Tankar så här en måndag

Några ord/fraser som surrat i min hjärna under dagen: Nojig, trög mage, tjock som en tunna, mammabyxor, D-kupor.

Tyvärr har oron och nojan börjat smyga sig tillbaka. Hela tiden snurrar tankar om Mini och om h*n lever fortfarande. Varför? Ja, det kan man undra. Varför kan jag inte bara koppla av? Blir så less på mig själv.

Magen har stannat av helt. Den är inte hård, bara så nedrans långsam. Ursäkta om jag säger det, men man känner sig skitnödig i flera timmar innan man verkligen lyckas prestera något.

Har blivit tjock. Jag har inte en söt liten gravidkula utan ser mer ut som en tunna. Midjan har försvunnit och magen är degig. Jag vill ha en kula på magen – NU. Ja, jag vet att jag är en otålig person. Har än så länge gått upp 3,5 kg sedan positivt graviditetstest.

Idag var chefen tillbaka och jag kunde äntligen beställa större jobbyxor. Har inte fått igen de jag har nu. Varit tvungen att låna andras större storlekar. Hon beställde mammabyxor på en gång. Känns konstigt att jag ska ha ett par mammabyxor på mig.

Och tuttarna de bara växer och växer. Köpte ju nya bh:ar för några veckor sedan, men har redan växt ur dessa. Jag var nog dum som inte köpte större på en gång. Idag var jag tvungen att köpa ny igen då brösten började hoppa ur de jag hade. Det blev nu en D-kupa! Från B till D. Hur stora ska de bli egentligen? Hittade inte heller någon i rätt storlek på vanliga underklädesavdelningen utan fick köpa en amnings-bh på mammaavdelningen. Kanske hade jag hittat någon i rätt storlek om jag letat länge, men orkade inte, det var en sådan himla röra i butiken.

Vecka 13 (12+4)

 

Tänkte bara skriva ner mina mest märkbara symtom denna vecka så att jag kommer ihåg. Migrän/kraftig huvudvärk till och från. Nästäppa, jättesvårt att somna om när jag vaknar och går upp på toa på nätterna på grund av detta. Kissnödig hela tiden. Eftermiddagströtthet. Imorse vaknade jag och snöt ut näsblod, mindre trevligt. Hunger, hela tiden. Känns som att jag skulle kunna äta hur mycket som helst, men orkar ändå inte få ner så mycket. Inte sugen på något, måste bara fylla magen fort känns det som. Ganska kraftig växtvärk till och från.

Haft en mysig heldag inne i stora staden med en tjejkompis idag. Lunch, shopping, fika och mer fika. Nu ligger jag hemma i soffan och längtar efter mannen som är på jobbresa.

KUB-ultraljudet vecka 13 (12+2)

Idag var det äntligen dags för KUB. Det kändes som det skulle gå bra, men man vet aldrig så lite nervositet fanns. Resultatet blev över förväntan. Sannolikhet för kromosomavvikelser var 1:1835 vilket är mycket lågt. Mini såg perfekt ut. Vi såg armar, händer, ben, fötter och en söt liten profil. Dessutom sprattlade h*n och sträckte på sig, så gulligt. Moderkakan låg i framvägg.

Känner mig faktiskt lugnare nu. Men det är så svårt att förstå att den där lilla krabaten ligger i min mage. Mannen tycker det börjar kännas mer verkligt nu. Så härligt att se hur glad han blir av allt det här. Är så lycklig att vi äntligen får uppleva detta.

Två små bilder fick vi. Tyvärr envisades Mini med att ha handen vid ansiktet (kanske h*n suger på tummen?) så profilen syns inte så bra.