Aningen lugnare nu

Ringde imorse till Kvinnokliniken för att fråga om jag kunde få en tidigare tid för att ta nya cellprovet etc. Tyvärr fanns inga snabbare tider men hon förstod min oro och läste i mina provsvar och sa till mig att jag inte behöver oroa mig för att jag har cancer och jag har inte heller den svåra graden av cellförändringar. Det var helt underbart att höra. Självklart kan det ändå vara något som kan bli cancer, men nu finns chans att eventuellt åtgärda. Så nu kan jag i alla fall andas lite igen.

Och när vi ändå håller på och oroar oss så kan jag lika bra slå till med en mammografi också. Jag har undersökt brösten vid två tillfällen tidigare på grund av cystor så det är lite svårt att känna om några nya knölar dykt upp. Dessutom ökar ju risken för bröstcancer av alla östrogener jag tryckt i mig (i alla fall enligt vissa studier). Arbetskamraterna har också rått mig att hålla koll då de uppfattar det som att de ser bröstcancer oftare hos IVF-patienter (jag jobbar på en röntgenavdelning). Har ni funderat på det någon gång? Vad alla dessa hormoner man får i sig eventuellt kan ställa till med i framtiden. Jag har hela tiden tänkt att jag helt enkelt inte ska fundera eftersom jag inte har något val. Att välja ett liv utan barn finns inte. Men nu när det händer saker med kroppen och man får dödsångest så börjar man ändå fundera lite.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s