Galen och vågad shopping

Idag hade Babylands butik inne i stan 20-årsjubileum vilket betydde 20% rabatt på ALLT. Trots att det känns tidigt så bestämde vi oss för att handla det vi visste att vi ville ha. Så vi åkte in tidigt och ställde oss som tredje/fjärde personer i kö som värsta shoppinggalningarna en timme före öppning. När vi blev insläppta slet jag snabbt åt mig bärselen jag provat ut dagen innan och sedan beställde vi syskonvagnen vi tittat på. Eftersom vagnen bara är beställd och inte betald ännu, är det bara att avbeställa om något inte skulle gå bra med graviditeten. Vi valde att ta leverans en månad före BF. Inte ens handpenning behövde vi betala. Det blev en galet lång kö in till butiken och när vi gick därifrån en timme efter öppning var kön fortfarande oändlig. Vi kände oss nöjda med att ha gått dit i tid och hittat det vi skulle ha. Även om det känns lite läskigt att handla redan nu. Men när jag väntade H handlade vi hans vagn redan när jag var i vecka 16 då en babybutik gick i konkurs och sålde ut allting billigt. Så vi hoppas även denna graviditet slutar bra, trots tidig shopping.

Förutom det så har jag åkt på en förkylning som håller på att flytta sig neråt i luftvägarna. Var tvungen att sätta in tunga artilleriet med mediciner idag, så hoppas att jag får sova något inatt.

Jag har också börjat känna mer och mer från magen. Små rörelser eller vad man ska kalla det. Någonting är det i alla fall, även om man inte kan kalla det sparkar ännu. Så häftigt.

Och H är så gullig. Han har lärt sig säga buss och säger det gärna hela tiden. Och lyckan när vi verkligen får syn på en buss är enorm. Han har också snappat upp att man kan säga bye-bye istället för hejdå (som han inte kan säga). Så när någon går härifrån eller vi går från någon ropar han bye-bye och vinkar. Så himla roligt att det äntligen har kommit ett par nya ord.

Trötthet

Det här med bloggandet går inte så bra just nu. Är inte vaken så pass länge på vardagarna att det finns tid att blogga. Och på helgerna är det fullt upp och jag vill passa på av att njuta av familjen när jag inte är lika trött som jag är vardagkvällar. Även nu är jag sjukt trött, så kanske blir inte detta världens bäst skrivna inlägg.

Tiden rullar såklart på SAKTA och på tisdag går jag in i vecka 17. På torsdag ska vi till barnmorskan och förhoppningsvis få höra Räkans hjärtljud. Annars blir det kris och panik.

För övrigt har jag såklart strul med Försäkringskassan. Intyget som jag fick för att slippa karensdagen fungerar inte. Min handläggare tycker att läkaren skrivit fel slags intyg. I själva verket har läkaren heltidssjukskrivit mig från i februari och hela graviditeten ut. Min handledare ringde (kors i taket) upp mig och frågade varför jag ansökt om att slippa karensdagen när jag var sjukskriven på heltid. Alltså fick jag i uppgift att ringa min läkare och be honom skriva rätt typ av intyg. När jag pratade med honom blev han väldigt irriterad och menade på att det där var det intyget han alltid skrev i syfte att slippa karensdagen, och eftersom det alltid blivit godkänt förut så tänkte han minsann inte skriva något nytt denna gång. Ringde alltså tillbaka till min handläggare som inte orkade ringa upp och prata personligen med läkaren utan har nu skickat ett brev till honom som han har x antal veckor på sig att besvara. Om han svarat till belåtenhet i brevet ska Försäkringskassan sedan tänka i upp till 30 dagar om det blir godkänt eller inte. Så nu hoppas vi att läkaren besvarar brevet och dessutom gör det på rätt sätt enligt handläggaren. Jag står mittemellan deras jäkla tjafs sinsemellan. Otroligt att man ska behöva kämpa så mycket för att få jobba. Förmodligen hade det varit enklare för mig att bara bli sjukskriven helt och hållet. Man kan ju få migrän för mindre……

Förutom tröttheten och en bröstrygg som fortfarande gör ont så mår jag fint. Brösten är också fruktansvärt ömma vissa dagar. Annars är det inte lätt att förstå att man är gravid.

