, och vi har ingen aning om varför. Något är helt klart fel, för så här brukar han inte bete sig. Han drar sig själv i fötterna och slår på dem och när man frågar om han har ont så ylar han ja. Kanske växtvärk? Vi misstänker också att fyra nya kindtänder är på gång, kanske kan även dessa ställa till med besvär. Så jäkla jobbigt när man inte vet. Ena sekunden vill han sova med oss, när vi kommer till vår säng vill han tillbaka till sin. Han kan gråta efter pappa när jag har honom och när pappa kommer vill han bara vara med mamma och tvärtom. Dessutom kissade han tidigt imorse ner vår säng.  Fy fasen va jobbigt det är ibland när man inte kan kommunicera och när varken vi eller han får sova. Vi avslutade natten/morgonen i soffan där han äntligen somnade bredvid mig till en film. Stackars liten. Jag ska snart gå och sova och ta igen mig lite. Huvudet dunkar också.

På tal om annat så är vår bil tre år snart. Vi har fått erbjudande om att byta till en nyare modell och nu vet vi inte hur vi ska göra. Vår bil kostar oss jättemycket per månad och vi trodde att om vi köpte ny bil så skulle det såklart bli ännu dyrare. Nu har vi jämfört lite och månadsavgiften blir densamma på den nya bilen. Nackdelen är ju att vi förlänger lånet som annars skulle vara avbetalt om fyra år. Så nu vet vi inte hur vi ska göra. Känns alltid jobbigt att ta beslut som gäller ekonomi och för oss stora pengar.