Surkärringen och testaren

Känner mig så irriterad för minsta lilla. Ringde till och med störningsjouren för första gången i mitt liv härom kvällen. Grannen spelade hög musik och vid 23.30 när vi skulle sova orkade jag inte höra skiten längre utan ringde och klagade. Det var ingen granne jag kände och jag går inte och knackar dörr mitt i natten hos främlingar. H blev störd också vaknade om och om igen. Jag känner mig irriterad och negativ på det mesta just nu. Och så det här j*vla vädret. Sol och 30 grader varmt varje dag. Har vi tur får vi någon åskskur som drar förbi i några minuter. Orkar inte med värmen. Jag kokar inifrån också. Nätterna är hemska. Jag sover knappt något alls. Vaknar ungefär en gång i timmen om jag nu lyckas somna, ofta ligger jag vaken i flera timmar innan jag somnar om igen. Och så har jag blivit täppt i näsan också. Som grädden på moset liksom. Vet att jag är fruktansvärt negativ nu, men jag orkar inte vara något annat.

H verkar ha kommit in i en ny fas. Han testar oss till max hela tiden. Slåss, sparkar och spottar på oss och bara garvar när vi ber honom sluta. Hur mycket kan man jäklas innan det får konsekvenser? Han säger i alla fall ”felatt” (=förlåt) efter ett tag. Som ni förstår går det här inte ihop med mitt tillstånd just nu. Jag har inget tålamod alls.

Som tur är så är det mycket roligt som händer med honom också. Han pratar massvis. Nya ord och små meningar dyker upp hela tiden. Man blir fantastiskt imponerad varje dag. Vår äskade lilla unge. Han är helt tokig i tv-program med sång och musik som t ex Allsång på Skansen, Lotta på Liseberg och Sommarkrysset. Han dansar som en galning, så söt.

BM-besök – sista gången??

Jag hoppas att det är sista gången vi var där idag, även om jag inte tror det. Om jag ska vara ärlig är jag så less nu. Att ha så ont överallt är extremt tröttsamt. Jag är så svullen i händer och fötter att det knakar i lederna och spänner och drar när jag böjer fingrarna om ens bara för att ta tag i nåt. Det gör även skitont i bäckenet så fort jag rör mig minsta lilla. Helst ska jag bara sitta still, då är det bäst. Men det är inte så himla lätt att bara sitta här. Tiden går så sakta då och min familj behöver mig också. Så kom ut nu snälla tjejen, vi längtar efter att ha dig på utsidan nu.

Idag var min ordinarie barnmorska tillbaka från semestern. Mitt blodtryck var fortfarande aningen högre än det varit, nu 130/75, och i och med det måste jag dit nästa vecka igen på kontroll ifall hon inte kommit ut ännu. Hb hade gått upp till 116 så nu slipper jag tvinga i mig den hemska blutsaften som förstör magen, men har ändå tänkt att jag ska försöka få i mig det som är kvar i flaskan. SF-måttet var nu 35 cm, hade bara ökat 1 cm sedan sist. Hjärtslagen lät bra och hon reagerade som hon skulle med ökad puls när BM puttade på hennes rumpa. Huvudet hade nu fixerat sig, men var en liten aning ruckbart. Tyckte att jag kände i fredags kväll att hon trängde sig neråt och det verkade ju stämma. Mina förvärkar gör mer och mer ont för varje dag, vilket kan vara ett tecken till att det närmar sig, hoppas! Två veckor kvar idag till beräknat datum i alla fall.

Dags för middag nu. Lite våfflor, har lite smet kvar sedan frukosten.

Fortsättning följer…

Vår lilla kille har full kontroll på det här med kisset, både dag- och nattetid. Men det här med bajset får vi fortfarande inte till. Det är jätteläskigt, men nu går det tydligen an att göra det i byxorna. Alltså har vi fått backa lite och återgå till naket här hemma för att helt enkelt lära honom att bli tvungen att gå på toaletten. Och då blir vi ju ganska isolerade här hemma då man inte kan åka vart som helst med en spritt språngande naken unge som springer och håller sig för ändan och skriker bajs titt som tätt. Det är ruskigt varmt ute just nu, runt 27 grader i skuggan. Jag orkar inte göra något. Trist att vara inne när det är så fint väder.

