Surkärringen och testaren

Känner mig så irriterad för minsta lilla. Ringde till och med störningsjouren för första gången i mitt liv härom kvällen. Grannen spelade hög musik och vid 23.30 när vi skulle sova orkade jag inte höra skiten längre utan ringde och klagade. Det var ingen granne jag kände och jag går inte och knackar dörr mitt i natten hos främlingar. H blev störd också vaknade om och om igen. Jag känner mig irriterad och negativ på det mesta just nu. Och så det här j*vla vädret. Sol och 30 grader varmt varje dag. Har vi tur får vi någon åskskur som drar förbi i några minuter. Orkar inte med värmen. Jag kokar inifrån också. Nätterna är hemska. Jag sover knappt något alls. Vaknar ungefär en gång i timmen om jag nu lyckas somna, ofta ligger jag vaken i flera timmar innan jag somnar om igen. Och så har jag blivit täppt i näsan också. Som grädden på moset liksom. Vet att jag är fruktansvärt negativ nu, men jag orkar inte vara något annat.

H verkar ha kommit in i en ny fas. Han testar oss till max hela tiden. Slåss, sparkar och spottar på oss och bara garvar när vi ber honom sluta. Hur mycket kan man jäklas innan det får konsekvenser? Han säger i alla fall ”felatt” (=förlåt) efter ett tag. Som ni förstår går det här inte ihop med mitt tillstånd just nu. Jag har inget tålamod alls.

Som tur är så är det mycket roligt som händer med honom också. Han pratar massvis. Nya ord och små meningar dyker upp hela tiden. Man blir fantastiskt imponerad varje dag. Vår äskade lilla unge. Han är helt tokig i tv-program med sång och musik som t ex Allsång på Skansen, Lotta på Liseberg och Sommarkrysset. Han dansar som en galning, så söt.

Annonser

BM-besök – sista gången??

Jag hoppas att det är sista gången vi var där idag, även om jag inte tror det. Om jag ska vara ärlig är jag så less nu. Att ha så ont överallt är extremt tröttsamt. Jag är så svullen i händer och fötter att det knakar i lederna och spänner och drar när jag böjer fingrarna om ens bara för att ta tag i nåt. Det gör även skitont i bäckenet så fort jag rör mig minsta lilla. Helst ska jag bara sitta still, då är det bäst. Men det är inte så himla lätt att bara sitta här. Tiden går så sakta då och min familj behöver mig också. Så kom ut nu snälla tjejen, vi längtar efter att ha dig på utsidan nu.

Idag var min ordinarie barnmorska tillbaka från semestern. Mitt blodtryck var fortfarande aningen högre än det varit, nu 130/75, och i och med det måste jag dit nästa vecka igen på kontroll ifall hon inte kommit ut ännu. Hb hade gått upp till 116 så nu slipper jag tvinga i mig den hemska blutsaften som förstör magen, men har ändå tänkt att jag ska försöka få i mig det som är kvar i flaskan. SF-måttet var nu 35 cm, hade bara ökat 1 cm sedan sist. Hjärtslagen lät bra och hon reagerade som hon skulle med ökad puls när BM puttade på hennes rumpa. Huvudet hade nu fixerat sig, men var en liten aning ruckbart. Tyckte att jag kände i fredags kväll att hon trängde sig neråt och det verkade ju stämma. Mina förvärkar gör mer och mer ont för varje dag, vilket kan vara ett tecken till att det närmar sig, hoppas! Två veckor kvar idag till beräknat datum i alla fall.

Dags för middag nu. Lite våfflor, har lite smet kvar sedan frukosten.

Wohooo – ensiffrigt!

Idag är det endast 9 dagar kvar. Låter ju galet lite.

Ikväll ska vi kanske på 50-årskalas. Det ska bli spännande att se vad jag kommer i för kläder. Tror jag växt ur de två mammaklänningar jag har. Och eftersom vi blev inbjudna för bara några dagar sedan så tänker jag inte ge mig ut och shoppa något för bara en kväll.

MVC och Förlossningsmottagningen igår

Igår var det dags för BM igen. Min ordinarie var sjuk så vi fick gå till en annan. Det är nog fjärde BM vi träffar under den här graviditeten. Det var framför allt blodtrycket som skulle kollas men jag tog även upp min oro gällande migränen. Blodtrycket var okej, 120/85, fortfarande högre än jag haft tidigare. Minis huvud var idag inte fixerat längre utan ruckbart, tydligen glider han lite upp och ner där inne.

Angående migränen som jag är lite orolig för ska knäcka mig om den kommer i samband med att värkarna börjar så tyckte BM att vi skulle åka in till läkaren på Förlossningsmottagningen för att få något ordinerat. Utifall det skulle bli så. Hon trodde inte att det var så stor risk att det händer samtidigt, utan att kroppen ordnar till själv så att man bara har en smärta åt gången, men för att jag skulle känna mig lugnare fick vi alltså åka vidare till BB Stockholm. Väl där så tyckte läkaren att det var jättekonstigt att jag inte fått någon medicinering över huvudtaget under hela graviditeten när jag haft det så besvärligt. Både Citodon och Imigran är godkända att ta under graviditet. Enligt henne är det inte alls som läkaren på BVC sa att det bara är Imigran man får ta om man tidigare använt sig av den. Hon tyckte han behövde gå på kurs för att uppdatera sig lite. Vem ska man tro på undrar jag? Och om det läkaren på förlossningen säger stämmer så har jag ju varit sjukskriven i onödan. Men men, för sent att grubbla över det nu.

Nu ska jag nog gå och lägga mig igen och bara lata mig en stund. Natten till igår sov jag ingenting på grund av ännu ett migränanfall. Sedan sov jag på förmiddagen igår istället. Har ändå lyckats sova hyfsat inatt men var tvungen att gå upp vid halv sju och äta frukost då jag kände mig helt utsvulten (trots att jag avslutade kvällen med två semlor igår). Är så himla hungrig hela tiden nu.