Nu är det ju mars

Då ska väl vabruari vara över? Har inge roligt att skriva om just nu. Hela helgen har vi isolerat oss. Så himla trist. Man längtar mycket till helgerna nu när det är jobb och dagis och vi vill verkligen inte ligga instängda och sjuka här hemma då. Mannen känner sig fortfarande inte bra efter influensan men vi börjar misstänka att det är pollenallergin som har börjat ta vid. Han brukar bli fruktansvärt trött, hängig och tungandad av det. Jag är inte bra i min mage ännu. Igår åt jag inget alls på hela dagen, då stannade det upp. Sedan åt jag en macka på kvällen då jag faktiskt var hungrig för första gången sedan i tisdags. Men idag vaknade jag med illamående och halvlös mage. H:s förkylning har börjat låta värre under helgen och nu på morgonen så hostade han riktigt skrällande.

Tycker det här med VAB är svårt. Hur vet man när man kan lämna på dagis och inte. H är ofta mycket hostigare och slemmigare på kvällar, nätter och morgnar men mår oftast prima sedan under dagen. Jättesvårt då att veta när vi ska ha honom hemma och inte. Hittills har vi varit ganska generösa men kanske lite i onödan. Oftast piggnar han ju som sagt till och mår kanon under dagen och då kanske han varit hemma i onödan. Känns som vi kommer vara hemma jämt om vi gör som nu samtidigt som man känner sig så taskig när man lämnar honom när man vet att han hostat och snuvat natten igenom. Kanske lär man sig efter tag. Hur gör ni? Ni får gärna dela med er.

Det blev i alla fall VAB för oss idag. Hade tänkt lämna H på dagis så att jag kunde va hemma i lugn och ro, men nu blev det ju inte så.

På tal om annat så upptäckte vi en ny tand på H häromdagen. Så nu har han fyra tänder i överkäken och tre där nere. Misstänker att även den fjärde är på väg i underkäken. Något mindre trevligt han börjat med är att köra ner fingrarna i halsen så att han ulkar och ibland kräks. Vet inte om det är en uppmärksamhetsgrej eller bara det att han kan. Oftast hinner man stoppa det men i lördags hann jag inte och både han, jag och golvet blev fullt av kräk. Han såg helt oberörd ut och skrattade bara och ville leka vidare. Har kompisar vars söner också gjorde så i någon period när de var små, så kanske är det normalt, men konstigt verkar det i alla fall.

Nu ligger han här i bredvid mig och snusar med sin täppta näsa. Själv sitter jag och dricker Proviva blåbärssoppa och funderar på om jag ska våga äta något idag. Kanske bäst att låta bli.

Idag har mannen börjat jobba igen och imorgon åker han bort på sin första jobbresa. Då börjar den riktiga vardagen.

Nu vaknar mitt hjärta. Ha en bra dag.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s