Vi har haft en jättemysig helg. H:s kusin och sysslingar har varit här och övernattat och H har då haft lekkompisar på cirka tre och fyra år. Tror han har haft roligare än på länge. Vi vuxna har också haft det mysigt. Gjorde galet goa hamburgare igår med hembakt hamburgerbröd. Väldigt lyckat blev det.

Imorse var jag på Bamse-gympa med H och på eftermiddagen åkte jag inte till stan och fikade med två tjejer som är en del av den IVF-gruppen jag träffat då och då genom åren ända sedan vi höll på med IVF för att få H. Så glad att jag tog mig mod att träffa dessa tjejer som jag då aldrig hade träffat. Så himla skönt att prata med personer som gått igenom samma som en själv och som förstår, på riktigt.

Just nu vill jag bara att klockan ska ticka fort så att jag får gå och lägga mig med H. Sov gott!

VUL vecka 6+3……..

Var på VUL imorse och fick tyvärr inga positiva nyheter. Först såg där alldeles svart ut, ett stort svart hål. Men efter lite letande hittades en liten räka där i alla fall. Tyvärr var den alldeles för liten. Idag är det vecka 6+3 och räkan motsvarande endast vecka 5. Den mätte 4,5-5 mm istället för 7 som den skulle vara. Men hjärtat pickade på för fullt och hinnsäcken var tillräckligt stor. Man säg även gulkroppen som man skulle.

Så nu är vi tyvärr lika ovetande som förut. Det är inte så stora chanser att det här ska sluta på ett bra sätt. Antingen slutar lilla räkan att växa där inne och hjärtat slutar också att slå. Eller så finns en liten minimal chans att den kan återhämta sig och växa ikapp. Men det är inte så jättevanligt. Så nu får vi leva i två och en halv veckas ovisshet, till nästa VUL. Om inte räkan stöts bort och kommer ut innan dess.

Jävla skit. Var beredd på det, men det känns ju inte bättre för det. Nu ska vi ägna jullovet åt att njuta av varandra och det vi har här och nu och förtränga det tråkiga så mycket det går. Tyvärr jobbar mannen så det är bara H och jag. Mannen fick inte ledigt så att han kunde va med på ultraljudet och vi kommer inte att se varann på nästan en vecka. Känns tungt.

Nu blir det fredagsmys. Vi firar jullovet (som börjar idag) med ostbågar. Trevlig helg!

Det går bra nu!

Äntligen massor av positiv energi.

I helgen har jag varit på jobbkonferens i Aten. Antibiotikan jag fick innan avfärd hjälpte verkligen och jag har mått väldigt bra. Resan var verkligen bra planerad och organiserad och det har varit supertrevligt. Vi har haft sol och värme, ätit god mat, strosat runt, upplevt en ny stad, umgåtts med trevliga kollegor, varit på en väldigt givande föreläsning, bott på ett bra hotell med fantastisk utsikt, ätit hotellfrukost, shoppat lite. Flygresan dit och hem har fungerat bra. Mannen och sonen hämtade mig på Arlanda med en ros och de blev jätteglada att se mig, H såg så nöjd och lycklig ut. Jag har såklart längtat massvis och tänkt på dem minst varje minut. Men måste erkänna också att det var skönt att få komma iväg lite, få lite paus ifrån vardagen. Har känt mig så mycket lugnare inombords denna gång jämfört med förra årets konferensresa till Istanbul.

