Trots vid 21 månaders ålder

Det verkar inte gå över/vara en fas. Allt är fortfarande en fight. Så nu försöker vi acceptera att det kommer vara så under lång tid. Han har ju trots allt två extremt envisa föräldrar.

Och det är ju inte så lätt när en är liten att förstå att man inte kan gå naken till dagis; att man mår bättre om man inte ratar det mesta av maten; att man blir piggare och orkar leka mer om man sover på natten; att det kan vara lättare att bli förstådd om man bara visar vad man vill istället för att gallskrika i frustration innan man ens försökt; att det kliar mindre i rumpan om man tar bort bajsblöjan; att om man hjälps åt att ta medicinen morgon och kväll så slipper man bli fasthållen; att dagarna kan bli lite enklare om man inte säger nej till allt; till exempel…..
Skulle i alla fall tro att saker blir ganska mycket lättare när talet kommer igång. Såklart kommer han inte bli mindre envis eller mindre viljestark, men förmodligen mindre frustrerad.
Det här med talet går väldigt trögt. Han lär sig inte direkt att säga några nya ord. Däremot har han egna ljud och tecken för olika saker han vill. När han t ex vill ha vatten eller välling så sörplar han med munnen. När han pratar om bilar så brummar han. Mycket pekande ägnar vi oss åt också. Han har även sitt eget ”språk” där han kan berätta mycket och länge och man förstår ingenting. Men gulligt låter det i alla fall.
Imorse/natt tyckte H att klockan 02:30 var en lagom tid att gå upp. Tillslut fick pappa ta ut honom i vardagsrummet så att jag skulle få vila lite innan väckarklockan ringde. När jag gick upp hittade jag dem på soffan som ovan.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s