I tisdags skadade mannen vaden. Bara sådär, några steg i en liten uppförsbacke så var muskelbristningen ett faktum. Inte så bra tajming med två föräldrar som inte orkar röra sig. Jag kände mig färdig att få ett riktigt psykbryt när det hände, men nu verkar det som han repar sig hyfsat bra i alla fall.

Jag tror att min lilla bebis håller på att fixera sig nu. Det ilar, hugger och tynger neråt i bäckenet ungefär i höjd med blygdbenet och det drar i ljumskarna. Ständigt och jämt stångar hon min urinblåsa så det känns som att jag bara är någon millimeter från att kissa på mig.

Nu idag en stund efter lunch började jag må riktigt illa och har varit tvungen att ligga ner och vila. Magknip har jag också och det känns som att jag skulle behöva skita, men det kommer inget, det bara kör i magen. Även om jag inte mår lika illa längre så känns det som om kräkan sitter och väntar högt upp i halsen. Urk.

Potträning dag 2-5

Det har vänt och går nu ganska bra med potträningen. Dag 2 var en katastrof och han kissade varenda gång i kläderna bara för att jäklas och testa oss. Men på eftermiddagen råkade han kissa på toaletten när pappa övertalade honom och sitta där och efter det vände det och han tyckte det var ganska roligt istället. Nu är han jätteduktig även om vi fortfarande påminner honom väldigt ofta, men oftast funkar det bäst när han får ta eget initiativ. Vi har nu haft två torra nätter på raken och även dagsvilorna har varit torra.

Den enda problemet är bajset. Han vågar helt enkelt inte bajsa. Verkar som han tror att det ska göra ont. Så nu går han och håller sig tills det helt enkelt trycker på så mycket att det kommer ut spontant (i kläderna) och då blir han panikslagen. Vi vet inte riktigt hur vi ska hjälpa honom med det här utan hoppas att det på något vis ska lösa sig så småningom. Han blir väldigt motsträvig och vill inte alls när vi försöker få honom att sitta en stund på toaletten och försöka. Vi har lockat och mutat och underhållit, men inget verkar i nuläget funka. Vi proppar hela tiden i honom katrinplommon, russin etc som är lösande så att han inte ska bli förstoppad. Han brukar be om salva för att han säger att det gör ont i rumpan, gissar att det är när det trycker på. Det som kommit ut spontant har varit helt normalt, inte hårt. Lider med honom, måste vara väldigt jobbigt att vara bajsnödig hela tiden och inte våga bajsa.

Tyvärr har han lärt sig att utnyttja det här med att gå på toaletten också. Han har ju förstått att kiss och bajs inte ska vara i sängen och säger därför att han är kissnödig så fort vi lägger honom. Och det är svårt att veta när det stämmer och inte. Ofta vill han bara ha en möjlighet att komma upp ur sängen och slippa sova. Vi försöker förklara att man inte får luras, men det struntar han blankt i. Så smart är han och vet precis hur han ska köra med sina föräldrar och få dem att bli tokiga.

BM

Igår var vi hos BM. Hela familjen var med. H fick lyssna på bebisens hjärtljud. BM förklarade för honom och han nickade förnuftigt precis som han verkligen förstod allt.

Bebis ligger fortfarande med huvudet nedåt, tyvärr fortfarande högt och rörligt. Blodtrycket hade gått upp lite men var fortfarande inom normalgränsen. När jag väntade H gick det också upp på slutet. Hb hade tyvärr gått ner massor, så där fick jag bakläxa och måste nu tanka kroppen med mycket järn. Både blutsaft och järntabletter. Jag har slarvat med järntabletterna sista veckorna så jag får väl skylla mig själv. Trodde bara inte det kunde gå ner så fort. När jag väntade H gick järnvärdet upp av sig själv på slutet.