En riktigt härlig söndag

Idag vaknade vi till blå himmel och strålande sol. Henning sov dessutom en timme längre än i vanliga fall, så sovmorgon till klockan 06:45. Vi bestämde oss för att börja dagen utomhus. Efter frukost och dusch så packade vi och åkte ut till ett naturreservat och bara njöt. Grillad chorizo med hemmagjorda korvbröd blev det till lunch. Efter maten drack vi en kopp kaffe i solen och H somnade i vagnen. Mannen somnade så småningom också och jag satt och njöt av sjön, värmen och solen. Sådana här dagar gör så gott för själen.

LMA_2671.jpg

 

Helgen, loppis och sova i sitt eget rum

Mannen åkte i torsdags och vi har saknat honom massvis. Men som tur är har dagarna ändå gått snabbt och allt har gått bra. Inga sjukdomar eller tandsprickningar denna gång, vilket ju gärna inträffar när H och jag är hemma själva.

I fredags efter jobbet var vi hemma hos min kompis och åt middag. H hade världens sämsta bordsskick och mer än halva hans portion låg på golvet, men han kompenserade det med att dammsuga efter maten.  Senare på kvällen när han blev trött åkte vi hem hit och han fick lägga sig och vi fortsatte umgås.

På lördag åkte vi dit min mamma bor för där var det ”Fest i byn-dagen” och det var loppis bland annat. Mamma hade med kort varsel anmält henne själv, syrran och mig att sälja på loppisen. För tredje gången nu försökte jag sälja (eller nästan ge bort) H:s gamla barnkläder. Även den här gången gick det trögt trots att jag hade prissatt nästan allt till 5 kr per plagg. Blev kanske av med en fjärdedel och den här gången gick vi i alla fall inte med minus, men inte någon vinst att hurra för heller. Det bästa hade varit att bli av med det bara. Men nu får det bli bortskänkes till något välgörande ändamål istället. H hängde med moster och hennes pojkvän under tiden vi var på loppisen. Han hade skrattat hela tiden förutom när han sov middag i två och en halv timme. Efter loppisen stannade vi hemma hos mamma och åt middag där. Mamma och jag passade på att äta räkor som jag aldrig äter annars när jag är hemma då mannen är mycket allergisk. Det var så gott!

Idag började H dagen med en sovmorgon ändå till kvart i åtta. Sedan bakade vi tillsammans. Eller egentligen gjorde han tvärtemot allt jag visade att han skulle göra och det var mjöl i hela köket, men någonting blev det och gott också. Han tycker det är kul att få vara med även om han har lite problem att följa instruktioner 😉 Sedan har vi varit ute och lekt här hemma på gården. H har fått en liten beundrarinna som heter Juno efter sig. Tror hon kanske är något år äldre än honom och hon kommer ofta utspringande och följer efter oss när vi är ute. Idag luktade hon och H på blommor tillsammans.

Och just nu sover H för första gången middag i sin egen säng i sitt eget rum. Det tog nästan en timme att få honom att förstå att han faktiskt skulle sova där och inte leka. Men till sist somnade han (när jag lade mig bredvid tätt intill) och nu har han sovit i en timme och gör det fortfarande. Vi har inte tänkt att han ska börja sova där ännu på nätterna. Men att han ska börja vänja sig att sova där på dagarna och någon gång i en avlägsen framtid även på nätterna.

Alldeles snart när H vaknat och ätit mellis ska vi åka och hämta hem pappan i familjen. Vi längtar! Så fort telefonen har ringt i helgen har H ropat ”Pappa!!!”.

Härlig helg, mens, syskonförsök och ryggskott

I helgen har vi varit på ett fantastiskt bröllop. En i familjen som gifte sig och det var verkligen ett fint bröllop och en trevlig fest. Dessutom övernattade brudparet och många av bröllopsgästerna på hotellet som låg precis intill kyrkan och festlokalen. Jätteskönt var det att bara kunna gå några meter för att ”komma hem” efter festen och att dessutom få sova ostört och sedan vakna upp utsövd till en hotellfrukost/-brunch gjorde ju allting ännu bättre.

