Alltid ska något grusa förhoppningarna…

Idag åkte vi till Falun igen. Ganska positiva denna gång då vi fått så bra resultat hittills med både slemhinnan och antalet ägg. Och dessutom kändes det ju lite som vår turdag. Först gick vi genom resultatet gällande kvalitén på embryon, spermier etc. Våra embryon är tydligen fantastiska och ovanligt bra. Dessutom hade de tydligen förväntat sig att vi skulle få ut fem-sex stycken. Istället fick vi ut 14 varav tio var mogna och alla dessa blev befruktade. Vi har redan nu fem (plus en från IVF 1) blastocyster i frysen och fyra som odlas vidare till imorgon och som kanske kommer frysas ner om det håller tillräckligt bra kvalitét. So far so good.

Sedan var det dags att hoppa upp i gynstolen och när vi kollar slemhinnan så säger han först att den är 6 mm. Jag höll på och bryta ihop vilket han nog uppfattade och mätte ytterligare några gånger och fick den till 8 mm som bäst. F*ns h*lv*t*s kropp. Luften gick ur helt och jag gick nog därifrån med axlarna ungefär en decimeter längre ner än när vi gick in. I alla fall så rekommenderade han oss att göra ”rispningen” nästa gång om inte denna gång skulle lyckas (ingreppet jag skrev om tidigare). Det blir efter sommaren i så fall eftersom de sommarstänger kliniken vid midsommar. Känns meningslöst att försöka hinna med fler insättningar utan att göra ”rispningen”före.

Men det lät ändå som läkaren trodde att det kunde funka för oss den här gången. Blastocysten vi fick tillbaka var av toppkvalitét och hade redan börjat kläckas. Så man vet aldrig. Fast förhoppningarna känns som bortblåsta just nu.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s