Jag har säkert sagt det förut men jag är så himla less på detta nu. Bebis får gärna komma när som helst nu. Är framför allt less på mitt onda bäcken och onda, svullna händer och fötter. Jag kan inte ens gå några meter utan att få skitont. Kom ut nu lilla bebis, snälla.

Potträning dag 1

Herregud vilken dag. Vi har efter denna dag bestämt redan nu innan hon ens är född att vi ska potträna dottern innan två års ålder. Att potträna världens envisaste unge med tvåårstrots är värre än vi kunnat tänka oss. Han har ju gått en hel del på pottan här hemma senaste halvåret på kvällarna och då har det för det mesta gått riktigt bra.

Idag deklarerade han redan på morgonen att den där pottan/toaletten tänkte han minsann inte sitta på. Det var roligt att slänga alla kvarvarande blöjor men sedan var det roliga slut. Han har i stort sett vägrat sitta på pottan mer än några sekunder åt gången. Med lite mutor har han några få gånger suttit så pass länge att han hunnit kissa. Vi har fyra kissträffar i pottan och säkert tio träffar på golvet eller på soffans fotpall. En bajsolycka på balkongens trall. De flesta kissolyckor han nog skett för att testa oss. Varje gång han blivit arg har han tittat på oss och kissat på golvet. Han letar verkligen efter vår reaktion, ibland så uppenbart att det är svårt att hålla sig för skratt. Det gäller att lägga band på sig också och inte bli förbannad. För när man märker att han gör det med flit om och om igen är det inte helt lätt.

Det mest positiva har nog varit att vi klarade lunchvilan utan olyckor. Att det känns som en tung dag beror nog mycket på våra förändringar. Eftersom vi vet att han har ganska bra kontroll på sin kropp sedan tidigare så hade vi nog förväntat oss att det skulle gå ganska bra på en gång. Vi hade inte förväntat oss detta trotsiga och envisa motstånd.

Men, imorgon är en ny dag och då är det dags att dels sätta på honom kläder (idag var nakendagen) och sedan även göra en liten kort utflykt ute. Vi inbillar oss att han kanske inte tycker det är lika roligt att bli blöt i kläderna och kämpa för att få av sig dessa varje gång han kissar för att jäklas. Vi får se hur det går.

Ont i fötter och händer

Är det normalt att det gör ont när man börjar samla på sig vätska i kroppen? Mina händer gör ont, ont när jag böjer fingrarna. Det känns stramt. Händerna ser inte så svullna ut, men jag kan ju inte ha ringar längre så det är väl ett tecken. Fötterna är fortsatt svullna. Svullna redan på morgonen när jag vaknar, men fyller på sig mer under dagen. På eftermiddagen liksom dallrar det på fotryggen när man sätter ner foten. Och jag får så fruktansvärt ont i fötterna när jag går eller bara står en kort stund.

Är så tacksam att mannen fick sin semester flyttad och är hemma med mig den här sista månaden innan bebis kommer. Hur skulle det annars gått? Jag pallar inte ens med att ta hand om sonen när jag är ensam. Oftast ringer jag min mamma varje gång mannen är på jobbresa. Hon är fantastisk och ställer alltid upp. Men det är jobbigt att alltid be om hjälp.

Imorgonkväll kommer mannen hem från sin sista jobbresa innan semestern. Åh vad jag längtar. Inatt var jag tvungen att ta hand om H i alla fall halva natten för att mannen skulle få sova när han skulle jobba. Kände mig helt knäckt när jag inte fick min sömn och grät till och med en skvätt i smyg. Mannen sköter i stort sett allt här hemma, hushåll, H, nätterna, ja allt. Och när jag sedan måste ta en halv natt så bölar jag. Tur att ingen vet hur man beter sig.

”Ho hatt bebis!”

Vår älskade unge har blivit så himla bra på att snacka på sistone. Han säger efter allt och ut kommer en massa nya ord hela tiden. Sedan någon vecka tillbaka kan han säga god natt (ho hatt) och ikväll när jag nattade honom klappade han mig fint på magen och sa ”ho hatt bebis”. Fina lilla människa. Mamman höll på att börja gråta såklart.