Det var första gången vi lämnade bort H över natten. Det var min syster som hade hand om honom. Det kändes lite jobbigt först, framför allt för att vi visste att de skulle åka och bada med honom. Min största skräck som jag drömt så många mardrömmar om är att han ska drunkna när han är med någon annan än mig, någon som inte har lika bra koll. Men syrran har tre barn själv som är ganska stora nu och som kan hjälpa till att ha koll och dessutom jobbar hon som förskolelärare och är van att ha koll på många barn, så vem skulle jag kunna lita bättre på? Men det är svårt. Jag får massor av katastroftankar och mycket ångest. Tänk om?! Det gick i alla fall bra och vi fick många lugnande MMS under dagen.

Och som ett brev på posten så kom mensen igår på bröllopsdagens morgon. När jag räknar efter så stämmer det ganska bra med när den borde komma och jag tyckte jag kände av en ägglossning för ett par veckor sedan. Så jag kände mig ganska glad om jag ska vara ärlig. Trots att den senare på kvällen ledde till en stunds migrän och att den förstörde vårt hotellrumsmys vi skulle ha när vi var helt själva. Den betyder ju också startskottet får vår planering inför syskonförsök. På tisdag ska vi träffa IVF-läkaren. Imorgon ska jag ta de där blodproverna jag skulle tagit för länge sedan, men inte kunde då jag blödde bort hela sommaren. Håll tummarna för att proverna ser bra ut.

Nu ska vi glutta på sista avsnittet av Our girl som gick på SVT för att tag sedan. Jag avslutade helgen med ett ryggskott idag, så nu blir det soffläge resten av kvällen.

Helgen och svar på blodprover

Vi hade en suberbra helg. I lördags var vi ute och plockade kantareller och fikade i skogen. Vi älskar att vara i skogen och H också. Men tyvärr verkar han inte så förtjust i bärstolen längre. Han vill gå själv vilket ju inte är så lätt när man är så liten att blåbärsriset når upp till bröstet. Vi hittade inte jättemycket kantareller, men det räckte i alla fall till fyra mackor. Mums! På kvällen kom min mamma och hälsade på och lekte med H. Jag bakade en fantastisk kladdkaka med kolasås i. H fick smaka lite vilket inte var så smart kan vi konstatera så här i efterhand. Han blev galet speedad på sockret och var helt omöjlig att söva. Stod och hoppade som en galning i sängen och skrek och pladdrade i högan sky.

På söndagmorgon bestämde sig H för att klockan sju var en lagom tid att starta dagen på, så när klockan var runt nio så var vi redan på plats ute i skogen igen. Den här gången satsade vi på blåbär. Det finns massvis av blåbär i år. Vi var ute i flera timmar och H älskar det. Han knatar runt och mumsar blåbär, letar pinnar, smakar på kottar, klättrar på stenar, tittar på spindlar och är bara allmänt nöjd. På vägen hem kämpade han men somnade till sist i bilen, precis innan vi var hemma. Det blev helt fel med sömnen den dagen. Vi tänkte att vi kunde lägga honom igen efter lunchen, men då vägrade han sova, så det blev en trött och gnällig kväll för H tyvärr. På eftermiddagen kom mannens syster med särbo hit på middag. Vi åt kantarellmackorna till förrätt, grillat till huvudrätt och kladdkaka till efterrätt.

Annars händer inte mycket. Försöker överleva de sista dagarna på jobbet innan semestern. Idag fick jag brev från gynekologen jag träffade i onsdags förra veckan. Jag gick dit på den tiden jag ändå hade bokat, även om jag just den dagen hade slutat blöda. Hon tog i alla fall ett Hb- och ferritinvärde och idag fick jag besked om att jag har anemi. Hb var lågt men inom referensintervallet, men ferritinvärdet var alldeles för lågt. Känns så skönt på något vis att få bekräftat att min enorma trötthet får en fysisk förklaring. Det var lite förvirrande när jag var in på gynakuten och där fick höra att mitt Hb hade gått upp från 125 (som jag hade innan jag började blöda) till 144 efter att ha blött rikligt i över en månad. Jag har verkligen undrat, speciellt förra veckan, hur det egentligen är fatt med mig när jag bara suttit rätt upp och ner och somnat framför datorn mitt i arbetet. Som tur är har ingen sett mig, men det har blivit många promenader i korridorerna för att inte somna igen.

Nu är bara frågan hur jag ska behandla det hela. Enligt läkaren som skickade provsvaret skulle jag bara köpa receptfria järntabletter och ta under en månads tid. Problemet är bara att jag nog har provat alla järntabletter som finns förr när jag var blodgivare och tyvärr får jag en väldigt jobbig biverkning av dem alla – nämligen diarréer som brukar vara så handikappande att jag har svårt att jobba då jag på stört kan bli tvungen att springa på toaletten om ingen olycka ska hända. Det här är lite svårt då jag sitter i en reception med patienter att ta emot. Funderar på om jag ska ta mig till vårdcentralen och be om sprutor istället. Tror att man kan få det om man har svårt för tabletterna.

En helg med barnfri maskerad

Som vanligt går tiden alldeles för fort på helgerna. I fredagskväll var jag själv på ICA MAXI och veckohandlade. Det var både skönt och tråkigt. Skönt att kunna gå i lugn och ro, men lite tråkigt att vara ensam. Jag är inte tjejen som gillar egentid. Har gärna sällskap för jämnan.

I lördags var vi på IKEA och inhandlade ett parasoll då det var 27 grader varmt och gassande sol redan på morgonen vid frukosten på balkongen. Som vanligt var det något som var trasigt och behövde bytas. Så är det nästan alltid när vi handlar något där. På lördagkvällen var min syster, hennes tre barn och hennes kille barnvakt till H hemma hos oss. Vi skulle på en maskerad hos mannens arbetskamrat. Natten mellan fredag och lördag hade H feber och sov jättedåligt, så vid åttatiden på lördagkvällen innan middagen ens var intagen satt vi och gäspade och längtade hem. Men det var trevligt och vi stannade i alla fall till runt 22:30. H hade som vanligt skött sig exemplariskt och somnat på ett par minuter.

Ändå sedan i fredags har han haft lite feber till och från och han är fruktansvärt gnällig och klängig. Han är också snorig och dreglar något kopiöst. Och hela händerna är inne i munnen. Kindtänderna håller på att bryta igenom, framför allt den nertill på hans högra sida. Förmodligen därför han mår som han gör just nu. Stackars liten. Imorgon får han vara hemma från förskolan så vi vet att febern inte kommer imorgon igen. Jobbigt för oss allihopa när det är som nu. Enda gången han är nöjd nu är när vi är utomhus. Han vill vara ute hela tiden.

Idag är vi lite sega men har ändå kämpat på här hemma. Ett skåp har borrats upp i badrummet. Det börjar ta sig. Bara badkar som saknas i badrummet nu. Vi fick även besök av svärmor och mannens systerson med fru, så det blev en riktigt mysig och spontan söndagstacobrunch här hemma. Systersonen berättade att de skulle bli föräldrar i december/januari vilket faktiskt var väldigt roligt att höra. Hon opererades för knappt ett år sedan för livmoderhalscancer och man visste inte om hon skulle kunna bli gravid eller inte. Tur det gick och hoppas verkligen att hela graviditeten går bra.

Har även tvättat, dammsugit, skurat och skrubbat toaletten idag. Jag tycker att det luktar gammalt piss på toaletten. Men nu har jag skrubbat och klorerat där så många gångar så jag börjar fundera på om det kanske sitter i golvmattan. För toaletten är i alla fall ren, det kan jag lova. Eller så sitter stanken i huvudet för att jag vet hur sviniga de som bodde här innan var.

Nu ska vi ägna resten av kvällen åt att bestämma oss för vilka tapeter vi ska ha. Håll tummarna för mig imorgon är ni snälla. Det är dags för mammografin/ultraljudet då och jag är mycket nervös.