Och så har vi idag blivit med syskonvagn. Vi chansade och åkte förbi butiken idag när vi ändå var i stan. Och där stod den, kartongen med vår vagn i hade precis anlänt. Självklart fick vi hjälp på en gång med att sätta ihop den och så fick vi lite genomgång på hur allt funkade. De är så otroligt bra på Babyland. Kan varmt rekommenderas. Nu för tiden köper vi nästan allt därifrån. De har både fysisk butik i stan och superbra internetbutik. Alltid snabb leverans och fantastisk kundservice/support samt trevlig personal i butiken. Vi beställde vår syskonvagn i februari och den skickades exakt den dagen vi önskat (igår) och kom fram idag till butik. Vi fick välja om vi ville ha den levererad hem eller till butiken, men vi tog till butiken för att slippa montera ihop den själva.

H klättrade glatt upp och provsatt vagnen vilket sällan händer frivilligt. Vi tog en kort promenad här ute på gården och sedan ville han inte går ur vagnen när vi kom hem. Helt klart succé. Han brukar aldrig sitta frivilligt i en stillastående vagn. Vi får se om han tycker att det är lika kul när han ska dela på vagnen med lillasyster.

Förlossningsväskan och förvärkar

Det har varit sköna soliga dagar sista dagarna.

Jag har skitont i bäckenet så fort jag rör mig för att inte tala om på natten. Jag är liksom öm framtill från blygdbenet strålande mot in- och framsidan av låren och även bak vid svanskotan strålande ut mot en eller båda skinkorna. Det tar ett tag att få igång kroppen när man suttit eller legat ner.

Jag har också ganska onda förvärkar sedan många veckor tillbaka, de är nu ännu lite ondare och kraftfullare men fortfarande väldigt oregelbundna. Kan ibland komma var tionde minut och ibland endast några enstaka utspridda över dagen.

Förra graviditeten hade jag full kontroll på alla förberedelser i god tid, den här gången har jag inte haft ork. Visserligen har jag köpt allt som behöver köpas, men nu har mannen börjat påtala att vi kanske ska packa förlossningsväskan ifall att. Jag tycker det känns som att tiden går så långsamt och att vi har all tid i världen, men gissar att han har rätt. Om tre dagar går han på semester och sedan lär väl tiden rulla på snabbt misstänker jag. Så nu har jag i alla fall skrivit på en lapp vad vi ska packa ner och börjat lägga ner några enstaka saker.

Vi tror att H börjar förstå mer och mer att vi ska få hem en liten bebis snart. Han pratar mycket om bebisar och till och med hans leksaker i små storlekar har blivit bebisar. Om några dagar ska vi göra om i vårt sovrum. Vi ska få en till resårbotten och bäddmadrass av min syster och så ska vi sälja vår sänggavel och ställa madrasserna direkt på golvet och ha tre madrasser på raken så att det blir en jättestor säng utan fallrisk för varken H eller bebisen. Det blir förmodligen inte så snyggt, men väldigt praktiskt. Vi misstänker att hela familjen kommer sova i samma säng ganska ofta. Inatt kom H in till oss för första gången. Tidigare har han ropat så vi har fått komma och hämta honom alternativt lägga oss hos honom, men nu kom han gående själv, gulliga ungen.

Denna vecka ska också syskonvagnen komma. Den skickades till butiken igårmorse så den bör komma fram den här veckan så att vi kan hämta den.

I helgen som kommer ska min mamma vara barnvakt lördag-söndag och maken och jag ska sova på hotell inne i stan och fira vår bröllopsdag med lite egentid. Ska bli mysigt.

Nästa vecka händer stora saker. H ska sluta med blöjor. I början av veckan, troligen måndag, åker blöjorna i soppåsen för att sedan åka vidare med sopbilen (som är väldigt viktigt att inte glömma att nämna) och H ska börja gå på pottan eller toaletten. Ska bli spännande att se hur han tar det. Han vill ju vara utan blöja oftare och oftare, så nu är det bara köra.